Euron steg i den europeiska handeln på torsdagen mot en korg av globala valutor och rörde sig i positivt territorium för andra dagen i rad mot den amerikanska dollarn, med stöd av en svagare amerikansk valuta mitt i osäkerheten kring president Trumps tullpolitik.

Eurons uppgångar kommer före Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagardes vittnesmål inför Europaparlamentet i Bryssel, där hennes kommentarer förväntas ge nya ledtrådar om de europeiska räntorna i år.

Prisöversikt

• Eurons växelkurs idag: Euron steg med cirka 0,2 % mot dollarn till 1,1829, jämfört med en öppningsnivå på 1,1810, efter att ha noterat en intradagslägsta på 1,1804.

• Euron avslutade onsdagens handel med en uppgång på 0,3 % mot dollarn, vilket är den tredje uppgången på fyra dagar, med stöd av återhämtningsköp från en fyraveckorslägsta på 1,1742.

Amerikansk dollar

Dollarindexet föll med 0,15 % på torsdagen, vilket förlängde förlusterna för andra handelsdag i rad. Detta återspeglar den fortsatta svagheten i den amerikanska valutan mot en korg av större och mindre valutor.

Denna nedgång följde på president Donald Trumps tal om tillståndet i nationen till kongressen, vilket ökade osäkerheten på marknaden eftersom det inte gav tillräcklig försäkran om handelspolitisk stabilitet efter att Högsta domstolen ogiltigförklarat tidigare tullar.

USA:s högsta domstol beslutade på fredagen att de nödtullar som införts av president Donald Trump var ogiltiga. Som svar aktiverade Trump nya tullar enligt en sällan använd lag som kallas "Avsnitt 122", som tillåter tullar på upp till 15 % men kräver kongressens godkännande för att förlänga dem utöver 150 dagar. Trump sa att han skulle använda 150-dagarsfönstret för att utveckla nya tullar som följer rättsliga ramar.

USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer sade på onsdagen att tullsatserna för vissa länder kan stiga till 15 % eller högre, jämfört med den nyligen införda 10 %-satsen, även om han inte specificerade vilka handelspartner som skulle påverkas.

Europeiska räntor

• Penningmarknadsprissättningen för en räntesänkning med 25 punkter av Europeiska centralbanken i mars ligger kvar på en stabil nivå runt 25 %.

• Handlare har justerat förväntningarna från att hålla räntorna oförändrade under hela året till att prisa in minst en sänkning med 25 baspunkter.

Christine Lagarde

För att omvärdera dessa förväntningar kommer investerare senare idag noga att följa ECB-president Christine Lagardes vittnesmål inför Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor, som planeras att börja klockan 08:30 GMT.

Euroutsikter

På FX News Today förväntar vi oss att om Lagardes kommentarer blir mer hökaktiga än vad marknaderna för närvarande förutser, kommer förväntningarna på ECB:s räntesänkningar i år att minska, vilket kommer att leda till ytterligare vinster för euron mot en korg av globala valutor.

Den japanska yenen steg i den asiatiska handeln på torsdagen mot en korg av större och mindre valutor, i ett försök att återhämta sig från en tvåveckorslägsta nivå mot den amerikanska dollarn mitt i förnyat köpintresse på lägre nivåer, med stöd av mer hökaktiga kommentarer från chefen för Bank of Japan, Kazuo Ueda.

Ueda sade att centralbanken noggrant kommer att granska ekonomisk data under sina möten i mars och april när den beslutar om huruvida räntorna ska höjas, vilket lämnar dörren öppen för en potentiell höjning på kort sikt.

Prisöversikt

• Japansk yenkurs idag: Den amerikanska dollarn föll med 0,4 % mot yenen till 155,75, jämfört med en öppningsnivå på 156,36, efter att ha nått en intradagshögsta på 156,37.

• Yenen avslutade onsdagens handelsdag med en nedgång på 0,3 % mot dollarn, vilket markerade sin andra dagliga nedgång i rad och nådde en tvåveckorslägsta på 156,82.

• Nedgången tillskrevs den japanska regeringens utnämning av två akademiker som ses som starka förespråkare för ekonomisk stimulans till centralbankens policyråd, vilket gav näring åt oron kring takten i framtida räntehöjningar.

Kazuo Ueda

I en intervju med tidningen Yomiuri uppgav chefen för Bank of Japan, Kazuo Ueda, att bankens grundläggande inställning fortfarande är att "fortsätta höja räntorna" om sannolikheten att uppnå bankens ekonomiska, inflations- och prisprognoser ökar.

Ueda tillade att centralbanken noggrant kommer att analysera inkommande data under de kommande penningpolitiska mötena i mars och april för att avgöra om ytterligare räntehöjningar är motiverade.

Han noterade att resultatet av årets löneförhandlingar kan bli en avgörande faktor. Om löneökningarna blir starkare än väntat och får företagen att höja priserna snabbare, kan inflationsmålet på 2 % nås tidigare än väntat.

Ueda sade också att den underliggande inflationen ännu inte hållbart har nått 2%-målet, men banken kommer att kalibrera politiken för att säkerställa att målet uppnås utan alltför stora överskridanden, och betonade att centralbanken inte ligger "efter kurvan" när det gäller att hantera förhöjda inflationsrisker.

Japanska räntor

• Efter dessa kommentarer steg marknadsprissättningen för en räntehöjning med 25 punkter vid marsmötet från 3 % till 15 %.

• Prissättningen för en liknande höjning vid aprilmötet ökade från 30 % till 45 %.

• I den senaste Reutersundersökningen tyder förväntningarna på att Bank of Japan kan höja räntan till 1 % senast i september.

• Investerare väntar nu på ytterligare data om inflation, arbetslöshet och löner i Japan för att omvärdera dessa sannolikheter.

Ny forskning och analys från Rystad Energy tyder på att en omprövning av Europeiska unionens arktiska politik skulle kunna bidra till att behålla norsk gas från Barentshavet inom Europas försörjningsmix under 2030-talet, vilket skulle erbjuda en närliggande och relativt lägre utsläppskälla i takt med att Europa blir alltmer beroende av den globala LNG-marknaden.

Europeiska kommissionen ser för närvarande över sin arktiska politik för 2021 och har inlett ett offentligt samråd som pågår till den 16 mars 2026. Eftersom projekt i Barents hav vanligtvis tar fem till tio år för att gå från upptäckt till stabil produktion, kommer de policysignaler som EU utfärdar idag att avgöra om ytterligare volymer från nuvarande öppna norska områden blir tillgängliga i mitten av 2030-talet – eller om Europa kommer att vara mer beroende av importerad LNG under det kommande decenniet.

En mer riktad politik utan att undergräva klimatmålen

Rystads analys tyder på att EU skulle kunna tillåta högre produktion i Barents hav genom att definiera tydligare geografiska och operativa gränser utan att nödvändigtvis försvaga sin klimatpolitik. Detta skulle kunna uppnås genom att definiera "Arktis" mer exakt och koppla all aktivitet till strikta utsläpps- och miljöskyddsåtgärder.

En sådan strategi skulle möjliggöra åtskillnad mellan norska områden som redan är öppna för prospektering och mer miljökänsliga zoner. Förslaget kommer dock sannolikt att förbli kontroversiellt bland miljögrupper och skulle inte fundamentalt förändra den bredare debatten kring arktisk olje- och gasborrning, även om det skulle kunna påverka hur köpare och beslutsfattare bedömer försörjningskällor under 2030-talet.

Enligt Rystads basscenario för EU-27 plus Storbritannien förväntas Norge fortsätta att leverera cirka 20–30 % av Europas gasbehov fram till 2050, medan Europas beroende av LNG förväntas öka från 30 % till 50 %, vilket ökar exponeringen för den globala marknadsvolatiliteten.

Resursstorlek och utvecklingsutmaningar

Norska havsdirektoratet uppskattar att områden som för närvarande är öppna för prospektering i Barents hav innehåller cirka 3,5 miljarder fat oljeekvivalenter i naturgasresurser, vilket motsvarar ungefär 22 biljoner kubikfot.

Rystad förväntar sig att projekt som godkänts före 2030 kommer att bidra med cirka 2,25 miljarder fat oljeekvivalenter i kumulativ produktion fram till 2050. Ytterligare produktion skulle kräva nya upptäckter, samordnad utveckling av flera fält och – viktigast av allt – tillräcklig exportinfrastruktur.

Infrastruktur som en viktig begränsning

Infrastruktur är fortfarande en av de största utmaningarna för långsiktig expansion. En studie av Gassco och norska oljedirektoratet fann att ytterligare exportkapacitet från Barents hav skulle kunna vara kommersiellt hållbar om tillräckliga produktionsvolymer bevisas.

För närvarande är Hammerfest LNG-exportterminal den huvudsakliga utloppspunkten, men den är till stor del kopplad till Snøhvitfältet, vilket begränsar flexibiliteten för ytterligare produktion. En rörledning som ansluter söderut till Norska havets nätverk är ett potentiellt alternativ, men skulle kräva stora produktionsvolymer och samordnade projekttidsplaner för att motivera finansiering.

Utsläpp och miljöstandarder

Utsläpp är en central fråga i den pågående policyöversynen och påverkar direkt hur köpare jämför framtida gasförsörjningskällor.

Norsk produktion är globalt erkänd för relativt låga utsläpp, och gas från Norge via rörledning anses vara ett alternativ med lägre utsläpp för Europa. Vid Snøhvit-projektet avskiljs koldioxid och återinjiceras till havs, medan den planerade elektrifieringen av Snøhvit-Hammerfest-anläggningarna förväntas minska projektets koldioxidavtryck ytterligare.

Miljökritiker menar att lägre utsläppsintensitet inte förändrar det faktum att förbränning av gas fortfarande tillför koldioxid till atmosfären. Metanintensitet och livscykelutsläpp används dock alltmer i upphandling och policyramverk för att skilja mellan energikällor.

En kontrollerad strategi snarare än fullständig öppning

Rapporten menar att det är orealistiskt att helt öppna Arktis för prospektering. Istället skulle ett strikt regelverk kunna möjliggöra fortsatt utveckling i redan öppnade norska områden samtidigt som miljökänsliga regioner exkluderas.

Alla godkännanden kan vara knutna till mätbara kriterier såsom:

Begränsa utsläpp av metan och koldioxid

Avslutar rutinmässig gasfackling

Elektrifiering av anläggningar där det är möjligt

Oberoende verifiering och transparent miljörapportering

Ytterligare skyddsåtgärder kan innefatta skydd av känsliga ekosystem, säsongsbetonade restriktioner för verksamheten och samråd med samiska samhällen, kustbefolkningar och fiskeindustrin.

Energisäkerhet och marknadsförändringar

Efterfrågesäkerhet är också en nyckelfaktor, eftersom regelbundna policyöversyner kan minska riskerna för strandade tillgångar om gasförbrukningen minskar snabbare än väntat.

I slutändan kommer Europa sannolikt att jämföra marginella gaskällor snarare än att lägga till massiva nya volymer, med hjälp av utsläpps- och livscykelmått för att välja återstående källor med lägre miljöpåverkan – ett skifte som skulle kunna bidra till att styra efterfrågan mot mindre koldioxidintensiva energikällor under energiomställningen.

Amerikanska aktieindex steg under onsdagens handel då tekniksektorn fortsatte att återhämta sig från de kraftiga förlusterna som noterades tidigare i veckan.

USA:s president Donald Trump framförde ett optimistiskt budskap om ekonomins styrka under sitt tal till nationen inför kongressen, vilket bidrog till att stötta investerarnas förtroende.

Senare idag, efter börsens stängning, är Nvidia planerad att rapportera sina kvartalsresultat för de senaste tre månaderna.

Nvidias resultat kommer vid en tidpunkt då investerare omvärderar förhöjda värderingar av teknikaktier mitt i växande oro över stora investeringar i artificiell intelligens från stora molnföretag.

Samtidigt följer investerare även spänningarna mellan USA och Iran denna vecka, samtidigt som de utvärderar Trumps förslag att höja globala tullar till 15 %, efter att en tull på 10 % på global import infördes på tisdagen.

I handeln steg Dow Jones Industrial Average med 0,2 % (cirka 100 poäng) till 49 275 klockan 15:52 GMT. Det bredare S&P 500 steg med 0,5 % (cirka 32 poäng) till 6 922, medan Nasdaq Composite klättrade med 0,9 % (cirka 217 poäng) till 23 080.