Kopparpriserna sjönk under onsdagens handel efter tisdagens kraftiga uppgång, som drevs av nya tullar som USA:s president Donald Trump tillkännagav på den röda industrimetallen.

På tisdagen tillkännagav president Trump en tull på 50 % på kopparimport och avslöjade att länge efterlängtade tullar på halvledare och läkemedel snart skulle tillkännages, ett drag som utökar omfattningen av hans pågående handelskrig som har skakat de globala marknaderna.

Tillkännagivandet kom bara en dag efter att Trump infört höga tullar på 14 handelspartner, inklusive stora amerikanska leverantörer som Sydkorea och Japan. Han förnyade också sitt hot om att införa 10-procentiga tullar på import från Brasilien, Indien och andra BRICS-länder.

Trump noterade att handelssamtalen med Europeiska unionen och Kina fortskred väl, men tillade att han bara var dagar ifrån att skicka ett tullmeddelande till EU.

Kommentarerna, som framfördes under ett kabinettsmöte i Vita huset, väckte ytterligare oro i en global ekonomi som redan kämpar med konsekvenserna av tullar som antingen införts eller hotats om att exportera till världens största konsumentmarknad.

Efter Trumps tillkännagivande steg de amerikanska kopparterminerna med mer än 10 %, då det förväntas att tullarna kommer att utökas med befintliga tullar på stål, aluminium och bilar. Koppar anses vara en viktig insatsvara för elfordon, militär utrustning, elnät och diverse konsumtionsvaror. Ikraftträdandedatumet för de nya tullarna har ännu inte tillkännagivits.

Aktierna i amerikanska läkemedelsföretag föll också efter att Trump hotat att införa tullar på upp till 200 % på importerade läkemedel, även om han noterade att implementeringen kan bli försenad i nästan ett år.

Som svar signalerade andra länder att de skulle försöka mildra effekterna av dessa åtgärder, särskilt efter att Trump skjutit upp onsdagens deadline för tullar till den 1 augusti.

Trumpadministrationen hade tidigare lovat "avtal inom 90 dagar" efter att i april presenterat en tulllista skräddarsydd för varje land. Hittills har endast två avtal nåtts – ett med Storbritannien och ett med Vietnam. Trump sa att ett avtal med Indien är nära.

”Det är dags för USA att börja samla in pengar från länder som har rånat oss”, sa Trump. ”De har skrattat bakom våra ryggar och trott att vi var dumma.”

I ett inlägg på Truth Social på tisdagskvällen sa Trump att "inte färre än sju tullmeddelanden" skulle utfärdas på onsdagsmorgonen, med fler att följa under eftermiddagen. Han gav inga ytterligare detaljer.

Många handelspartner runt om i världen har klagat på att även grundläggande ramförhandlingar är svåra på grund av det oförutsägbara sättet på vilket nya tullar tillkännages, vilket gör interna kompromisser svårare.

Högsta tullnivån sedan 1934

Enligt Yale Universitys Budget Lab höjde Trumps nya tullar på import från 14 länder den effektiva tullsatsen för amerikanska konsumenter till 17,6 %, en ökning från tidigare 15,8 %, vilket är den högsta nivån på 90 år.

Trump-administrationen marknadsför tullarna som en viktig inkomstkälla. Finansminister Scott Bessent sade att USA hittills har samlat in cirka 100 miljarder dollar i tullar, med prognoser som når 300 miljarder dollar vid årets slut, jämfört med ett genomsnitt på 80 miljarder dollar årligen de senaste åren.

De amerikanska marknaderna sjönk något på tisdagen, med S&P 500 som stängde något ned efter en kraftig utförsäljning på måndagen efter tillkännagivandet av tullar.

Trump sa att han "sannolikt" skulle meddela Europeiska unionen inom två dagar om de förväntade tullsatserna på dess export till USA, och noterade att 27-nationersblocket har varit "mycket bra" mot hans administration i pågående handelssamtal.

Enligt europeiska källor siktar EU på att nå en överenskommelse före den 1 augusti som inkluderar eftergifter inom viktiga exportsektorer som flygplan, medicinsk utrustning och sprit. Bryssel överväger också ett ramverk som skulle skydda europeiska biltillverkare med betydande tillverkningsnärvaro i USA.

Den tyske finansministern Lars Klingbeil varnade dock för att EU är beredd att vidta repressalier om det behövs. ”Om vi inte kan nå ett rättvist handelsavtal med USA”, sa han till parlamentet, ”då är Europeiska unionen redo att vidta motåtgärder.”

Japan, som kan komma att drabbas av en tull på 25 %, söker undantag för att skydda sin enorma bilindustri, samtidigt som de vägrar att göra eftergifter inom jordbruket – en sektor med starkt inrikespolitiskt inflytande. Handelsförhandlaren Ryusei Akazawa sa att en snabb överenskommelse är osannolik.

Sydkorea, som också riskerar att införa tullar på 25 %, sa att man kommer att intensifiera handelssamtalen under de kommande veckorna ”för att nå ett ömsesidigt fördelaktigt resultat”.

När det gäller relationerna med Kina kom Washington och Peking överens om ett generellt handelsramverk i juni, även om många detaljer fortfarande är oklara. Investerare följer noga för att se om avtalet faller samman före den amerikanska deadline den 12 augusti eller om det resulterar i en varaktig vapenvila.

”Vi har haft en mycket god relation med Kina på sistone”, sa Trump. ”Vi kommer extremt bra överens. De har varit väldigt rättvisa i vårt handelsavtal, ärligt talat.”

Han tillade att han har regelbunden kontakt med Kinas president Xi Jinping.

Ny tulllista riktad mot flera länder

Trump tillkännagav att USA skulle införa:

25 % tullar på varor från Tunisien, Malaysia och Kazakstan

30 % tullar på Sydafrika och Bosnien och Hercegovina

32 % tullar på Indonesien

35 % tullar på Serbien och Bangladesh

36 % tullar på Kambodja och Thailand

40 % tullar på Laos och Myanmar

Samtidigt steg US-dollarindexet något med mindre än 0,1 % till 97,5 poäng klockan 16:00 GMT, med en högsta notering på 97,7 och en lägsta notering på 97,4.

I den amerikanska handeln föll kopparterminskontrakt för leverans i september med 3 % till 5,51 dollar per pund kl. 15:55 GMT.

Bitcoin ligger stabilt över 109 000-dollarsgränsen i onsdagens handel, då investerare intar en försiktig hållning inför publiceringen av protokollet från den amerikanska centralbanken Federal Reserves FOMC-möte, i jakt på ledtrådar om den potentiella vägen för räntesänkningar.

I avsaknad av marknadsrörliga nyheter följer handlare noga signaler under protokollet som kan ge riktning för penningpolitiken, vilket potentiellt kan utlösa skarpa rörelser i priset på världens största digitala tillgång mätt i börsvärde.

Trots denna försiktiga ton har utvecklingen relaterade till börshandlade fonder skapat kortsiktig optimism, särskilt efter att Trump Media ansökte om att skapa fem kryptolänkade ETF:er. Samtidigt registrerade spot-Bitcoinfonder 80 miljoner dollar i nettoinflöden på tisdagen.

FOMC-protokoll kan utlösa volatilitet i Bitcoin-priset

Bitcoin fortsatte att handlas sidledes runt 109 000 dollar under onsdagens europeiska handel, utan några större katalysatorer. Denna period av stabilitet kan dock ta slut under den amerikanska handeln med publiceringen av protokollet från Federal Open Market Committee senare idag, vilket kan ge mer klarhet i ränteutsikterna och utlösa en ny riktningsrörelse för Bitcoin.

Enligt en rapport från K33 Research på tisdagen har Bitcoin hållit sig inom ett smalt intervall med låg daglig volatilitet sedan den 22 maj, vilket har lett till en märkbar minskning av den implicita volatiliteten för derivatmarknadsoptioner.

Även om Bitcoin har gjort flera försök uppåt, visar diagramdata att den implicita volatiliteten ligger kvar på årets lägsta nivå, efter ytterligare en vecka med dämpad aktivitet. Optionssnedvridningen förblir neutral, vilket återspeglar en rådande "avvaktande" inställning bland handlare.

Trump Media ansöker om att lansera en "krypto-ETF för blå chip"

På tisdagen lämnade Trump Media in en officiell S-1-registreringsansökan till den amerikanska finansinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) för en ny ETF med namnet "Crypto Blue Chip ETF", bestående av fem ledande kryptovalutor: Bitcoin (BTC), Ethereum (ETH), Solana (SOL), Cronos (CRO) och Ripple (XRP).

Enligt anmälningsuppgifterna siktar fonden på att allokera 70 % av sina tillgångar till Bitcoin, 15 % till Ethereum, 8 % till Solana, 5 % till Cronos och 2 % till Ripple.

Ett godkännande av fonden skulle ses som en stark positiv signal för kryptomarknaden, särskilt Bitcoin, genom att öka adoptionen och förbättra likviditeten.

Utöver institutionella anmälningar är efterfrågan på Bitcoin från stora investerare fortsatt stark. Data från SoSoValue visar att spot-Bitcoinfonder registrerade nettoinflöden på 80,08 miljoner dollar på tisdagen, vilket markerar den fjärde dagen i rad med positiva inflöden sedan den 2 juli.

Bitcoin-utsikter: priset ligger kvar nära viktigt stöd

Bitcoinpriset har fortsatt att röra sig inom ett smalt intervall nära den övre gränsen för konsolideringszonen som tidigare brutits vid 108 355 dollar sedan fredagen. På måndagen sjönk priset något för att testa denna nivå igen, och återhämtade sig sedan blygsamt på tisdagen. I skrivande stund ligger priset runt 108 700 dollar.

Om denna nivå fortsätter att hålla som tekniskt stöd kan Bitcoin återuppta sin uppåtgående väg mot den tidigare rekordhöga nivån som registrerades den 22 maj på 111 980 dollar.

Det relativa styrkeindexet (RSI) på det dagliga diagrammet visar 55, vilket indikerar hausseartat momentum då det ligger kvar över det neutrala 50-strecket. Samtidigt verkar MACD-linjerna sammanflätade, vilket återspeglar obeslutsamhet bland handlare angående nästa riktningsrörelse.

I händelse av en nedåtkorrigering och en stängning under stödet på 108 355 dollar kan Bitcoin komma att retirera för att testa den nedre gränsen för den tidigare konsolideringszonen vid 105 333 dollar – en nivå som ungefär sammanfaller med 50-dagars exponentiella glidande medelvärde (EMA) på 105 414 dollar, vilket gör det till ett kritiskt stödområde.

Oljepriserna steg på onsdagen och bibehöll sina högsta nivåer sedan den 23 juni, med stöd av attacker mot fartyg i Röda havet, tillsammans med oro över skarpa amerikanska tullar på koppar och förväntningar om minskad oljeproduktion i USA.

Brent-råolja steg med 48 cent, eller 0,7 %, till 70,63 dollar per fat vid 08:55 GMT, medan amerikansk West Texas Intermediate-råolja steg med 51 cent, eller 0,8 %, till 68,84 dollar per fat.

Efter månader av lugn i Röda havet återupptogs attackerna förra veckan på denna viktiga globala sjöväg. Källor indikerade att den Iranstödda Huthimilisen i Jemen låg bakom de senaste incidenterna.

En räddningsinsats pågår för närvarande för besättningen på ett lastfartyg som sjönk i Röda havet efter en attack som dödade minst fyra besättningsmedlemmar. Houthierna har ännu inte tagit på sig ansvaret för attacken.

Oljepriserna fick också stöd av en rapport från US Energy Information Administration som släpptes på tisdagen, som förutspådde lägre oljeproduktion under 2025 jämfört med tidigare prognoser, med hänvisning till långsammare aktivitet bland amerikanska producenter på grund av fallande priser.

På tisdagen meddelade USA:s president Donald Trump att han kommer att tillkännage en tull på 50 % på import av koppar, i syfte att öka den inhemska produktionen av metallen – som är avgörande för elfordon, militär utrustning, elnät och en rad konsumtionsvaror.

Detta tillkännagivande kom samtidigt som Trump sköt upp vissa tullfrister till den 1 augusti, vilket gav viktiga handelspartner hopp om att överenskommelser skulle kunna nås för att lätta på tullarna, även om många företag fortfarande är osäkra på den framtida riktningen.

Trots oro för att tullar kan minska efterfrågan på olja, stödde stark reseaktivitet under den amerikanska fjärde juli-helgen konsumtionen, och data tydde på en sannolik ökning med 7,1 miljoner fat i amerikanska råoljelager.

I en analysrapport skrev oljemäklaren PVM: ”Med attacker i Röda havet och ökad sommarbränsleförbrukning i USA bör förväntningarna om ett framtida utbudsöverskott hamna i bakgrunden gentemot kortsiktiga realiteter.”

Officiella amerikanska råoljelagerdata från Energy Information Administration väntas klockan 14:30 GMT.

Samtidigt förbereder sig OPEC+-oljeproducenterna för ytterligare en betydande produktionsökning i september, då de fortsätter att avveckla frivilliga utbudsnedskärningar som tidigare överenskommits av åtta medlemsstater. Förenade Arabemiraten övergår också till en högre produktionskvot, enligt fem informerade källor.

Detta följer på gruppens tillkännagivande på lördagen om en utbudsökning på 548 000 fat per dag för augusti.

Suvro Sarkar, chef för energisektorteamet på DBS Bank, sa: ”Oljepriserna har visat överraskande motståndskraft inför accelererande utbudsökningar från OPEC+.”

Förenade Arabemiratens energiminister Suhail Al Mazrouei sade på onsdagen att oljemarknaderna absorberar OPEC+:s utbudsökningar utan att bygga upp lager, vilket indikerar att marknaderna är "törstiga" efter mer olja.

"Man kan se att även med de kontinuerliga ökningarna under flera månader har vi inte sett någon betydande lageruppbyggnad – vilket betyder att marknaden verkligen behövde dessa volymer", tillade Mazrouei.

Den amerikanska dollarn steg till sin högsta nivå mot den japanska yenen på mer än två veckor på onsdagen, efter att president Donald Trump lovat att utfärda ytterligare handelsrelaterade tillkännagivanden efter att ha infört 25-procentiga tullar för Japan och andra handelspartner.

Dollarn hade redan stigit mot större valutor på tisdagen, uppmuntrad av Trumps senaste tullhot, som ska träda i kraft den 1 augusti. Han signalerade dock senare öppenhet för att förlänga tidsfristen om länder lämnar in förslag.

Trump skrev på sociala medier att tillkännagivanden om "minst sju länder" skulle göras på onsdagen gällande handel, utan att ge ytterligare detaljer. Han hotade också med att införa en tull på 50 % på kopparimport och sa att han snart skulle införa länge försenade tullar på halvledare och läkemedel.

Trots den senaste tidens styrka är den amerikanska dollarns index – som följer dollarn mot en korg av sex större valutor – fortfarande mer än 6 % lägre sedan Trump presenterade en våg av ömsesidiga tullar den 2 april som en del av vad han kallade "Befrielsedagen". Dessa tullar utlöste initialt en bred marknadsutförsäljning innan de flesta sköts upp för att ge tid för bilaterala handelsförhandlingar.

Ray Attrill, chef för valutastrategi på National Australia Bank, noterade att ”marknadens andra syn på de ömsesidiga tullmeddelandena faktiskt var negativ för dollarn, baserat på tron att skadan skulle kunna bli lika allvarlig – om inte värre – för USA som för andra länder.”

Han tillade att ”marknaderna fortfarande är tveksamma till att ta avgörande positioner med tanke på den rådande osäkerheten.”

Dollarn steg med 0,1 % till 146,75 yen efter att ha nått 147,19, vilket är en veckovis uppgång på 1,5 % hittills – den största mot yenen sedan mitten av december.

Japan, en viktig exportdriven ekonomi och en viktig handelspartner för USA, är fortfarande långt ifrån att nå en överenskommelse. Yenen har försvagats avsevärt inför deadline för tullförhandlingar då flera förhandlingsrundor inte har lett till framsteg. Japanska beslutsfattare fokuserar alltmer på viktiga kommande val.

Spekulationer om att oppositionspartier kan komma att vinna platser i överhuset och driva på för större finanspolitiska stimulansåtgärder har tyngt japanska statsobligationer den här veckan, vilket drivit en kraftig uppgång i långräntorna.

Den amerikanske finansministern Scott Bessent, en av Washingtons huvudförhandlare med Tokyo, förväntas delta i Expo 2025 i Osaka senare denna månad, vilket kan öppna dörren för ytterligare diskussioner.

IG-analytikern Tony Sycamore noterade att ”samtalen verkar ha kört fast kring frågan om skydd av rismarknaden i Japan, och det är svårt att föreställa sig att japanerna backar från detta krav.”

”Dollarns uppgång mot yenen fick också stöd av en fortsatt uppgång i amerikanska obligationsräntor för femte dagen i rad, tillsammans med en kraftig uppgång i japanska räntor på grund av finanspolitiska oro inför valet den 20 juli.”

Euron låg kvar på 1,171 dollar, medan marknaderna väntade på klarhet i huruvida Europeiska unionen skulle få ett tullmeddelande från Washington. Enligt EU-källor som Reuters citerar finns det en försiktig optimism om att blocket kan beviljas undantag från standardtullsatsen på 10 %.

Investerare ser också fram emot publiceringen av Federal Reserves senaste mötesprotokoll senare idag, vilket kan ge tydligare inblickar i den amerikanska penningpolitikens inriktning.

Commerzbank-analytikern Antje Praefcke sa att eurons styrka mot dollarn också var kopplad till ränteskillnader. ”Marknaderna prisar för närvarande in nästan två räntesänkningar från Fed till årets slut, jämfört med bara en från Europeiska centralbanken”, förklarade hon.

Dollarindexet var oförändrat på 97,60, medan det brittiska pundet steg en aning till 1,36 dollar.

Den nyzeeländska dollarn steg med 0,1 % till 0,60 dollar, efter att den lokala centralbanken höll styrräntan oförändrad som förväntat och flaggade för inflationsrisker på kort sikt.