Euron föll i den europeiska handeln på tisdagen mot en korg av globala valutor. Efter en kort paus igår återtog euron sina förluster mot den amerikanska dollarn och rörde sig återigen mot en tvåveckorslägsta, då handlare fortsätter att föredra dollarn som den bästa tillgängliga investeringen.

Investerare följer noga den senaste utvecklingen i fredssamtalen som pågår i Genève och syftar till att avsluta kriget i Ukraina. Kiev vidhåller sitt avvisande av planen som föreslagits av USA:s president Donald Trump, med argumentet att den lutar starkt till Moskvas fördel. Samtidigt driver Washington på europeiska regeringar att anta planen – eller åtminstone justera den tillräckligt för att göra den acceptabel för alla sidor.

Prisöversikt

• EUR/USD föll med 0,1 % till 1,1512 dollar, från en öppning på 1,1521, efter att ha nått en högsta nivå på 1,1530.

• Euron avslutade måndagen upp cirka 0,1 %, den första uppgången på sju sessioner, efter att ha återhämtat sig från förra veckans tvåveckorslägsta på 1,1491.

Amerikansk dollar

Dollarindexet steg med 0,1 % på tisdagen, återupptog vinster efter en kort paus och närmade sig återigen sexmånaders högsta nivåer, vilket återspeglar förnyad styrka i den amerikanska valutan mot både stora och mindre konkurrenter.

Denna styrka kommer i takt med att investerare fortsätter att köpa dollarn som den mest attraktiva tillgången, trots försiktiga kommentarer från vissa tjänstemän vid Federal Reserve som ökade förväntningarna om en räntesänkning i december.

Fredssamtal

Trump presenterade förra veckan ett gemensamt fredsförslag med Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina – ett initiativ som utlöste betydande kontroverser, särskilt från Kiev och dess europeiska allierade.

Enligt flera medierapporter innehåller planen stora eftergifter från Ukraina, såsom implicit ryskt erkännande av annekterade territorier som Donbas, begränsningar av Ukrainas militära kapacitet och att utesluta Kiev från att gå med i Nato.

Ukraina och flera europeiska ledare avvisade utkastet helt och hållet och kallade det partiskt mot Ryssland och skadligt för ukrainsk suveränitet. Washington är nu involverat i utökade förhandlingar i Genève med Ukraina och europeiska partners för att omforma förslaget till ett mer balanserat format.

Trump uttryckte optimism på måndagen och sa att "kanske något bra kommer att hända", vilket antydde ett potentiellt genombrott. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa också att det görs "goda framsteg" i Genèvesamtalen.

Synpunkter och analyser

• Chris Turner, chef för valutastrategi på ING, sa att marknaderna "har varit här förut", men noterade att utsikterna till ett fredsavtal med Ukraina börjar dyka upp i valutahandeln. Turner tillade att lägre energipriser skulle stödja euron.

• I september sade Sveriges SEB att euron kunde stiga med så mycket som 7,5 % mot dollarn om ett trovärdigt fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina nås.

• SEB-analytiker sa att ett sådant genombrott skulle vara ”en revolution för europeisk tillväxt och inflationsdynamik”, vilket skulle öka hushållens köpkraft och återuppliva tillverkningssektorn.

Europeiska räntor

• Marknadsprissättningen för en ECB-räntesänkning med 25 punkter i december ligger kvar runt 25 %.

• Investerare väntar på ytterligare data från euroområdet om inflation, arbetslöshet och löner innan de justerar prissättningen av förväntningarna inom politiken.

Den japanska yenen steg i den asiatiska handeln på tisdagen mot en korg av större och mindre valutor, och rörde sig in i positivt territorium mot den amerikanska dollarn och drog sig tillbaka från tiomånaderslägstanivåer, understödd av fyndjakt och pågående spekulationer om att myndigheterna kan komma att ingripa för att stödja valutan.

Med chanserna för en räntehöjning från Bank of Japan i december fortfarande svaga, väntar investerare på ytterligare ledtrådar om vägen mot en normalisering av den politiska politiken inför det nya året.

Prisöversikt

• USD/JPY föll med mer än 0,2 % till 156,56 yen, från en öppningsnivå på 156,91, efter att ha nått en högsta nivå på 156,98.

• Yenen avslutade måndagen med en nedgång på 0,4 % mot dollarn, efter en uppgång på 0,7 % på fredagen då den återhämtade sig från förra veckans tiomånaderslägsta på 157,89.

Japanska myndigheter

Takuji Aida, medlem i en viktig rådgivande panel för den privata sektorn inom regeringen, sade på NHK TV på söndagen att Japan kan intervenera effektivt på valutamarknaden för att motverka den negativa ekonomiska effekten av en svag yen.

Finansminister Satsuki Katayama sade på fredagen att valutainterventioner fortfarande är ett alternativ för att motverka överdriven volatilitet och spekulativa rörelser, vilket håller handlare uppmärksamma på potentiella yenköpsåtgärder från japanska myndigheter.

Synpunkter och analyser

• Nick Rees, chef för makroforskning på Monex Europe, sa att intervention skulle kunna bidra till att bromsa dollarns uppgång mot yenen men det är osannolikt att den helt kommer att vända den, med tanke på att de underliggande drivkrafterna inte förväntas förändras inom den närmaste framtiden.

• Matthew Ryan, chef för marknadsstrategi på Ebury, sa att USD/JPY inte är långt ifrån nivåer som skulle kunna utlösa direkt intervention, där 160 ses som en viktig tröskel för myndigheterna.

• Vissa marknadsanalytiker tror att officiella ingripanden – liknande förra året och 2022 – fortfarande är möjliga. Handlare förväntar sig potentiella åtgärder mellan 158 och 162 per dollar, även om få förväntar sig att de ska vara särskilt effektiva.

Japanska räntor

• Marknadsprissättningen för en räntehöjning med 25 punkter från Bank of Japan i december ligger kvar runt 35 %.

• Investerare väntar på kommande data om inflation, arbetslöshet och löneökningar för att omvärdera dessa odds.

Guldpriserna steg på måndagen då dollarn höll sig stabil mot de flesta större valutor, medan spekulationer om Federal Reserves policyutveckling fortsatte att prägla marknadsstämningen.

Federal Reserves chef Christopher Waller sa att räntorna borde sänkas vid decembermötet, även om han noterade att beslutet i januari kan bli svårare på grund av eftersläpningen av försenad data.

John Williams, chef för New York Fed, sade på fredagen att centralbanken fortfarande har utrymme att sänka räntorna.

”Jag ser penningpolitiken som fortfarande måttligt restriktiv, om än något mindre än före våra senaste åtgärder. Därför ser jag fortfarande utrymme för en ytterligare justering av styrräntan på kort sikt, vilket för politiken närmare neutralt läge och bibehåller balansen mellan våra två mål”, sa Williams.

Enligt CME FedWatch sätter handlare nu en sannolikhet på 79 % för en räntesänkning med 25 baspunkter i december, upp från cirka 42 % en vecka tidigare.

Samtidigt stabiliserades dollarindexet på 100,1 vid 20:13 GMT, efter att ha nått en högsta nivå på 100,3 och en lägsta nivå på 100,01.

Senare i veckan kommer USA att släppa producentpriser, detaljhandelsförsäljningssiffror och de första ansökningarna om arbetslöshet.

I handeln steg spotpriset på guld med 1 % till 4 120,2 dollar per uns vid 20:14 GMT.

Få personer förkroppsligar AI-frenesin mer än Jensen Huang, VD för chipjätten Nvidia, vars marknadsvärde har ökat med 300 % under de senaste två åren.

Mitt i denna febrila fart försökte Huang i sina inledande kommentarer under det senaste resultatsamtalet lugna oron över en uppblåst bubbla.

”Det pratas mycket om en AI-bubbla ... men ur vårt perspektiv ser vi något helt annat”, sa han till aktieägarna.

I takt med att debatten om en AI-bubbla fördjupas blir det tydligt att de som har mest att vinna på fortsatta AI-utgifter är de som avfärdar rädslan för överdrifter och spekulativa överansträngningar.

David Sacks, investerare och chef för Vita husets AI-kontor, sa i All-In-podden: ”Jag tror inte att vi är i början av en kollapscykel ... vi befinner oss i en högkonjunktur, i en supercykel av investeringar.”

Den framstående investeraren Ben Horowitz sa: ”Tanken att vi kommer att stå inför ett efterfrågeproblem om fem år låter absurd för mig ... om man tittar på efterfrågan, utbudet och värderingarna i förhållande till tillväxten, ser det här inte alls ut som en bubbla.”

Och i en intervju på CNBC kallade JPMorgans Mary Callahan Erdoes karaktäriseringen av massiva AI-inflöden för en "galen idé" och tillade: "Vi står på gränsen till en stor revolution som kommer att förändra hur företag verkar."

Men en närmare titt avslöjar bräckliga grundvalar

Ändå menar vissa bedömare att det som händer inom AI-branschen idag är genuint oroande.

Investeraren och MIT-forskaren inom digital ekonomi, Paul Kedrosky, säger att de enorma summor som strömmar in i denna "revolution" fortfarande är fundamentalt spekulativa.

”Tekniken är oerhört användbar, men förbättringstakten har avtagit dramatiskt ... så tron att revolutionen kommer att fortsätta i samma takt under de kommande fem åren är tyvärr felaktig”, sa han.

Massiva inflöden… och tveksam tillväxt

Omfattningen av de nuvarande utgifterna är häpnadsväckande även för finansanalytiker.

OpenAI – skaparen av ChatGPT, som startade AI-kapplöpningen i slutet av 2022 – säger att de genererar 20 miljarder dollar i årliga intäkter och planerar att spendera 1,4 biljoner dollar på datacenter under de kommande åtta åren. Denna investeringsnivå kräver kontinuerlig tillväxt i efterfrågan på deras tjänster.

Men tvivlen ökar: forskning visar alltmer att de flesta företag inte ser några meningsfulla ekonomiska fördelar med chattrobotar, och att endast cirka 3 % av människorna betalar för AI-verktyg.

MIT-ekonomen och nobelpristagaren 2024, Daron Acemoglu, sa: ”Jag tvivlar inte på att verkligt värdeskapande AI-tekniker kommer att dyka upp under de kommande tio åren, men mycket av det vi hör från branschen just nu är överdrivet.”

Trots detta förväntas Amazon, Google, Meta och Microsoft tillsammans investera nästan 400 miljarder dollar i AI i år, främst för att finansiera datacenter. Några av dessa företag planerar att avsätta upp till 50 % av sitt kassaflöde till att bygga dessa anläggningar.

Som Kedrosky uttryckte det: ”För att den här utgiftsnivån ska vara rimlig skulle varje iPhone-användare i världen behöva betala mer än 250 dollar ... och det kommer inte att hända.”

För att undvika att dränera likviditeten har företag som Meta och Oracle börjat vända sig till skulder och privat finansiering för att stödja datacenterboomen.

Riskabel finansiering… och återkomsten av specialfordon

Goldman Sachs-analytiker fann att hyperskalare – företag med massiv moln- och datorkapacitet – ökade med 121 miljarder dollar i ny skuld under det senaste året, en ökning med mer än 300 % jämfört med sektorgenomsnittet.

Analytikern Gil Luria på DA Davidson säger att teknikjättar använder specialföretag (SPV:er) för att dölja skuldexponering i sina balansräkningar.

Ett exempel: ett datacenter i Louisiana finansierat av Blue Owl Capital i samarbete med Meta. Blue Owl tog ett lån på 27 miljarder dollar, medan Meta åtnjuter kapaciteten utan att visa skulden. Men om efterfrågan försvagas och centret stannar av, kommer Meta att stå inför förpliktelser på flera miljarder dollar.

Luria sa: ”Termen SPV dök upp för 25 år sedan med ett litet företag som hette Enron… idag döljer företagen det inte, men det betyder inte att det är en hållbar modell för framtiden.”

Enorma utgifter byggda på förväntningar som kan vara illusioner

Företag förutspår massiva AI-intäkter under de kommande åren. Men Morgan Stanley uppskattar att stora teknikföretag kommer att spendera cirka 3 biljoner dollar på AI-infrastruktur år 2028 – och kassaflödet kommer bara att täcka hälften av det.

"Om marknadstillväxten avtar ens marginellt, kommer vi att bli kvar med överkapacitet och överbyggd infrastruktur, skulder som blir värdelösa och betydande förluster för finansinstitut", varnade Luria.

Den tidigare bubblan i början av 2000-talet sprack också efter att skulder ackumulerades för att bygga upp kapacitet som marknaden inte var redo att använda.

Jättestora cirkulära avtal ökar oron

Analytiker pekar på cirkulära avtalsstrukturer som artificiellt blåser upp efterfrågan.

Ett exempel: en överenskommelse på 100 miljarder dollar mellan Nvidia och OpenAI, där Nvidia finansierar datacenter som senare kommer att fyllas med Nvidia-chip. Kedrosky beskrev logiken: ”Jag vill att OpenAI ska köpa fler av mina chips, så jag ger dem pengarna att göra det.”

CoreWeave – ursprungligen en kryptominingplattform – hyr ut datacenterkapacitet till OpenAI i utbyte mot aktier, medan Nvidia garanterar köp av all oanvänd kapacitet fram till 2032.

Acemoglu sa: ”Risken är att dessa affärer i slutändan blottlägger en bräcklig finansiell struktur likt ett korthus.”

Tecken på rädsla för att bubblan kan spricka

Vissa högprofilerade investerare har redan visat oro.

Miljardären Peter Thiel sålde hela sin andel i Nvidia värd 100 miljoner dollar, medan SoftBank sålde en position på cirka 6 miljarder dollar.

Skeptiker fokuserar alltmer på Michael Burry – känd för att ha förutspått kraschen 2008 – som nyligen satsade mot Nvidia och kritiserade ”bokföringsknep” och cirkulär finansiering.

Burry skrev på X: ”Den verkliga efterfrågan är löjligt liten ... nästan varje kund finansieras av leverantörerna.”

Han tillade: ”OpenAI är grundpelaren här ... kan någon namnge dess revisor?”

Även toppchefer inser hypen

OpenAIs VD Sam Altman sa i augusti förra året: ”Befinner vi oss i en fas av investerarnas överdrivna entusiasm? Enligt min mening, ja. Är AI det viktigaste som hänt på länge? Också ja.”

Googles VD Sundar Pichai berättade för BBC att ”det finns inslag av irrationalitet” på dagens AI-marknader och tillade att en eventuell bubbla som spricker skulle drabba alla: ”Inget företag kommer att vara immunt – inklusive vi.”