Oljepriserna steg på måndagen under en mycket volatil handelssession efter att USA allierat sig med Israel i ett attackangrepp mot Irans kärnkraftsanläggningar under helgen. Investerare utvärderar potentiella risker för den globala oljeförsörjningen i takt med att konflikten eskalerar.

Brent-råolja steg med 78 cent eller 1,01 % till 77,79 dollar per fat vid 10:00 GMT. US West Texas Intermediate (WTI) steg med 76 cent eller 1,03 % till 74,60 dollar per fat.

Stor upptrappning: Trump hävdar att kärnkraftsanläggningar förstörts

President Donald Trump uppgav att han hade "förstört" Irans viktigaste kärnkraftsanläggningar i helgens attacker – en kraftig eskalering i konflikten i Mellanöstern. Iran lovade att försvara sig.

Israel inledde nya attacker på måndagen riktade mot Teheran och kärnkraftsanläggningen Fordow, som också drabbades av USA.

Iran varnar, Kina skyller USA för att undergräva trovärdigheten

Iran, OPEC:s tredje största oljeproducent, sa att de amerikanska attackerna utökade utbudet av "legitima mål" för dess väpnade styrkor. De kallade Trump en "spelare" för att han skulle gå med i Israels militära kampanj.

Samtidigt kritiserade Kina USA:s agerande som allvarligt skadat Washingtons trovärdighet och varnade för att situationen kunde spåra ur "utom kontroll".

Volatiliteten ökar när oljan når femmånaders högsta nivåer och sedan sjunker

Måndagens handel var mycket volatil: Brent och WTI nådde femmånaders högsta på 81,40 dollar respektive 78,40 dollar innan de backade och blev negativa i tidig europeisk handel, bara för att stiga igen med cirka 1 %.

Sedan konflikten bröt ut den 13 juni har priserna stigit på grund av farhågor om att Iran kan hämnas genom att stänga Hormuzsundet, genom vilket nästan 20 % av den globala oljeförsörjningen passerar.

Riskpremien kvarstår trots inga utbudsstörningar ännu

Trots inga omedelbara utbudsstörningar prisar marknaderna fortfarande in en geopolitisk riskpremie.

Giovanni Staunovo från UBS sa: ”Den geopolitiska riskpremien har börjat avta med tanke på avsaknaden av störningar i utbudet. Men så länge konfliktens utgång förblir osäker kommer marknadsaktörerna att fortsätta att prissätta riskerna. Priserna kommer sannolikt att förbli volatila på kort sikt.”

Alla ögon riktade mot Hormuzsundet – även hot kan påverka priserna

Ole Hansen från Saxo Bank uppgav: ”Alla ögon är fortfarande riktade mot Hormuzsundet och huruvida Iran kommer att försöka störa tanktrafiken.” Han tillade: ”Priserna kan skjuta i höjden även utan faktiska störningar om hoten är tillräckliga för att försena leveranserna.”

Goldman Sachs förutspådde i en söndagsrapport att Brent-oljan tillfälligt skulle kunna nå 110 dollar per fat om hälften av sundets trafik störs i en månad, med ett utbud som förblir 10 % lägre under de följande 11 månaderna.

Goldmans basscenario antar dock inga större störningar på grund av globala ansträngningar att undvika en allvarlig försörjningskris.

Iran kan få betala ett ekonomiskt pris för att stänga sundet

Sughanda Sachdeva från SS WealthStreet noterade att sundet är avgörande för Irans oljeexport – en viktig inkomstkälla. En långvarig stängning skulle kunna orsaka betydande ekonomisk skada för Iran och göra det till ett "tvåeggat svärd".

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppmanade Kina att avråda Iran från att stänga sundet och sade: "Kina är starkt beroende av Hormuzsundet för oljeimport."

Kina är Irans största oljekund och upprätthåller vänskapliga relationer med Teheran.

Iran antyder militära alternativ, beslutet ligger hos nationella säkerhetsrådet

Irans utrikesminister sade på söndagen att landet "förbehåller sig alla alternativ för att försvara sin suveränitet" efter att USA bombat tre kärnkraftsanläggningar.

Iranska statliga medier rapporterade att parlamentet godkände ett förslag om att stänga sundet, även om det slutgiltiga beslutet ligger hos Högsta nationella säkerhetsrådet.

Den globala ekonomiska nedgången kan bli allvarlig

Att stänga det smala sundet mellan Iran och Oman skulle kunna få katastrofala konsekvenser för den globala ekonomin. Enligt US Energy Information Administration passerade cirka 20 miljoner fat per dag genom sundet år 2024 – cirka 20 % av den globala konsumtionen.

Både Goldman Sachs och Rapidan Energy förutspår att oljepriserna kan överstiga 100 dollar per fat om sundet är stängt under en längre tid. JP Morgan anser dock att sannolikheten är låg och ser en sådan åtgärd som en krigshandling ur ett amerikanskt perspektiv.

Rubio kallade idén att stänga sundet för "ekonomiskt självmord" för Iran, med tanke på dess beroende av den rutten för oljeexport.

Irans oljeexport i fara – Kina skulle drabbas hårdast

Iran är den tredje största OPEC-producenten och producerar 3,3 miljoner fat per dag. Enligt Kpler-data exporterade landet 1,84 miljoner fat per dag förra månaden, främst till Kina.

Matt Smith, chefsanalytiker för oljeindustrin på Kpler, sa till CNBC: ”Det skulle vara självförvållad skada – att stänga sundet skulle stoppa oljeexporten till Kina och därmed avbryta en viktig inkomstström.”

USA:s femte flotta i beredskap, responsen sannolikt bred

Utrikesminister Rubio bekräftade att USA har flera alternativ för att reagera på eventuella iranska åtgärder för att stänga sundet.

"Konsekvenserna kommer att skada andra ekonomier mer än vår. Det skulle bli en massiv eskalering som kräver ett svar – inte bara från oss, utan även från andra makter", sa han.

Den amerikanska femte flottan, baserad i Bahrain, har i uppdrag att skydda kommersiell sjöfart i Gulfen. Många oljehandlare tror att flottan snabbt skulle kunna motverka alla iranska försök att blockera sundet.

Bob McNally, grundare av Rapidan Energy och tidigare energirådgivare till president George W. Bush, varnade dock för att marknaden kan underskatta risken.

"Vi tror att Iran kan störa sjöfarten i sundet mycket längre än marknaderna förväntar sig – veckor eller till och med månader, inte bara timmar eller dagar", sa McNally.

Den amerikanska dollarn steg på måndagen då oroliga investerare sökte tillflyktsorter, även om begränsade rörelser tyder på att marknaderna fortfarande väntar på Irans svar på amerikanska attacker mot dess kärnkraftsanläggningar, vilka har ökat spänningarna i Mellanöstern.

Teheran: Amerikanska attacker utökar listan över legitima mål

Iran sade på måndagen att de amerikanska attackerna mot dess kärnvapenanläggningar hade utökat listan över legitima militära mål. De beskrev också president Donald Trump som en "spelare" för att gå med i Israels militära kampanj mot Islamiska republiken.

Stora rörelser på oljemarknaderna

Oljemarknaderna upplevde den mest betydande rörelsen, med råoljepriser som nådde femmånaders högstanivåer innan de sjönk senare under dagen. Dollarn steg med 1 % mot den japanska yenen till 147,450, den högsta nivån sedan 15 maj.

Oljepriser och dollar-yen-förhållandet

Analytiker från Bank of America noterade att USD/JPY-paret kan komma att prissättas uppåt om oljepriserna förblir höga. De påpekade att Japan importerar nästan all sin olja – över 90 % från Mellanöstern – medan USA är relativt självförsörjande på energi.

Euro, pund och andra valutor

Euron presterade något bättre och sjönk bara 0,2 % till 1,14965 dollar, och förblev oförändrad efter att preliminära PMI-data från euroområdet visade att regionens ekonomi stagnerade för andra månaden i rad i juni.

Positiva brittiska data hade liten effekt på det brittiska pundet, som låg på 1,34385 dollar, en minskning med 0,1 %. Samtidigt nådde den riskkänsliga australiska dollarn en månadslägsta och föll med 0,52 % till 0,64180 dollar. Den nyzeeländska dollarn sjönk med 0,68 % till 0,5926 dollar.

US-dollarindex stiger mitt i marknadsosäkerhet

US-dollarindexet, som följer dollarn mot sex större valutor, steg med 0,15 % till 99,065.

Carol Kong, valutastrateg på Commonwealth Bank of Australia, sa att marknaden är i avvaktande läge angående Irans reaktion. Hon noterade att den största oron är konfliktens inflationseffekt snarare än dess ekonomiska förluster.

"Valutamarknaderna är gisslan i Irans, Israels och USA:s uttalanden och handlingar. Riskerna lutar helt klart mot säkra valutor om konflikten eskalerar", sa hon.

Iran hotar att stänga Hormuzsundet

Iran lovade att försvara sig efter att USA släppte 13 000 kg tunga bunkersprängande bomber på berget ovanför dess kärnkraftverk i Fordow. Amerikanska ledare uppmanade Teheran att avgå när antikrigsprotester utbröt i vissa amerikanska städer.

Som ett starkt hot mot västvärlden godkände Irans parlament en motion om att stänga Hormuzsundet, genom vilket ungefär en fjärdedel av de globala oljeleveranserna passerar. Sundet ligger mellan Iran, Oman och Förenade Arabemiraten.

Dollarn återtar sin roll som säker tillflyktsort trots årlig nedgång

Medan dollarn har återfått sin roll som en säker hamn mitt i geopolitisk risk, tyder den relativt begränsade rörelsen på ett försiktigt investerarbeteende.

Dollarn har fallit med 8,6 % i år mot större valutor på grund av ekonomisk osäkerhet som utlösts av Trumps handelspolitik och oro över den amerikanska tillväxten, vilket driver investerare mot alternativ.

Marknaderna väntar på Powells vittnesmål

Uppmärksamheten riktas också mot Fed-ordföranden Jerome Powells halvårsvisa vittnesmål inför kongressen.

George Vessey, chefsstrateg för valutahandel på Convera, sa: "Mitt i skarp politisk splittring förväntas Powell betona Feds oberoende och upprepa att alla räntebeslut kommer att vara helt databeroende."

Obligationsmarknaden berättar en annan säker hamnhistoria

Trots eskalerande geopolitiska spänningar har den amerikanska obligationsmarknaden – en viktig indikator på säkra tillflyktsorter – visat en ovanligt dämpad reaktion.

Vanligtvis driver globala kriser investerare mot amerikansk statsskuld, men Danske Banks Kundby Nielsen anser att obligationsreaktionen är oklar på grund av handelsunderskott, tullar och sannolikheten för ökat obligationsutbud från expansiv finanspolitik.

Globalt handelskrig ökar den finansiella risken

Finansiella risker ökar också mitt i det globala handelskriget. Med deadline den 9 juli som markerar slutet på det tillfälliga tullundantaget hotar USA att införa tullar på upp till 50 % på de flesta importvaror från Europeiska unionen.

Utan kriget skulle dollarn ha fortsatt att falla

Thierry Wizman och Gareth Berry, strateger på Macquarie Bank, skrev i ett klientmeddelande den 20 juni – före USA:s attacker mot Iran – att dollarn sannolikt skulle ha fallit ytterligare utan konflikten.

De angav ogynnsamma amerikanska tullnyheter och relativt motståndskraftig data utanför USA som skäl till den förväntade svagheten.

Tunga satsningar mot dollarn

Bank of Americas strateger noterade också att investerare är starkt positionerade för en svagare dollar, vilket ger momentum till eventuella nedåtgående rörelser.

Enligt bankens undersökning av globala fondförvaltare den 16 juni var korta dollarpositioner den tredje mest omtyckta handeln – även om undersökningen genomfördes före USA:s intervention i konflikten i Mellanöstern.

• Eskalerande geopolitiska spänningar i Mellanöstern
• Marknaderna väntar på viktig sektordata från Europa

Euron sjönk på den europeiska marknaden på måndagen i början av veckans handel mot en korg av globala valutor och återupptog därmed förluster som hade pausat i två dagar mot den amerikanska dollarn. Detta beror på investerares riskaversion och fokus på dollarn som den bästa alternativa investeringen.

Detta sker mitt i ökande geopolitiska spänningar i Mellanöstern, särskilt efter att USA genomfört militära attacker mot Irans kärnkraftsanläggningar, där marknaderna väntar på Irans svar på dessa attacker.

Förväntningarna om en räntesänkning från Europeiska centralbanken i juli har minskat i avvaktan på ytterligare bevis för penningpolitikens utveckling i Europa under andra halvåret.

Prisöversikt

• EUR/USD idag: Euron sjönk med 0,6 % till 1,1452 dollar, en minskning från fredagens stängningskurs på 1,1521 dollar, med en handelshögsta på 1,1507 dollar.
• Euron stängde på fredagen upp 0,25 % mot dollarn, vilket var den andra raka dagliga uppgången och fortsatte sin återhämtning från en veckas lägsta nivå på 1,1446 dollar.
• Förra veckan förlorade euron cirka 0,3 % mot dollarn, den första veckovisa förlusten på tre veckor, på grund av vinsthemtagningar och korrigeringar från en fyraårshögsta på 1,1631 dollar.

Amerikansk dollar

US-dollarindexet steg med 0,4 % på måndagen och nådde en tvåveckors högsta nivå på 99,16 poäng, vilket återspeglar styrkan mot en korg av större och mindre valutor.

Uppgången kommer samtidigt som investerare vänder sig till dollarn som den bästa alternativa investeringen, medan marknaderna väntar på Irans svar på amerikanska flyganfall mot dess kärnkraftsanläggningar, vilka har intensifierat de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern.

USA:s attacker mot Iran

Under helgen genomförde USA luft- och missilanfall mot tre viktiga iranska kärnkraftsanläggningar (Fordow, Natanz och Isfahan), med fler än 125 amerikanska militärflygplan, inklusive sju B-2 Spirit stealthbombplan.

Stealth-bombplanen släppte 13 000 kg tunga bunkersprängande bomber på Fordow – Irans mest befästa plats, begravd 80–90 meter under Zagrosbergen. Amerikanska ubåtar avfyrade också 30 Tomahawk-missiler mot Natanz och Isfahan.

De amerikanska attackerna följde på israeliska attacker som inleddes den 13 juni mot kärnkrafts- och militära anläggningar i Iran, vilket utlöste iranska missil- och drönarattacker mot Israel.

President Trump sa att attackerna syftade till att försvaga Teherans kärnkraftsprogram. I ett tal på Truth Social uppmanade han Iran att "sluta fred" och varnade för ytterligare attacker om amerikanska baser eller intressen i Mellanöstern blir måltavlor.

Satellitbilder visade sex stora kratrar vid Fordow-platsen med spridda betongskräp, vilket tyder på allvarliga skador – även om platsen inte förstördes helt.

Vid Natanz, Irans största urananrikningsanläggning – redan skadad av israeliska attacker den 13 juni – riktade USA in sig på underjordiska anrikningshallar, och två nya kratrar syns på satellitbilder.

I Isfahan, som innehåller en anläggning för uranomvandling, slog Tomahawk-missiler ner byggnader ovan mark, och rapporter tyder på att ytterligare sex byggnader förstördes.

Iran fördömde de amerikanska attackerna som ett "brutalt brott mot internationell rätt" och lovade "allvarlig" vedergällning genom utrikesminister Abbas Araghchi. Det iranska parlamentet godkände stängningen av Hormuzsundet. Samtidigt avfyrade IRGC ballistiska missiler mot Israel, bland annat Tel Aviv och Haifa.

Europeiska räntor

• Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde uttalade: ”Med den senaste sänkningen och den nuvarande räntenivån ... tror jag att vi närmar oss slutet av den penningpolitiska lättnadscykeln.”
• Enligt Reuters källor förespråkade en klar majoritet vid det senaste ECB-mötet att räntorna skulle hållas oförändrade i juli, medan vissa krävde ett längre uppehåll.
• Penningmarknaderna sänkte sina förväntningar på ECB:s räntesänkningar och prisade in en sänkning med 25 punkter vid årets slut, ner från 30 punkter före det senaste mötet.
• Nuvarande marknadsprissättning för en ECB-räntesänkning med 25 punkter i juli ligger under 30 %.

Viktiga sektorer

För att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på publiceringen av viktig sektordata i Europa idag, inklusive preliminära avläsningar för PMI för tillverkning och tjänster för juni.

Dessa siffror ger viktiga ledtrådar om den ekonomiska utvecklingstakten i Europa under andra kvartalet. Svag data skulle återspegla en avmattning i euroområdets ekonomi och öka sannolikheten för ytterligare räntesänkningar från ECB.