Trendigt: Olja | Guld | BITCOIN | EUR/USD | GBP/USD

Euron fortsätter att stiga med blicken riktad mot europeiska inflationsdata

Economies.com
2025-09-01 05:39AM UTC

Euron steg i den europeiska handeln på måndagen, vilket var den tredje dagliga uppgången i rad mot den amerikanska dollarn, med stöd av ihållande tryck på greenbacken mitt i starka förväntningar om en räntesänkning från Federal Reserve senare denna månad.

Investerare väntar nu på tisdagens publicering av viktiga inflationsdata för euroområdet för augusti, vilket förväntas ge tydligare signaler om huruvida Europeiska centralbanken kommer att gå vidare med en räntesänkning i september.

Prisöversikt

EUR/USD: Euron steg med 0,25 % till 1,1714 dollar, upp från öppningsnivån på 1,1685 dollar, efter att ha nått en börsbotten på 1,1684 dollar.

På fredagen stängde euron bara 0,1 % högre mot dollarn, vilket förlängde återhämtningen från tvåveckorslägstanivåer, med stöd av starkare än väntad inflationsstatistik i Tyskland, euroområdets största ekonomi.

För augusti steg euron med 2,4 % mot dollarn, den sjunde månatliga uppgången på åtta månader, drivet av skilda förväntningar mellan ECB:s och Fed:s politik.

Amerikansk dollar

Dollarindexet föll med 0,2 % på måndagen, vilket är den femte dagliga förlusten i rad, och nådde en tvåveckorslägsta på 97,66, vilket återspeglar fortsatt svaghet mot en korg av stora och mindre konkurrenter.

Data som släpptes på fredagen visade att de amerikanska privata konsumtionsutgifterna (PCE) steg med 0,2 % jämfört med föregående månad i juli, i linje med förväntningarna. Detta förstärkte marknadens övertygelse om att Fed kommer att gå vidare med en allmänt förväntad räntesänkning vid sitt möte den 16–17 september. Enligt CME:s FedWatch-verktyg prisar marknaderna nu in en 87 % chans för en sänkning med 25 baspunkter, upp från 63 % för en månad sedan.

Europeiska centralbankens utsikter

Fem källor uppgav för Reuters att ECB sannolikt kommer att hålla räntan oförändrad i september, även om diskussioner om ytterligare sänkningar kan återupptas i höst om tillväxten i eurozonen vacklar.

ECB:s ordförande Christine Lagarde noterade nyligen i Jackson Hole att åtstramningscykeln 2022–2023 inte utlöste en recession eller kraftig arbetslöshetstopp som historiskt sett hade inträffat.

Marknadsprissättningen visar för närvarande mindre än 30 % sannolikhet för en sänkning av ECB-räntan med 25 baspunkter i september.

Inflationsdata från Europa på tisdag kommer att vara avgörande för att omforma marknadens förväntningar.

Yenen faller med en negativ öppning av veckan

Economies.com
2025-09-01 05:18AM UTC

Den japanska yenen föll i den asiatiska handeln på måndagen i början av veckan, vilket markerade sin andra raka dag med förluster mot den amerikanska dollarn, då ett minskat inflationstryck minskade förväntningarna om en snar policyändring från Bank of Japan.

Med sannolikheten för en räntehöjning i Japan senare denna månad minskande väntar investerare på ytterligare signaler som klargör vägen för en normalisering av penningpolitiken i världens fjärde största ekonomi.

Prisöversikt

USD/JPY: Dollarn steg med 0,25 % till 147,38 ¥, jämfört med öppningsnivån på 147,04 ¥, efter att ha nått en börslägsta på 146,84 ¥.

På fredagen avslutade yenen 0,1 % lägre mot dollarn, den andra förlusten på tre sessioner, efter att inflationsdata från Tokyo var lägre än förväntat.

Trots den senaste tidens nedgång steg yenen med 2,45 % i augusti – den starkaste månatliga uppgången sedan april – med stöd av stigande förväntningar om minst två räntesänkningar från Federal Reserve före årets slut, tillsammans med förnyad oro över Feds stabilitet.

Bank of Japans utsikter

BOJ-styrelseledamoten Nakagawa varnade för risker från handelspolitiken och sa att han ser till den kommande Tankan-undersökningen för vägledning om riktningen mot en normalisering av penningpolitiken.

Färska japanska prisdata visar minskat inflationstryck, vilket ger beslutsfattare utrymme att upprätthålla expansiva förhållanden.

Marknadsprissättningen anger för närvarande mindre än 40 % sannolikhet för en räntehöjning med 25 baspunkter från BOJ vid septembermötet.

Investerare följer noga inkommande data om inflation, arbetslöshet och löner i Japan, samt ytterligare kommentarer från BOJ-tjänstemän, för ledtrådar om tidpunkten för eventuella framtida åtstramningsåtgärder.

Ethereum faller över 10% den här veckan

Economies.com
2025-08-29 20:11PM UTC

Ethereumpriserna sjönk i fredagens handel då trycket tyngde de flesta kryptovalutor, med investerare som utvärderade den senaste amerikanska inflationsstatistiken och dess konsekvenser för Federal Reserves räntebeslut.

Statliga uppgifter som släpptes idag visade att det amerikanska konsumtionsutgiftsindexet (PCE) – Feds föredragna inflationsmått – steg kraftigt i juli. Den totala PCE ökade med 0,2 % på månadsbasis och 2,6 % jämfört med föregående år, båda i linje med förväntningarna. Kärninflationen accelererade också på grund av högre priser på vissa varor kopplade till importtullar.

Handlare ökade sina satsningar på en sänkning av Fed-räntan med 25 punkter vid policymötet i september, med oddsen som steg till cirka 89 % från 85 % före datapubliceringen, enligt CME:s FedWatch-verktyg.

Ethereum-börshandlade fonder (ETF:er) i USA noterade starka inflöden för veckan, vilket kraftigt överträffade Bitcoin-ETF:er och lyfte fram en anmärkningsvärd förändring i investerarnas sentiment. Data från SoSoValue visade att Ethereum-ETF:er attraherade 1,83 miljarder dollar i inflöden mellan 21–27 augusti, jämfört med endast 171 miljoner dollar för Bitcoin-ETF:er.

Starka inflöden för Ethereum ETF:er

Under den senaste handelssessionen redovisade Ethereum-ETF:er nettoinflöden på 307,2 miljoner dollar, jämfört med endast 81,3 miljoner dollar för Bitcoin-ETF:er. Resultatet markerar fyra raka dagar med positiva flöden till Ethereum-fonder, medan Bitcoin-fonder fortsätter att kämpa för att hålla momentum.

Sedan början av augusti har Ethereum-ETF:er attraherat cirka 3,7 miljarder dollar, medan Bitcoin-fonder har sett utflöden på över 803 miljoner dollar, inklusive uttag på 1,17 miljarder dollar på en enda vecka. Trots Ethereums mindre börsvärde jämfört med Bitcoin har dess ETF:er attraherat tio gånger fler inflöden på bara fem handelsdagar.

Institutionellt momentum gynnar Ethereum

De starka inflödena har sammanfallit med en uppgång i Ethereums pris, som nyligen närmade sig sin rekordhöga nivå nära 4 950 dollar. Däremot handlas Bitcoin runt 113 000 dollar efter att kort ha fallit till 109 000 dollar, vilket har minskat intresset för dess investeringsinstrument.

Institutionellt införande har också lutat till Ethereums fördel, med företag som ökat sina köp medan efterfrågan på Bitcoin har avtagit. Förvaltat kapital för Ethereum ETF:er ökade med 58 % under de senaste 30 dagarna, jämfört med en minskning på 10,7 % för Bitcoin-fonder under samma period.

Denna trend understryker ett tydligt skifte i investeringslandskapet: medan Bitcoin-ETF:er tidigare dominerade inflödena, får Ethereum-fonder nu övertaget, vilket återspeglar ett växande förtroende för Ethereums tillväxtpotential och dess attraktionskraft som en föredragen institutionell investering.

Klockan 21:09 GMT steg Ethereum med 2,7 % till 4 329,1 dollar på CoinMarketCap, även om det fortfarande är nere med 10,6 % för veckan.

Går världen in i kärnvapenbatteriets era?

Economies.com
2025-08-29 19:19PM UTC

Kärnbatterier är ingen ny uppfinning, men de förlorade sin plats i kommersiellt bruk redan på 1970-talet, när de användes i pacemakers. Dessa batterier var en idealisk lösning för sådana medicintekniska produkter tack vare sin långa livslängd, men slutade så småningom att tillverkas på grund av regeringens oro över spridningen av radioaktiva isotoper utan ordentlig spårning eller återvinning. Idag arbetar en ny generation forskare för att återuppliva kärnbatteriet – den här gången med mycket bredare tillämpningar. Och medan vetenskapen bakom dessa batterier går framåt snabbare än någonsin, kvarstår den viktigaste frågan om dessa innovationer faktiskt kommer att nå kommersiella marknader.

I motsats till vad termen antyder fungerar kärnbatterier inte som miniatyrreaktorer. Istället genererar de energi genom att fånga upp strålning som frigörs från sönderfallet av små mängder kärnbränsle, såsom plutonium eller isotoper av nickel och väte. Denna strålning kan sedan omvandlas till elektricitet genom halvledare eller termoelektriska anordningar. Viktigast av allt är att sådana batterier kan hålla extremt länge innan de behöver bytas ut.

För närvarande är världen beroende av litiumjonbatterier, vilka ger enorma fördelar tack vare deras flexibilitet, energitäthet och förmåga att fungera under varierande förhållanden. Dessa fördelar har gjort dem nästan allestädes närvarande – de driver cirka 70 % av alla laddningsbara enheter världen över. Litiumjontekniken har dock betydande nackdelar. Litiumutvinning är miljöskadlig och vattenintensiv, medan leveranskedjorna förblir starkt koncentrerade under kinesisk kontroll, vilket gör dem sårbara för marknadschocker och geopolitiska risker. Dessutom försämras litiumjonbatterier snabbt och kräver mycket frekvent laddning.

Kärnbatterier behöver däremot sällan bytas ut, vilket innebär att de kan driva även de mest avlägsna och otillgängliga platserna. Tyler Bernstein, VD för Zeno Power – en riskkapitalfinansierad kärnbatteristartup som nyligen samlade in 50 miljoner dollar i en serie B-runda – sa: ”Med den hårdnande konkurrensen mellan stormakter är havsbotten, Arktis och månens yta frontlinjerna för global säkerhet och ekonomiska framsteg – men de förblir energiöknar. Med denna finansieringsrunda är vi på god väg att demonstrera fullskaliga system senast 2026 och leverera de första kommersiellt tillverkade kärnbatterierna för att driva gränsmiljöer senast 2027.”

Av dessa skäl har kärnbatterier blivit fokus för en ny våg av forskning och utveckling. Istället för att hålla i veckor eller månader skulle ett enda kärnbatteri kunna fungera i årtionden innan det tar slut. Ett kommersiellt gångbart kärnbatteri skulle kunna vända upp och ner på otaliga industrier och teknologier och bli något av en "helig graal" för batteriutvecklare.

”Kärnkraftsbatterikapplöpningen” pågår nu i laboratorier runt om i världen. Japan och Sydkorea har utvecklat prototyper, Kina tillkännagav nyligen stora genombrott, och forskningslaboratorier i Storbritannien och USA har också rapporterat betydande framsteg. Varje forskargrupp har använt olika metoder – vissa baserade på termoelektrisk teknik, andra på halvledare – samtidigt som de använt en rad isotoper, inklusive utarmat uran, kol-14 och koppar-63.

Trots många lovande modeller är den största utmaningen kommersialisering. IEEE Spectrum noterade: ”Tekniken fungerar, den har många fördelar jämfört med kemiska batterier och den kan användas säkert. Vad de flesta företag har misslyckats med är att hitta en ny marknad för dessa batterier och skapa en produkt med effekt.”

De potentiella tillämpningarna är många – från att driva rymdfarkoster och djuphavsutforskning till att möjliggöra en mobiltelefon som aldrig behöver laddas. Men det betyder inte att kommersialiseringen kommer att vara enkel. Som IEEE Spectrum drog slutsatsen: ”Marknaderna som dessa batterier kommer att penetrera – om de når det kommersiella stadiet – kommer att bero starkt på kostnads-, säkerhets- och licensfrågor.”