Guldpriserna sjönk med mer än 1 % på den europeiska marknaden i början av veckan på måndagen och nådde sin lägsta nivå på ungefär en vecka. Priset rörde sig bort från en tvåveckors högsta nivå på grund av korrigeringar och vinsthemtagningar, tillsammans med svagare efterfrågan på ädelmetallen som en säker hamn mitt i intensiva samtal mellan USA och Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina.

Nedgången i guldpriserna kommer trots att den amerikanska dollarn fallit till en tvåveckorslägsta nivå, pressad av starka förväntningar om att Federal Reserve kommer att sänka räntorna minst två gånger före årets slut.

För att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare denna vecka på publiceringen av viktiga amerikanska inflationsdata för juli, vilka kommer att visa i vilken utsträckning högre tullar har påverkat de inhemska priserna.

Prisöversikt

• Guldpriserna idag: Guldpriset föll med cirka 1,2 % till 3 357,06 dollar, den lägsta nivån sedan den 5 augusti, från öppningsnivån på 3 398,13 dollar, med en högsta nivå på 3 405,26 dollar.

• Vid fredagens stängning steg guldpriserna med mindre än 0,1 %, vilket var den andra dagliga uppgången i rad, och nådde en tvåveckors högsta nivå på 3 409,10 dollar per uns.

• Förra veckan steg guldpriserna med 1,0 %, den andra raka veckovisa uppgången, med stöd av en svagare amerikansk dollar mitt i en serie svaga amerikanska ekonomiska data.

USA-Ryssland-samtalen

Som en del av de diplomatiska ansträngningarna för att avsluta kriget i Ukraina meddelade USA:s president Donald Trump på fredagen att han kommer att träffa Rysslands president Vladimir Putin den 15 augusti i Alaska för att diskutera sätt att nå ett fredsavtal för att avsluta den pågående militära konflikten i Ukraina. Detta steg kommer inom ramen för en serie samtal mellan USA och Ryssland som syftar till att hitta en förhandlingslösning på krisen, mitt i internationell förväntan på att dessa ansträngningar ska lyckas.

Amerikansk dollar

Den amerikanska dollarn föll med mer än 0,2 % på måndagen och närmade sig den lägsta nivån på två veckor på 97,95 poäng, vilket återspeglar dollarns nedgång mot en korg av större och mindre valutor.

Uppmärksamheten riktades mot handelssamtalen när den 12 augusti som Trump satt för att nå en överenskommelse mellan USA och Kina närmade sig.

Amerikanska räntor

• Enligt CME Groups FedWatch-verktyg: Sannolikheten för en amerikansk räntesänkning med 25 baspunkter vid septembermötet är för närvarande prissatt till cirka 88 %, med 12 % sannolikhet för oförändrad förändring.

• Sannolikheten för en sänkning med 25 baspunkter vid oktobermötet är för närvarande prissatt till 96 %, med en sannolikhet på 4 % för oförändrad ränta.

• För att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare denna vecka på viktiga amerikanska inflationsdata, som tillsammans med arbetsmarknadssiffror kommer Federal Reserve att använda för att utforma sina penningpolitiska verktyg.

Guldutsikter

• Matt Simpson, senioranalytiker på City Index, sa: ”Lättnaden av de geopolitiska spänningarna kring kriget i Ukraina har ytterligare pressat guldpriset, efter fredagens tillkännagivande att president Donald Trump kommer att träffa Vladimir Putin på amerikansk mark.”

• Simpson tillade: ”Positiva data kan ytterligare stärka den amerikanska dollarn och begränsa guldets vinster, även om jag förväntar mig att det övergripande stödet kommer att bestå då investerare försöker dra nytta av nedgångarna.”

SPDR-fonden

Guldinnehaven hos SPDR Gold Trust, världens största guldbaserade börshandlade fond, steg med cirka 0,55 ton på fredagen, vilket är en andra daglig ökning i rad, till totalt 959,64 ton – den högsta nivån sedan 16 september 2022.

Euron steg på den europeiska marknaden på måndagen mot en korg av globala valutor och återupptog de vinster som tillfälligt hade pausat på fredagen mot den amerikanska dollarn. Den närmade sig återigen sin högsta nivå på två veckor, med stöd av den amerikanska valutans svaga utveckling på valutamarknaden.

Förväntningarna på en europeisk räntesänkning i september har minskat på grund av det djupt rotade inflationstrycket som Europeiska centralbankens beslutsfattare för närvarande står inför, och för att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på publicering av mer ekonomisk data i euroområdet.

Prisöversikt

• EUR/USD idag: Euron steg mot dollarn med 0,3 % till (1,1675$) från öppningspriset på (1,1640$) och noterade dagens lägsta nivå på (1,1640$).

• Euron avslutade fredagens handelsdag med en nedgång på 0,2 % mot dollarn, den första förlusten på fyra dagar, på grund av korrigering och vinsthemtagningar från tvåveckors högsta nivå på 1,1699 dollar.

• Förra veckan steg euron med cirka 0,5 % mot dollarn, vilket är den andra veckovisa uppgången på tre veckor, drivet av en rad dystra ekonomiska data från USA, särskilt från arbetsmarknaden.

Amerikansk dollar

US-dollarindexet föll med mer än 0,2 % på måndagen och närmade sig den lägsta nivån på två veckor på 97,95 poäng, vilket återspeglar nedgången i amerikanska valutor mot en korg av större och mindre valutor.

Uppmärksamheten fortsatte att vara inriktad på handelssamtalen allt eftersom den 12 augusti som Trump satt för att nå ett avtal mellan USA och Kina närmade sig.

Enligt CME:s FedWatch-verktyg är marknadsprissättningen för en amerikansk räntesänkning med 25 baspunkter vid septembermötet för närvarande stabil på 88 %, medan prissättningen för att hålla räntorna oförändrade ligger på 12 %.

För att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare denna vecka på publiceringen av viktiga amerikanska inflationsdata för juli, vilka kommer att visa i vilken utsträckning högre tullar har påverkat priserna och hur mycket inflationstryck Federal Reserves beslutsfattare står inför.

Europeiska räntor

• De senaste inflationssiffrorna för euroområdet visade ihållande inflationstryck på beslutsfattarna inom Europeiska centralbanken.

• Enligt vissa Reuterskällor förespråkade en klar majoritet vid ECB:s senaste möte att räntorna skulle hållas oförändrade i september, för andra mötet i rad.

• Penningmarknadsprissättningen för ECB:s sänkning av de europeiska räntorna med 25 räntepunkter i september ligger för närvarande stabilt under 30 %.

• För att omvärdera dessa förväntningar kommer investerare under den kommande perioden att följa publiceringen av ett flertal ekonomiska data i Europa, samt kommentarer från tjänstemän vid Europeiska centralbanken.

Den japanska yenen steg på den asiatiska marknaden på måndagen i början av veckans handel mot en korg av globala valutor och närmade sig återigen sina högsta nivåer på två veckor mot den amerikanska dollarn, då marknaderna väntar på publicering av mer ekonomisk data och kommentarer som kan ge starka bevis på utvecklingen av de japanska räntorna i år.

Den amerikanska valutan föll till sin lägsta nivå på två veckor, pressad av starka förväntningar om att Federal Reserve kommer att sänka räntorna minst två gånger före årets slut.

Prisöversikt

• USD/JPY idag: Dollarn föll mot yenen med 0,2 % till (147,43¥) från öppningspriset på (147,701¥) och noterade en högsta kurs på (147,79¥).

• Yenen tappade 0,4 % mot dollarn vid fredagens stängning, den första förlusten på tre dagar, som en del av en korrigering och vinsthemtagningar från tvåveckors högsta nivå på 146,62 yen, utöver publiceringen av dystra ekonomiska data i Japan.

• Den japanska yenen föll med 0,25 % mot den amerikanska dollarn förra veckan, vilket var den första veckovisa nedgången på tre veckor, på grund av en återhämtning av de amerikanska avkastningarna.

Japanska räntor

• Protokollet från det penningpolitiska mötet i juni visade att vissa ledamöter i Bank of Japans styrelse sa att centralbanken skulle överväga att återuppta räntehöjningarna om handelsspänningarna lättade.

• Marknadsprissättningen för att Bank of Japan höjer räntorna med en kvarts procentenhet vid septembermötet ligger stabilt runt 45 %.

• För att kunna omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på mer data om inflation, arbetslöshet och löner i Japan.

Amerikansk dollar

US-dollarindexet föll med mer än 0,2 % på måndagen och närmade sig den lägsta nivån på två veckor på 97,95 poäng, vilket återspeglar den amerikanska valutans nedgång mot en korg av större och mindre valutor.

Fokus låg fortsatt på handelssamtalen allt eftersom Trumps deadline den 12 augusti för att nå ett avtal mellan USA och Kina närmade sig.

Enligt CME:s FedWatch-verktyg är marknadsprissättningen för en räntesänkning med 25 baspunkter vid septembermötet för närvarande stabil på 88 %, medan prissättningen för att hålla räntorna oförändrade ligger på 12 %.

För att justera prissättningen av dessa förväntningar väntar investerare denna vecka på publiceringen av de viktigaste amerikanska inflationssiffrorna för juli, vilka kommer att klargöra i vilken utsträckning högre tullar har påverkat priserna och graden av inflationstryck som Federal Reserves beslutsfattare står inför.

På onsdagen meddelade USA:s president Donald Trump att USA kommer att införa en 100-procentig tull på importerade halvledarchips om inte företagen formellt åtar sig att bygga eller utöka produktionsanläggningar i USA.

Åtgärden syftar till att omstrukturera den globala leveranskedjan för halvledare genom att uppmuntra inhemsk tillverkning. Stora företag som Apple – som nyligen utlovade över 100 miljarder dollar i nya amerikanska investeringar, vilket ökar sitt totala åtagande till 500 miljarder dollar – kommer att dra nytta av tullbefrielser. Ledande chiptillverkare som TSMC, Samsung och SK Hynix förväntas också kvalificera sig på grund av pågående eller planerade produktionsprojekt i USA.

Marknaderna reagerade blandat: SK Hynix-aktierna föll initialt med 3,1 %, men återhämtade sig snabbt efter att en sydkoreansk handelsrepresentant bekräftade att både SK Hynix och Samsung skulle vara undantagna från tullarna på grund av sina amerikanska tillverkningsåtaganden. Samtidigt steg amerikanska aktieterminer i takt med att investerarnas förtroende för att företag som Apple och Nvidia skulle beviljas undantag växte mitt i en bredare satsning på lokal produktion.

Tillkännagivandet passar in i Trumps bredare protektionistiska strategi, som följer på en nyligen genomförd exekutiv order som höjde tullarna mot Indien till 50 % – ett drag kopplat till oljehandeln mellan New Delhi och Moskva. Tillkännagivandet om chiptullar kom efter en utredning av import av halvledare från det amerikanska handelsdepartementet, med hänvisning till nationella säkerhetsproblem. Administrationens budskap är tydligt: utländska företag måste investera i USA eller möta strafftullar.

Experter varnar dock för att denna åtgärd kan störa globala leveranskedjor, driva upp konsumentpriserna och skapa logistiska utmaningar. Halvledare är avgörande för industrier som sträcker sig från fordonsindustrin till förnybar energi, och eventuella störningar kan få omfattande konsekvenser.

Industriledare justerar redan sina investerings- och produktionsstrategier. Analytiker är dock fortfarande försiktiga och noterar att många av de tillkännagivna åtagandena kan vara omdöpta till gamla planer snarare än omedelbara fabriksutbyggnader.

Situationen kompliceras ytterligare av hur undantagen kommer att fördelas – särskilt för chipproducerande länder som Europeiska unionen, Sydkorea och Japan. Dessa länder följer noga USA:s politik, särskilt mot bakgrund av de senaste handelsavtalen som begränsade vissa tullar till cirka 15 %.

Hur kommer Trumps chiptullar att fungera?

Trump tillkännagav de nya chiptullarna vid ett evenemang i Vita huset den 6 augusti och uppgav att undantag skulle beviljas företag som åtagit sig att bygga chiptillverkningsanläggningar i USA.

Detaljer är fortfarande knappa – det är fortfarande oklart när tullarna träder i kraft eller hur de kommer att påverka chipinnehållande produkter som bärbara datorer.

”Det finns många undantag”, säger Jason Miller, professor i leveranskedjor vid Michigan State University. ”Tills vi ser de specifika harmoniserade tullkoder som tullarna kommer att gälla för är det omöjligt att helt förstå konsekvenserna.”

USA producerar redan ett betydande antal halvledare och exporterar cirka 58 miljarder dollar årligen, enligt uppgifter från US Census Bureau. Miller noterade dock att USA specialiserar sig på avancerade chip, medan mindre sofistikerade, allmänt använda chip mestadels importeras från länder som Malaysia. De mest avancerade chipen kommer fortfarande från Taiwan.

Data visar att USA importerar chips till ett värde av nästan 60 miljarder dollar varje år. ”USA är inte kostnadsmässigt konkurrenskraftiga när det gäller att producera generiska chips i enklare prisklasser, som de som finns i hushållsapparater”, sa Miller. ”Det är mer meningsfullt att fokusera på avancerade produkter där vi har en konkurrensfördel.”

Rogers höll med om att det är vettigt att expandera den amerikanska chiptillverkningen och pekade på de framsteg som gjorts enligt CHIPS and Science Act från 2022, som undertecknades av den tidigare presidenten Joe Biden. Ändå varnade han för att expansionen av chipindustrin tar tid – att bygga nya fabriker och utbilda kvalificerad arbetskraft sker inte över en natt. ”Vi är på rätt väg”, sa han, ”men vägen dit är lång. Vi kan inte öka produktionen tillräckligt snabbt för att möta den totala inhemska efterfrågan.” Han varnade också för att den extra bördan på företagen faktiskt skulle kunna bromsa dessa framsteg.

Vad betyder detta för priserna?

Experter berättade för USA Today att dessa tullar inte kommer att påverka tillverkarna lika dramatiskt som andra tullar – som 50-procentig tullen på stål och aluminium eller 25-procentig tullen på bilar. De skulle dock fortfarande kunna sätta press på företag som redan brottas med stigande importkostnader.

”Denna åtgärd är inte deflationär på något sätt”, sa Miller. ”Men ärligt talat kan vi inte bedöma inflationseffekten förrän vi vet mer.”

John Mitchell, VD och koncernchef för den globala elektronikbranschorganisationen IPC, sade att tullarna kan höja priserna på bärbara datorer, hushållsapparater, bilar och medicintekniska produkter.

”Mer än 60 % av våra medlemsföretag har rapporterat att tidigare tullar ökat kostnaderna och försenat produktionen”, skrev han i ett uttalande.

För produkter som bilar kan chips representera en liten del av de totala produktionskostnaderna. Ändå kallade Ivan Drury, chef för insikter på bilforskningsföretaget Edmunds, tullarna för "ytterligare ett sår" för bilindustrin – som redan står inför en tull på 25 % på importerade fordon.

Biltillverkare säger att de redan ådrar sig förluster. General Motors sa i juli att tullar kostade dem över 1 miljard dollar bara under andra kvartalet. Stellantis uppskattade att tullar skulle kosta dem 1,7 miljarder dollar i år.

”Det är döden med tusen stycken”, sa Drury. Biltillverkarna absorberar för närvarande kostnaderna, men han ifrågasatte hur länge det kan fortsätta: ”Vi har inte sett det synas i konsumentpriserna än, men aktieägarna kommer inte att tolerera det för alltid.”

Han varnade också för att ägare av begagnade bilar kan drabbas hårt av stigande reparationskostnader, eftersom verkstäder kan komma att föra över högre chippriser direkt till kunderna. Dyrare reparationer kan också driva upp försäkringspremierna.

”Det är en snöbollseffekt”, sa han. ”Det har inte slagit till än – men vi vet att det kommer att bli störningar.”

Kan det finnas en brist?

En annan oro för konsumenterna är om tullarna kan göra det svårare att hitta vissa produkter.

USA upplevde redan ett sådant scenario under COVID-19-chipbristen, vilket begränsade tillgången till nya bilar, bärbara datorer och spelkonsoler.

Även om de nya chiptullarna inte förväntas orsaka en så utbredd brist, varnade Rogers för att vissa företag kan minska produktionen om importkostnaderna stiger för högt. Stellantis stoppade till exempel produktionen vid vissa fabriker för att undvika att betala tullar – ett drag som bidrog till en minskning med 6 % av fordonsleveranserna under andra kvartalet jämfört med föregående år.

”Jag tror att vi kan se brister på flera områden”, sa Rogers. ”Det kommer inte att bli som 2021 när chips inte var tillgängliga helt och hållet. Men i det här fallet måste vi helt enkelt betala mer – och när saker kostar mer tenderar vi att köpa mindre.”