Det brittiska pundet backade i den europeiska handeln på torsdagen mot en korg av globala valutor. Det utökade sina förluster för andra dagen i rad mot den amerikanska dollarn och rörde sig bort från en tvåmånaders högsta nivå, mitt i fortsatt korrigering och vinsthemtagningar, utöver tryck från den starkare amerikanska valutan inför publiceringen av viktiga amerikanska inflationsdata för november.

Data från den brittiska regeringen visade att den brittiska inflationen sjönk till sin lägsta nivå på åtta månader i november, vilket minskade inflationstrycket på beslutsfattarna i Bank of England. Detta kommer samtidigt som marknaderna väntar på centralbankens beslut senare idag, med fulla förväntningar om en ny sänkning av de brittiska räntorna.

Prisöversikt

• Brittiska pundets växelkurs idag: pundet föll mot dollarn med 0,1 % till 1,3362 dollar, från en öppningsnivå på 1,3376 dollar, och registrerade en högsta nivå på 1,3382 dollar.

• Pundet förlorade 0,35 % mot dollarn på onsdagen, vilket är den första förlusten på tre dagar på grund av korrigering och vinsthemtagningar, efter att dagen innan ha nått en tvåmånaders högsta på 1,3456 dollar.

• Utöver vinsthemtagningar försvagades pundet också efter att brittisk inflationsstatistik publicerades, vilken var mindre aggressiv än marknadens förväntningar.

Amerikansk dollar

Indexet för den amerikanska dollarn steg med 0,1 % på torsdagen och bibehöll sina uppgångar för andra handelsdag i rad, vilket återspeglar en fortsatt återhämtning för den amerikanska valutan mot en korg av globala valutor.

Denna positiva utveckling kommer före centralbanksbeslut i Europa och Storbritannien, där europeiska räntor förväntas förbli oförändrade, medan de brittiska räntorna förväntas sänkas med cirka 25 räntepunkter.

Senare idag kommer viktiga inflationsdata för november i USA att släppas, vilka förväntas ge starka ledtrådar om Federal Reserves räntors utveckling under 2026.

Dollarn välkomnade också uttalanden från USA:s president Donald Trump, som sa att nästa ordförande för Federal Reserve skulle tro på att sänka räntorna "avsevärt".

Inflationen i Storbritannien

Det brittiska statistikbyrån (BSI) meddelade på onsdagen att den totala inflationen i Storbritannien steg med 3,2 % i november jämfört med föregående år, den långsammaste takten sedan mars, vilket är lägre än marknadens förväntningar på en ökning på 3,5 %, jämfört med 3,6 % i oktober.

Kärninflationen steg med 3,2 % i november, vilket också är lägre än marknadens förväntningar på 3,4 %, jämfört med 3,4 % i oktober.

Den kraftiga nedgången i de brittiska priserna minskar inflationstrycket på beslutsfattare i Bank of England och förstärker starkt förväntningarna om fortsatta penningpolitiska lättnader och ytterligare räntesänkningar i Storbritannien.

Räntor i Storbritannien

Efter informationen steg marknadsprissättningen för en räntesänkning med 25 baspunkter av Bank of England vid dagens möte från 90 % till 100 %.

Bank of England

Bank of England kommer senare idag att avsluta sitt sista penningpolitiska möte för 2025, där de brittiska räntorna förväntas sänkas med cirka 25 punkter till ett intervall på 3,75 %, den lägsta nivån sedan december 2022, vilket markerar den fjärde penningpolitiska lättnaden i Storbritannien i år.

Räntebeslutet, policyuttalandet och omröstningsresultatet från penningpolitiska kommittén kommer att offentliggöras klockan 12:00 GMT.

Bank of Englands chef Andrew Bailey kommer att tala vid en presskonferens klockan 12:30 GMT och kommentera resultatet av penningpolitiska mötet, inflationsutvecklingen och ränteutsikterna.

Utsikter för det brittiska pundet

På Economies.com förväntar vi oss att om Bank of England och Andrew Bailey lämnar mindre aggressiva kommentarer än marknaderna förväntar sig, kommer sannolikheten för flera räntesänkningar i Storbritannien under 2026 att öka, vilket leder till ytterligare nedåtgående tryck på det brittiska pundet.

Den japanska yenen backade i den asiatiska handeln på torsdagen mot en korg av större och mindre valutor och utökade sina förluster för andra dagen i rad mot den amerikanska dollarn. Den rörde sig bort från en tvåveckors högsta nivå mitt i pågående korrigeringar och vinsthemtagningar, utöver trycket från den starkare amerikanska valutan inför publiceringen av viktiga amerikanska inflationsdata för november.

Senare idag inleds det sista penningpolitiska mötet för Bank of Japan för 2025, med beslut som väntas tillkännages på fredag. Marknaderna förväntar sig i allmänhet en höjning av de japanska räntorna med 25 punkter, vilket markerar den andra åtstramningen i år.

Prisöversikt

• Japansk yenkurs idag: dollarn steg mot yenen med 0,1 % till ¥155,81, från en öppningsnivå på ¥155,64, och registrerade en lägsta nivå på ¥155,42.

• Yenen avslutade onsdagens handel med en nedgång på 0,6 % mot dollarn, vilket var den första förlusten på tre dagar, på grund av korrigering och vinsthemtagningar från en tvåveckors högsta nivå på ¥154,39.

Amerikansk dollar

Den amerikanska dollarn steg med 0,1 % på torsdagen och bibehöll sina uppgångar för andra handelsdag i rad, vilket återspeglar den fortsatta återhämtningen av den amerikanska valutan mot en korg av globala valutor.

Denna positiva utveckling kommer före centralbanksbeslut i Europa och Storbritannien, där europeiska räntor förväntas förbli oförändrade, medan de brittiska räntorna förväntas sänkas med cirka 25 räntepunkter.

Senare idag kommer viktiga inflationsdata för november i USA att släppas, vilka förväntas ge starka ledtrådar om Federal Reserves räntors utveckling under 2026.

Dollarn välkomnade också uttalanden från USA:s president Donald Trump, som sa att nästa ordförande för Federal Reserve skulle tro på att sänka räntorna "avsevärt".

Japans bank

Senare idag inleder Bank of Japan sitt penningpolitiska möte för att diskutera lämplig penningpolitik för utvecklingen i världens fjärde största ekonomi, mitt i starka förväntningar om en höjning av räntan med 25 punkter till 0,75 %, den högsta nivån sedan 2008 under den globala finanskrisen.

Marknaderna följer noga vad chef Kazuo Ueda kommer att säga om penningpolitikens inriktning under 2026, i en tid då förväntningarna stiger om att den japanska regeringen kan tillgripa ytterligare expansiva finanspolitiska åtgärder, vilket kommer att komplexisera Bank of Japans policyutsikter.

Japanska räntor

• Efter den senaste tidens inflations- och lönestatistik i Japan har marknadsprissättningen för sannolikheten för en räntehöjning på en kvarts procentenhet vid veckans möte stabiliserats över 90 %.

• Bank of Japans chef Kazuo Ueda gav nyligen mer optimistiska förväntningar för den japanska ekonomin och sa att centralbanken skulle bedöma för- och nackdelarna med att höja räntorna vid sitt kommande penningpolitiska möte.

• Tre regeringstjänstemän uppgav för Reuters att Bank of Japan sannolikt kommer att höja räntorna i december.

Synpunkter och analyser

Analytiker på Société Générale sa att de förväntar sig att Bank of Japan kommer att höja räntan till 1 % senast i juli nästa år, samtidigt som de förväntar sig att banken kommer att genomföra en räntehöjning när den tillkännager sitt policybeslut på fredag.

Thierry Wizman, global chef för valuta- och räntestrategi på Macquarie, sa att Bank of Japans åtgärd kommer som svar på inflationstryck kopplat till en svag yen, samt en ny politisk vilja att ta itu med vad han beskrev som en "levnadskostnadskris" i Japan.

Wizman tillade att de är mer optimistiska när det gäller den japanska yenen än andra valutor, och förväntar sig att dollar/yen-paret kommer att röra sig mot 146 i slutet av 2026.

Silver noterade nyligen en ny rekordhög nivå på 64 dollar per uns. Medan guld har fortsatt att överträffa den vita metallen som värdebevarare, undersöker Deutsche Welle varför silver återigen får en växande global betydelse.

Vad hände med silverpriserna år 2025?

Silver har upplevt en kraftfull uppgång, med priser som mer än fördubblats från cirka 30 dollar per uns (24,54 euro) i början av året till en rekordhög nivå på 64,65 dollar per uns den 12 december.

Metallen handlades nära 30 dollar på COMEX, råvaruhandeln på New York Mercantile Exchange (NYMEX), i januari. Den rörde sig sedan inom intervallet 37–40 dollar under sommaren innan den bröt avgörande uppåt i september.

Vinsttakten accelererade därefter, med de starkaste uppgångarna registrerade under årets tre sista månader.

Den cirka 110 % ökningen sedan årets början markerar en dramatisk vändning för silver, som länge setts som guldets "stackars kusin", eftersom guld vanligtvis överpresterar under uppgångar.

Trots varningar från vissa investerare om risken för en kortsiktig priskorrigering är sentimentet gentemot silver fortsatt positivt inför nästa år.

Före 2025 handlades silverpriset större delen av det senaste decenniet mellan 15 och 25 dollar per uns, med enstaka toppar över 30 dollar under perioder av spekulativ entusiasm, men det misslyckades med att upprätthålla en varaktig uppåtgående trend.

Även vid sina tidigare toppar 1980 och 2011 nådde silverpriset runt 49 dollar per uns, långt under guldets uppgångar över 1 900 dollar per uns.

I år har dock guld halkat efter silver i relativa termer och stigit med cirka 60 % till ungefär 4 340 dollar per uns, jämfört med silvers mer än fördubbling.

Silvers nedgång mot rekordnivåer har delvis drivits av en svagare amerikansk dollar och förväntningar om räntesänkningar från Federal Reserve, vilket tenderar att öka attraktionskraften hos ädelmetaller som säkra tillgångar.

Mer betydande drivkrafter har dock spelat en avgörande roll, framför allt en åtstramning av det globala utbudet i takt med att produktionen kämpar för att hålla jämna steg med efterfrågan.

Vilka utmaningar står silverproduktion inför?

Latinamerika, som står för mer än hälften av den globala silverproduktionen, står inför minskande produktion i takt med att gruvor åldras och reserverna uttöms.

Mexiko, som står för cirka 25 % av den globala utbudet, har registrerat tvåsiffriga produktionsnedgångar de senaste åren.

En av landets största gruvor, San Julian i norra delstaten Chihuahua, närmar sig slutet av sin livslängd år 2027. Gruvan är en viktig tillgång för Fresnillo, men malmkvaliteten försämras och reserverna håller på att uttömmas.

Samtidigt upplever Peru, Bolivia och Chile, som tillsammans står för ungefär en tredjedel av den globala silverförsörjningen, fallande malmhalter, vilket gör utvinningen dyrare och mindre effektiv.

Dessa länder brottas också med politisk instabilitet och strängare gruvregleringar, vilket har avskräckt nya investeringar i sektorn.

Enligt analytiker på Londonbaserade GlobalData förväntas silverproduktionen i Latinamerika stagnera eller börja minska i slutet av decenniet om inte nya fyndigheter upptäcks eller stödjande åtgärder införs.

Samtidigt har silvermarknaden haft ett strukturellt underskott för femte året i rad, enligt Silver Institute.

Institutet uppskattar att den globala efterfrågan kommer att överstiga utbudet med cirka 95 miljoner uns i år.

Varför ökar efterfrågan på silver?

Efterfrågan på silver ökar inte bara för att det ses som en värdebevarare, utan också för att det har blivit en viktig komponent i modern teknik och ren energi.

Dess unika egenskaper, inklusive den högsta elektriska och termiska ledningsförmågan av alla metaller, gör den oumbärlig för snabbt växande globala industrier.

Solpaneler, till exempel, förlitar sig på silverpasta för att leda elektricitet, och i takt med att regeringar strävar efter mål för förnybar energi förväntas efterfrågan från solsektorn öka kraftigt.

Elfordon kräver upp till två tredjedelar mer silver än fordon med förbränningsmotor, eftersom metallen används i batterier, kablar och laddningsinfrastruktur, vilket förstärker silvrets roll i framtidens gröna transporter.

Silver spelar också en allt viktigare roll i den digitala ekonomin. Chips för artificiell intelligens och datacenter förlitar sig på silver för att säkerställa högeffektiva elektriska kretsar, där hastighet och tillförlitlighet är avgörande.

Silvers förmåga att hantera stora elektriska belastningar hjälper till att upprätthålla signalintegritet och stabil prestanda i stor skala, medan dess höga värmeledningsförmåga hjälper till att avleda intensiv värme som genereras av AI-arbetsbelastningar.

Trots minskande användning i mynt och guldtackor är andra traditionella tillämpningar som smycken, elektronik, medicintekniska produkter och konsumtionsvaror fortfarande starka.

Silverinstitutet förväntar sig att den globala industriella efterfrågan på silver kommer att fortsätta växa stadigt under de kommande fem åren.

Oxford Economics sade denna månad att efterfrågan på silver från bilsektorn kommer att växa med en årlig takt på 3,4 % fram till 2031, och att metallen kommer att gynnas av en beräknad ökning på 65 % av byggandet av datacenter i USA under samma period.

Vilken är silvers historiska roll som pengar?

I tusentals år har silver ansetts vara ett bytesmedel och en värdebevarare. Forntida civilisationer använde det i handeln på grund av dess sällsynthet, hållbarhet och delbarhet.

Silvers betydelse ökade efter att europeiska kolonisatörer upptäckte stora fyndigheter i Latinamerika, vilket bidrog till att det blev en metall i vardagliga transaktioner.

Spanska åttamynt, silvermynt värda åtta realer, blev världens första globala handelsvaluta, som cirkulerade från Amerika till Europa och Asien.

Under 1800-talet knöt många länder, inklusive USA och Storbritannien, sina valutor till både guld och silver. Termen "pund sterling" syftade ursprungligen på ett pund silver.

Silver förlorade sin monetära roll under 1900-talet när länder övergav silvermyntfoten. Centralbanker behöll guld, medan silver i allt högre grad användes för industriellt bruk.

Silver har dock bevarat sitt rykte som en säkring mot inflation och finansiell oro, ett arv som är rotat i dess långa historia som vardagspengar.

Palladiumpriserna steg under onsdagens handel, med stöd av tekniska köp av flera ädelmetaller, framför allt silver, som nådde rekordnivåer, mitt i fortsatt osäkerhet kring den amerikanska centralbankens politik.

Dagliga rörelser i palladiumpriserna påverkas av samma faktorer som driver det bredare ädelmetallkomplexet, främst amerikanska ränteförväntningar, dollarns styrka och investerarnas övergripande riskaptit.

Reuters rapporterade att investerare förblev försiktiga inför viktiga amerikanska sysselsättningsdata, såväl som kommande inflationssiffror, vilket ledde till vinsthemtagningar på metallmarknaderna efter en stark uppgång under hela 2025. I detta sammanhang redovisade palladium blygsamma vinster, medan platina förblev relativt stabil.

Denna utveckling är särskilt betydelsefull med tanke på att palladium, liksom guld och silver, är globalt prissatt. Förväntningar om lägre räntor eller en svagare dollar tenderar att stödja icke-avkastande tillgångar, medan ökad känslighet för ekonomisk data ofta leder till kortsiktig riskreduktion på metallmarknaderna.

Reuters noterade också att förseningar och luckor i insamlingen av amerikansk ekonomisk data, orsakade av nedstängningen av regeringen, ytterligare har komplicerat de makroekonomiska utsikterna och lagt till ytterligare ett lager av osäkerhet för handlare som positionerar sina portföljer.

En omvärdering av den europeiska politiken för förbränningsmotorer har framstått som en viktig drivkraft för efterfrågan på palladium på medellång sikt.

Den 16 december kom signaler om att Europeiska kommissionen kan komma att mildra sin hållning gällande förbudet mot nya fordon med förbränningsmotorer senast 2035. Enligt Reuters förbereder sig kommissionen på att revidera den nuvarande planen genom att tillåta fortsatt försäljning av vissa icke-helelektriska fordon, under påtryckningar från stora medlemsstater och bilindustrin.

Enligt förslag som myndigheten citerat skulle målet för utsläppsminskning kunna justeras från 100 % till 90 % till 2035 jämfört med 2021 års nivåer, vilket potentiellt kan förlänga livslängden för laddhybrider och räckviddsförlängare.

I en separat rapport uppgav Reuters att Europeiska kommissionen också överväger kompensationsmekanismer som skulle tillåta fortsatt försäljning av förbränningsmotorfordon efter 2035 genom användning av alternativa bränslen eller redovisning av grönt stål.

Denna policyförändring är mycket relevant för förväntningarna på palladiumpriset, med tanke på dess nära koppling till förbränningsmotorer, där det används i katalysatorer för att minska skadliga utsläpp från bensindrivna fordon. Varje förlängning av livscykeln för förbrännings- och hybridfordon i Europa skulle kunna bromsa urholkningen av palladiums kärnefterfrågan.

Reuters citerade en råvarustrateg på WisdomTree som sa att en sådan policyförändring sannolikt skulle stödja förbränningsmotorer, som är beroende av palladium och platina.

På utbudssidan är balansen på palladiummarknaden fortsatt i fokus, särskilt efter uppdaterade riktlinjer från Rysslands Norilsk Nickel, världens största palladiumproducent.

Enligt nyligen genomförda uppskattningar förväntar sig företaget att palladiummarknaden kommer att vara i stort sett balanserad under 2025 exklusive investeringsefterfrågan, men att den kommer att visa ett underskott på cirka 200 000 uns när investeringsefterfrågan inkluderas. För 2026 förväntar sig Norilsk ett underskott på cirka 100 000 uns även utan investeringsefterfrågan.

Dessa skillnader är avgörande, eftersom palladium är en relativt liten och koncentrerad marknad, vilket innebär att förändringar i investeringsflöden eller efterfrågan på ETF-fonder väsentligt kan förändra utbuds- och efterfrågedynamiken och prissentimentet.

I detta sammanhang noterade en rapport från Indian Bullion and Jewellers Association att palladium har stigit med cirka 25 % sedan starten av den senaste uppgången, tillsammans med starka vinster för silver och platina, vilket illustrerar hur momentum har spridit sig över ädelmetallkomplexet.

När det gäller prissättning visade marknadsdata att NYMEX palladiumterminer för december 2025 handlades nära 1 592,8 dollar per uns, med märkbara intradagsvinster. Spot- och terminspriser kan skilja sig åt beroende på likviditet, kortsiktig tillgång och finansieringsförhållanden.

Palladiums starka utveckling under 2025 har fått analytiker att omvärdera sina utsikter för 2026, med marknaden fångad mellan två konkurrerande narrativ: strukturellt stöd från begränsat utbud och policyutveckling som kan öka efterfrågan på förbränningsmotorer, kontra långsiktiga motvindar från expansionen av helt elektriska fordon och substitutionsrisker.

Konsensusprognoser pekar på ett brett prisspann under 2026, med genomsnittliga uppskattningar som ligger runt 1 250–1 300 dollar per uns, vilket återspeglar ökad osäkerhet efter årets kraftiga uppgång.

Under den amerikanska handelstiden steg palladiumterminskontrakten för leverans i mars med 3,5 % till 1 714,5 dollar per uns klockan 16:52 GMT.