Kopparpriserna steg till en ny rekordnivå på måndagen, med stöd av spekulativa köp och efter nyheter om ett avgiftsfritt bearbetningsavtal som involverar ett kinesiskt smältverk, vilket underströk gruvstörningar och risken för leveransbrist.
Referenspriset för tre månader lång koppar på London Metal Exchange (LME) steg med 0,6 % till 11 955 dollar per ton vid 11:00 GMT, efter att ha nått en rekordnivå på 11 996 dollar.
Kopparpriset på LME har stigit med cirka 36 % hittills i år, till stor del på grund av oro kring gruvrelaterade problem som kan leda till ett utbudsunderskott nästa år.
Dessa farhågor kring leveranser förstärktes på fredagen, när Reuterskällor uppgav att det chilenska gruvbolaget Antofagasta hade kommit överens med ett kinesiskt smältverk om noll smältavgifter för kopparkoncentrat för 2026 – den lägsta nivån som någonsin överenskommits i årliga förhandlingar.
Behandlingskostnaderna sjunker vanligtvis när tillgången är knapp.
”En stor del av detta handlar om utbudsproblem, men det bredare sammanhanget är att marknaderna i allmänhet ser mycket starka ut, vilket visar att det finns mycket likviditet i systemet”, säger Dan Smith, VD på Commodity Market Analytics.
Globala aktier steg generellt på måndagen, medan oljepriserna också steg, och guld och silver noterade nya rekordnivåer.
Smith tillade att även om momentum fortsätter att locka spekulativa flöden till koppar, finns det tecken på att efterfrågan börjar avta vid dessa höga prisnivåer.
”Det verkar finnas en avmattning på efterfrågesidan. Försäljningen av elbilar växer inte längre starkt, och det finns en framväxande svaghet på konsumentsidan av den kinesiska ekonomin”, sa han.
Det mest omsatta kopparkontraktet på Shanghai Futures Exchange (SHFE) avslutade dagtidshandeln med en uppgång på 1,7 % till 94 320 yuan (13 397,92 USD) per ton.
Nickel var den bäst presterande aktören på LME, med en ökning på 1,6 % till 15 040 dollar per ton, efter rapporter förra veckan om att landet planerar att minska gruvproduktionen 2026.
Nickelpriset på Shanghaibörsen steg för fjärde handelsdag i rad och nådde sin högsta nivå på över en månad på 121 360 yuan.
Bland andra metaller steg aluminiumpriset på LME med 0,6 % till 2 961,50 dollar per ton, den starkaste nivån sedan maj 2022, medan zink steg med 0,4 % till 3 084 dollar. Däremot föll blypriset med 0,4 % till 1 977 dollar och tennpriset sjönk med 0,5 % till 43 030 dollar.
Bitcoin steg något på måndagen och höll sig nära 89 000 dollar efter att ha redovisat en veckovis förlust, då bredare marknader visade förbättrad riskaptit mitt i växande förväntningar om att Federal Reserve kommer att sänka räntorna 2026.
Världens största kryptovaluta handlades till 89 089,92 dollar klockan 02:25 amerikansk östkusttid (07:25 GMT). Bitcoin föll med cirka 2 % förra veckan och har fortsatt att röra sig inom snäva intervall mitt i svag likviditet.
Bitcoin har kämpat för att återfå momentum och misslyckats med att avgörande bryta över den viktiga psykologiska nivån på 90 000 dollar, då handlare pekar på minskad efterfrågan från institutionella investeringsinstrument och en mer försiktig positionering inför årets sluthelgperiod.
Däremot förbättrades riskaptiten på andra marknader. Guldpriserna steg till nya rekordnivåer på måndagen, med stöd av stark efterfrågan i takt med att förväntningarna om att Federal Reserve kommer att sänka räntorna nästa år ökade efter svagare inflationsdata än väntat.
Även de globala aktiemarknaderna noterade vinster, med asiatiska aktier som öppnade högre samtidigt som amerikanska terminskontrakt steg, då investerare förväntade sig förbättrad likviditet och potentialen för en uppgång vid årets slut.
Analytiker noterade att avtagande flöden av börshandlade fonder (ETF) och blandad sentiment gentemot digitala tillgångar fortfarande är viktiga faktorer som håller kryptovalutamarknaden intervallbunden.
I en relaterad utveckling rapporterade Bloomberg att Hongkongs försäkringsmyndighet föreslår nya regler som skulle kunna tillåta försäkringsbolag att allokera kapital till tillgångar inklusive kryptovalutor och infrastruktur, som en del av ansträngningarna att rikta finansiering mot sektorer som prioriteras av regeringen. Enligt förslaget skulle försäkringsmyndigheten tillämpa en riskvikt på 100 % på kryptotillgångar, medan investeringar i stablecoins skulle bli föremål för riskvikter baserade på den underliggande fiatvalutan, enligt en presentation daterad 4 december som granskats av Bloomberg.
När det gäller altcoins låg de flesta kvar på intervallet på måndagen. Ethereum, världens näst största kryptovaluta, steg med 1,7 % till 3 032,92 dollar, medan XRP i stort sett var oförändrad på 1,92 dollar. Solana och Cardano redovisade blygsamma vinster, medan Polygon föll med 2,1 %.
Oljepriserna steg på måndagen efter att tjänstemän meddelade att USA hade stoppat en oljetanker i internationellt vatten utanför Venezuelas kust, vilket väckte oro för potentiella leveransavbrott.
Brent-råolja steg med 52 cent, eller 0,86 %, till 60,99 dollar per fat, medan amerikansk West Texas Intermediate-råolja steg med 50 cent, eller 0,88 %, till 57,02 dollar per fat.
June Goh, senior oljemarknadsanalytiker på Sparta Commodities, sa att marknaden börjar inse att Trump-administrationen antar en tuffare hållning gentemot venezuelansk oljehandel. Venezuelansk råolja står för cirka 1 % av det globala utbudet.
Goh tillade att oljepriserna har fått stöd av dessa geopolitiska utvecklingar, tillsammans med pågående spänningar mellan Ryssland och Ukraina i bakgrunden, trots en marknad med tydligt baisseartade underliggande fundamentala faktorer.
Amerikanska tjänstemän berättade för Reuters på söndagen att den amerikanska kustbevakningen förföljer en oljetanker i internationellt vatten nära Venezuela, i vad som skulle vara den andra operationen av detta slag under helgen och den tredje på mindre än två veckor om den lyckas.
Tony Sycamore, marknadsanalytiker på IG, sade att återhämtningen i oljepriserna drevs av president Donald Trumps tillkännagivande om en "fullständig och omfattande blockad" av sanktionerade venezuelanska oljetankfartyg och den efterföljande utvecklingen, utöver rapporter om en ukrainsk drönarattack riktad mot ett fartyg inom Rysslands så kallade "skuggflotta" i Medelhavet.
Både Brent- och WTI-råolja föll med cirka 1 % förra veckan.
I en relaterad utveckling sade USA:s specialsändebud Steve Witkoff på söndagen att samtalen som hållits under de senaste tre dagarna i Florida mellan tjänstemän från USA, Europa och Ukraina, som en del av ansträngningarna att avsluta Rysslands krig mot Ukraina, fokuserade på att samordna positioner. Han tillade att dessa möten, tillsammans med separata samtal med ryska förhandlare, var produktiva.
Rysslands president Vladimir Putins chefsrådgivare för utrikespolitiken sade dock att de ändringar som Europa och Ukraina infört i USA:s förslag inte förbättrade utsikterna för fred.
Ett dystert år för den amerikanska dollarn närmar sig sitt slut med tecken på stabilisering, men många investerare tror att valutans nedgång kommer att återupptas nästa år i takt med att den globala tillväxten förbättras och Federal Reserve går vidare mot penningpolitiska lättnader.
Den amerikanska dollarn har fallit med cirka 9 % i år mot en valutakorg (DXY) och är på väg mot sin sämsta årliga utveckling på åtta år. Nedgången har drivits av förväntningar om räntesänkningar från Federal Reserve, minskade ränteskillnader mot andra större valutor, samt ökande oro över amerikanska budgetunderskott och politisk osäkerhet.
Investerare förväntar sig allmänt att dollarn kommer att förbli svag, i takt med att andra stora centralbanker håller politiken stabil eller stramar åt, och i takt med att en ny ordförande för Federal Reserve tillträder – en förändring som förväntas signalera en mer duvaktig lutning i centralbankens hållning.
Dollarn försvagas vanligtvis när Federal Reserve sänker räntorna, eftersom lägre amerikanska räntor gör tillgångar denominerade i dollar mindre attraktiva för investerare, vilket minskar efterfrågan på valutan.
”Verkligheten är att vi fortfarande har en övervärderad amerikansk dollar ur ett fundamentalt perspektiv”, säger Karl Schamotta, chefsstrateg på det globala företagsbetalningsföretaget Corpay.
Att fastställa dollarns utveckling är avgörande för investerare, med tanke på valutans centrala roll i det globala finansiella systemet. En svagare dollar ökar vinsterna för amerikanska multinationella företag genom att öka värdet av utländska intäkter när de omvandlas tillbaka till dollar, och ökar även attraktionskraften på internationella marknader genom att ge valutan en medvind utöver den underliggande tillgångens avkastning.
Trots dollarns återhämtning de senaste månaderna – med dollarindex som stigit med nästan 2 % från septemberlägstanivåerna – har valutastrateger i stort sett bibehållit prognoserna om en svagare dollar under 2026, enligt en Reuters-undersökning som genomfördes mellan 28 november och 3 december.
Dollarns breda reala effektiva växelkurs – dess värde mot en bred korg av utländska valutor justerat för inflation – låg på 108,7 i oktober, bara något under rekordtoppen på 115,1 i januari, vilket indikerar att den amerikanska valutan fortfarande är övervärderad, enligt uppgifter från Bank for International Settlements.
Global tillväxt
Förväntningarna om en svagare dollar hänger på konvergens i den globala tillväxttakten, där USA förväntas förlora en del av sin tillväxtfördel i takt med att andra större ekonomier får fart.
"Jag tror att det som är annorlunda den här gången är att resten av världen kommer att växa i snabbare takt nästa år", säger Anojit Sarin, portföljförvaltare på Brandes Global.
Investerare förväntar sig att finanspolitiska stimulansåtgärder i Tyskland, politiskt stöd i Kina och förbättrade tillväxtbanor i euroområdet kommer att urholka den amerikanska tillväxtpremien som har stöttat dollarn de senaste åren.
”När resten av världen börjar se bättre ut ur ett tillväxtperspektiv tenderar det att stödja en fortsatt svag dollar”, säger Paresh Upadhyaya, chef för ränte- och valutastrategi på Amundi, Europas största kapitalförvaltare.
Även investerare som tror att det värsta av dollarns nedgång kan vara över säger att varje betydande smäll mot den amerikanska tillväxten kan sätta press på valutan.
”Om det finns några tecken på svaghet någon gång nästa år, kan det vara dåligt för marknaderna, men det skulle definitivt tynga dollarn också”, säger Jack Hare, investeringsanalytiker på fondföretaget Guidestone Funds, som inte förväntar sig en större ytterligare dollarnedgång som ett basscenario under 2026.
Avvikande centralbankspolitik
Förväntningar om att Federal Reserve kommer att fortsätta sänka räntorna, medan andra större centralbanker håller räntorna oförändrade eller höjer dem, kan öka pressen på dollarn.
Den djupt splittrade Federal Reserve sänkte räntorna i december, där medianen av beslutsfattarnas prognoser pekar på ytterligare en sänkning med en kvarts procentenhet nästa år.
Medan Jerome Powell förbereder sig för att avgå inför utnämningen av en ny Fed-ordförande av president Donald Trump, kan marknaderna prisa in en mer duvaktig centralbankshållning nästa år, mitt i Trumps påtryckningar för lägre räntor.
Flera ledande och flitigt diskuterade kandidater för rollen – inklusive Vita husets ekonomiska rådgivare Kevin Hassett, den tidigare Fed-chefen Kevin Warsh och den nuvarande chefen Chris Waller – har argumenterat för att räntorna bör vara lägre än nuvarande nivåer.
”Även om marknaden förväntar sig begränsade rörelser från Federal Reserve nästa år, tror vi att den bredare trenden pekar mot svagare tillväxt och svagare sysselsättning”, säger Erik Merlis, co-chef för globala marknader på Citizens i Boston, och förklarar varför de är positionerade blanka dollarn mot G10-valutorna.
Däremot tror handlare att Europeiska centralbanken kommer att hålla räntorna stabila under 2026, även om en räntehöjning inte är helt utesluten. ECB lämnade räntorna oförändrade vid sitt decembermöte och reviderade upp några av sina tillväxt- och inflationsprognoser.
Inte en rak linje
Trots att de långsiktiga utsikterna talar för en svagare dollar varnade investerare för att utesluta en återhämtning på kort sikt.
Fortsatt entusiasm kring artificiell intelligens, och de resulterande kapitalflödena till amerikanska aktier, skulle kunna ge tillfälligt stöd för dollarn.
Dessutom kan stödet för tillväxten i USA från återöppningen av regeringen efter årets nedstängning, tillsammans med skattesänkningar som genomförts i år, lyfta dollarn under första kvartalet, enligt Sarin från Brandes.
"Men vi tenderar att tro att det inte kommer att vara en hållbar drivkraft för dollarn under årets lopp", tillade han.