Euron föll i den europeiska handeln på onsdagen mot en korg av globala valutor, vilket fördjupade sina förluster för andra gången i rad mot den amerikanska dollarn och nådde en veckas lägsta nivå, mitt i en relativt aktiv efterfrågan på den amerikanska valutan, särskilt efter publiceringen av Federal Reserves senaste mötesprotokoll, vilket avslöjade en skarp splittring bland tjänstemän om räntesänkningen i december.

Trots denna nedgång är den gemensamma europeiska valutan, euron, på väg att notera sin största årliga vinst sedan 2017. Dessa vinster stöds av en kombination av faktorer, framför allt förbättrade ekonomiska tillväxtindikatorer i hela euroområdet, den relativt hökaktiga penningpolitiken som Europeiska centralbanken antog under andra halvåret och den breda svaghet som dominerade den amerikanska dollarns utveckling på de globala marknaderna.

Prisöversikt

• Eurons växelkurs idag: euron föll med 0,15 % mot dollarn till 1,1733, den lägsta nivån sedan den 22 december, från en öppningsnivå på 1,1748, efter att ha noterat en handelshögsta på 1,1749.

• Euron avslutade tisdagens handelsdag med en nedgång på 0,2 % mot dollarn, vilket är den tredje nedgången på fyra dagar, pressad av Federal Reserves protokoll.

Amerikansk dollar

Indexet för den amerikanska dollarn steg med mer än 0,1 % på onsdagen, förlängde sin uppgång för andra gången i rad och nådde en veckas högsta nivå på 98,33 poäng, vilket återspeglar den amerikanska valutans fortsatta styrka mot en korg av globala valutor.

Enligt protokollet från Federal Reserves senaste möte, som hölls den 9–10 december, gick den amerikanska centralbanken med på att sänka räntorna efter djupgående diskussioner om de risker som den amerikanska ekonomin står inför.

Protokollet visade att beslutet att sänka räntan med 25 punkter till 3,75 %, den lägsta nivån sedan 2022, mötte betydande motstånd, med nio ledamöter som röstade för och tre som röstade emot – det största antalet avvikande röster sedan 2019.

Protokollen pekade också på en tendens till försiktighet vid kommande möten, då vissa deltagare föreslog att det lämpligaste tillvägagångssättet skulle vara att hålla räntorna oförändrade "ett tag" efter decembersänkningen.

Federal Open Market Committee prognostiserade endast en ytterligare räntesänkning under 2026, vilket signalerar en mer försiktig och hökaktig strategi jämfört med tidigare förväntningar.

Enligt CME:s FedWatch-verktyg ligger marknadsprissättningen för att hålla de amerikanska räntorna oförändrade vid mötet i januari 2026 på 84 %, medan sannolikheten för en sänkning med 25 baspunkter är prissatt till 16 %.

Europeiska räntor

• Penningmarknadsprissättningen för en räntesänkning med 25 baspunkter av Europeiska centralbanken i februari 2026 ligger kvar stabilt under 10 %.

• För att kunna omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på ytterligare ekonomisk data från euroområdet om inflation, arbetslöshet och löner.

Ränteskillnad

Efter Federal Reserves senaste beslut minskade ränteskillnaden mellan Europa och USA till 160 baspunkter till förmån för amerikanska räntor, den minsta skillnaden sedan maj 2022, vilket stöder uppåtpotentialen för euron gentemot den amerikanska dollarn.

Årlig prestation

Under 2025, vilket officiellt avslutas med dagens uppgörelse, har den gemensamma europeiska valutan, euron, stigit med mer än 13 % mot den amerikanska dollarn, och är på väg att registrera sin andra årliga vinst på de senaste tre åren och sin största årliga ökning sedan 2017.

Drivkrafterna bakom denna historiska överprestanda

• Den europeiska ekonomins motståndskraft: euroområdet uppvisade starkare ekonomisk tillväxt än väntat under 2025, särskilt med en återhämtning av den industriella och kommersiella aktiviteten i Tyskland, regionens största ekonomi.

• Europeiska centralbankens politik: tvärtemot förväntningarna bibehöll ECB en relativt hökaktig hållning jämfört med Federal Reserve, särskilt under andra halvåret, vilket bevarade eurons attraktionskraft som en valuta med högre avkastning och mer stabil valuta.

• Den amerikanska dollarns svaghet: driven av Federal Reserves räntesänkningar, ökande oro kring den finansiella stabiliteten i USA, volatil handelspolitik under Donald Trump och växande oro kring Federal Reserves oberoende under Trump-administrationen.

Den japanska yenen sjönk i den asiatiska handeln på onsdagen mot en korg av större och mindre valutor och förblev i negativt territorium för andra gången i rad mot den amerikanska dollarn, mitt i förnyad efterfrågan på greenbacken, som utökade sina vinster till en veckas högsta nivå efter att Federal Reserves protokoll visade en skarp splittring bland tjänstemän om decembers räntesänkning.

Under de sista handelssessionerna 2025 är valutamarknaderna i stort sett lugna på grund av låg likviditet orsakad av nyårshelgerna, då handlare blickar framåt efter ett svårt år för vissa större valutor, ledda av den amerikanska dollarn.

Prisöversikt

• Japanska yenen idag: dollarn steg med 0,2 % mot yenen till 156,64, från en öppningsnivå på 156,33, med en börslägsta noterad på 156,30.

• Yenen avslutade tisdagens handel med en nedgång på 0,2 % mot dollarn, vilket är den andra nedgången under de senaste tre handelsdagarna, pressad av Federal Reserves protokoll.

Amerikansk dollar

Den amerikanska dollarn steg med mer än 0,1 % på onsdagen, förlängde sin uppgång för andra gången i rad och nådde en veckas högsta nivå på 98,33 poäng, vilket återspeglar den amerikanska valutans fortsatta styrka mot en korg av globala valutor.

Enligt protokollet från Federal Reserves senaste möte, som hölls den 9–10 december, gick den amerikanska centralbanken med på att sänka räntorna efter djupgående diskussioner om riskerna för den amerikanska ekonomin.

Protokollet visade att beslutet att sänka räntan med 25 punkter till 3,75 %, den lägsta nivån sedan 2022, mötte betydande motstånd, med nio ledamöter som röstade för och tre som röstade emot – det största antalet avvikande röster sedan 2019.

Protokollen pekade också på en mer försiktig Fed-hållning vid kommande möten, där vissa deltagare föreslog att det lämpligaste alternativet skulle vara att hålla räntorna oförändrade "ett tag" efter decembersänkningen.

Federal Open Market Committee prognostiserade endast en ytterligare räntesänkning under 2026, vilket signalerar en mer försiktig och hökaktig strategi jämfört med tidigare förväntningar.

Enligt CME:s FedWatch-verktyg ligger marknadsprissättningen för att hålla de amerikanska räntorna oförändrade vid mötet i januari 2026 på 84 %, medan sannolikheten för en sänkning med 25 baspunkter är prissatt till 16 %.

Japanska räntor

• På måndagen i Tokyo släpptes sammanfattningen av yttrandena från Bank of Japans senaste penningpolitiska möte – som hölls den 18–19 december – och bekräftade en räntehöjning till 0,75 %, den högsta nivån sedan 1995.

• Sammanfattningen visade en tydlig hökaktig förändring bland de flesta styrelseledamöterna, där många betonade behovet av ytterligare räntehöjningar framöver. De var överens om att gradvis höjning av räntorna och nedtrappning av penningpolitiska stimulanser är nödvändigt för att säkerställa långsiktig prisstabilitet.

• Marknadsprissättningen för en höjning av räntan med en kvarts procentenhet av Bank of Japan vid januarimötet ligger kvar på cirka 20 %.

• För att kunna omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på ytterligare japansk data om inflation, arbetslöshet och lönetillväxt.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve publicerade på tisdagen protokollet från sitt skarpt splittrade möte tidigare denna månad, som avslutades med en omröstning om att sänka räntorna igen – ett beslut som verkar ha varit mycket närmare än den slutliga omröstningen antydde.

Protokollet, som publicerades en dag tidigare än vanligt på grund av nyårshelgen, visade att tjänstemännen uttryckte en mängd olika åsikter under mötet den 9–10 december.

Slutligen röstade Federal Open Market Committee (FOMC) med 9–3 röster för att sänka styrräntan med en kvarts procentenhet, vilket var det högsta antalet avvikande röster sedan 2019, mitt i en intensiv debatt om behovet av att stödja arbetsmarknaden kontra oro för inflationen. Beslutet sänkte referensräntan till ett intervall på 3,5–3,75 %.

Enligt protokollet ”bedömde de flesta deltagarna att ytterligare nedjusteringar av målintervallet för styrräntan sannolikt skulle vara lämpliga om inflationen fortsatte att sjunka över tid som förväntat.”

Den uppfattningen åtföljdes dock av tydliga reservationer mot takten och tidpunkten för eventuella ytterligare åtgärder.

I protokollet stod det tillade: ”Angående omfattningen och tidpunkten för ytterligare justeringar av målintervallet noterade vissa deltagare att det, med tanke på deras ekonomiska utsikter, skulle kunna vara lämpligt att bibehålla målintervallet på dess nuvarande nivå under en tid efter sänkningen vid detta möte.”

Tjänstemän uttryckte förtroende för att ekonomin skulle fortsätta växa i en "måttlig" takt, samtidigt som de identifierade nedåtrisker för sysselsättningen och uppåtrisker för inflationen. Olika bedömningar av dessa risker bidrog till splittringen inom utskottet, med indikationer på att resultatet kunde ha gått åt båda hållen trots att majoriteten var för nedskärningen.

Protokollet visade att ”ett fåtal deltagare som stödde minskningen av målintervallet vid detta möte angav att beslutet var mycket väl avvägt, eller att de kunde ha stöttat att målintervallet lämnades oförändrat.”

Omröstningen sammanföll med den kvartalsvisa uppdateringen av sammanfattningen av ekonomiska prognoser, inklusive det noggrant bevakade punktdiagrammet som visar varje tjänstemans förväntningar på ränteutvecklingen.

Prognoser från de 19 tjänstemän som deltog i decembermötet – inklusive 12 röstberättigade ledamöter – pekade på sannolikheten för ytterligare en räntesänkning under 2026 följt av ytterligare en under 2027, vilket potentiellt skulle kunna sänka styrräntan till cirka 3 %, en nivå som tjänstemännen anser vara "neutral", vilket betyder varken begränsande eller stimulerande för ekonomisk tillväxt.

De som förespråkade att räntorna skulle lämnas oförändrade ”uttryckte oro för att framstegen mot kommitténs inflationsmål på 2 % kan ha stannat av 2025, eller indikerade ett behov av större förtroende för att inflationen rörde sig hållbart mot målet.”

Tjänstemän erkände att de tullar som införts av USA:s president Donald Trump hade bidragit till högre inflation, men var i stort sett överens om att effekten skulle vara tillfällig och sannolikt avta under 2026.

Sedan omröstningen har ekonomisk data visat att arbetsmarknaden fortsätter att uppleva långsammare anställningar utan en kraftig ökning av uppsägningarna. Inflationen har fortsatt att minska gradvis men ligger fortfarande över Federal Reserves mål på 2 %.

Samtidigt har den bredare ekonomin fortsatt att utvecklas starkt. Bruttonationalprodukten växte med en årlig takt på 4,3 % under tredje kvartalet, vilket överträffade förväntningarna och accelererade med ungefär en halv procentenhet från den redan stabila takten under andra kvartalet.

Mycket av informationen kommer dock med en viktig förbehåll. Vissa rapporter är fortfarande försenade då myndigheter slutför datainsamlingen efter nedstängningsperioden, och även nyare publiceringar behandlas med försiktighet på grund av dessa luckor.

Som ett resultat förväntar sig marknaderna i stort sett att kommittén kommer att hålla räntorna oförändrade under de kommande mötena i väntan på ytterligare data. Semesterperioden har präglats av begränsad offentlig kommentar från Fed-tjänstemän, och de få tillgängliga kommentarerna har återspeglat en hög grad av försiktighet inför det nya året.

Kommitténs sammansättning kommer också att ändras, med fyra nya regionala bankchefer som tar över rösträtten:

Beth Hammack, ordförande för Cleveland Fed, som motsatte sig inte bara ytterligare nedskärningar utan också en tidigare minskning;

Anna Paulson, ordförande för Philadelphias centralbank, som har uttryckt oro över inflationen;

Lorie Logan, ordförande för Dallas Fed, som har uttryckt reservationer mot att sänka räntorna;

Neel Kashkari, ordförande för Minneapolis Fed, som sa att han inte skulle ha röstat för oktobersänkningen.

Vid samma möte röstade kommittén även för att återuppta obligationsköpen. Enligt det nya arrangemanget kommer Fed att köpa kortfristiga statsskuldväxlar i ett försök att minska trycket på marknaderna för kortfristig finansiering.

Centralbanken inledde programmet med månatliga köp av statsskuldväxlar för 40 miljarder dollar, och planerade att hålla den takten i flera månader innan den gradvis minskade. En tidigare ansträngning att krympa balansräkningen hade minskat Feds innehav med cirka 2,3 biljoner dollar, vilket sänkte dem till den nuvarande nivån på 6,6 biljoner dollar.

I protokollet noterades att om man inte återupptar köpen – vilket på marknaderna kallas kvantitativa lättnader – skulle det kunna resultera i ”betydande minskningar av reserverna” till nivåer under vad Federal Reserve anser vara ”tillräckliga” för banksystemet.

Den bärnstensfärgade "guldkusinen" klättrar tyst uppför rankingen av årets bäst presterande råvaror. Koppar, som alltmer ses som en viktig insatsvara i byggandet av datacenter för artificiell intelligens, är på väg att redovisa sin starkaste årliga utveckling sedan den globala finanskrisen.

Tremånaderskontraktet för koppar på London Metal Exchange låg runt 12 222 dollar per ton på tisdagen, något under måndagens rekordtopp på 12 960 dollar per ton. Detta ger en uppgång på ungefär 42 % hittills i år, vilket är den bästa årliga uppgången sedan 2009.

Enligt en analys av chefekonom David Rosenberg hade metallen på tisdagen noterat åtta vinster i rad – den längsta vinstsviten på åtta år.

För koppar – en industrimetall som har hamnat i bakgrunden till ädelmetaller de senaste åren – bidrar flera faktorer till att förklara denna kraftiga uppgång.

Först, momentum kopplat till artificiell intelligens. Koppar är en nyckelkomponent i datacenter och ses alltmer som en kompletterande investering till det bredare AI-temat.

För det andra, obalanser mellan utbud och efterfrågan. Sektorn står inför utbudsbegränsningar i en tid av accelererande efterfrågan driven av elektrifiering och energiomställningen. Dessutom har USA aggressivt hamstrat koppar i väntan på potentiella tullar, vilket ytterligare ökar priserna.

För det tredje, tullrelaterade störningar. Kopparpriserna fick en kraftig skjuts i somras efter att USA:s president Donald Trump tillkännagav en 50-procentig tull på vissa kopparprodukter och kopparintensiva varor.

Rosenberg noterade i ett färskt klientmemo att kopparns exceptionella år till stor del drivs av ”ihållande och olösta oro över leveransbrist”.

Koppar har också gynnats av en bredare uppgång bland metaller. Guld har stigit med cirka 64 % sedan årets början, och det drar ofta andra metaller som silver och koppar högre vid sidan av sig, enligt Art Hogan, chefsstrateg på B. Riley Wealth Management, i ett uttalande till Business Insider.

"När gruppen börjar röra på sig tenderar de alla att röra sig tillsammans", sa Hogan, med hänvisning till den breda styrkan över metallmarknaderna.

Wall Street förväntar sig inte att denna utveckling ska avta inom den närmaste framtiden.

Analytiker på JPMorgans marknadsinformationsteam sa att de förväntar sig att kopparpriserna kommer att stiga mot 12 500 dollar per ton under första halvåret nästa år, med stöd av AI-driven efterfrågan och en potentiell återgång av vissa tullar.

Samtidigt förutspår Goldman Sachs att kopparpriserna kommer att nå 15 000 dollar per ton under det kommande decenniet, vilket innebär en uppsida på cirka 22 % från nuvarande nivåer.

I ett meddelande till kunderna skrev banken: ”Koppar är fortfarande vår föredragna industrimetall på lång sikt, med tanke på dess unikt begränsade utbud och starka strukturella tillväxt i efterfrågan.”