Den japanska yenen sjönk på de asiatiska marknaderna på torsdagen mot en korg av större och mindre valutor, och backade från sin tvåveckors högsta nivå mot den amerikanska dollarn mitt i aktiv vinsthemtagning och korrigerande rörelser. Fallet följde på mindre hökaktiga kommentarer från japanska politiska ledare, vilket minskade förväntningarna om en räntehöjning från Bank of Japan i september.

Samtidigt fortsätter avkastningen på 10-åriga amerikanska statsobligationer att återhämta sig från den lägsta nivån på tre månader, inför president Donald Trumps kommande beslut om utnämningar till Federal Reserve.

Prisöversikt

• USD/JPY steg med 0,25 % till ¥147,71, upp från öppningsnivån på ¥147,34, efter att ha nått en lägsta nivå på ¥147,15.

• Yenen steg med 0,2 % mot dollarn vid onsdagens avveckling och återfick sin uppåtgående takt efter en paus dagen innan, under en korrigering från tvåveckors högsta nivå på ¥146,62.

Japanska kommentarer

Ken Saito, en högt uppsatt tjänsteman i Japans regeringsparti, berättade för Reuters att Bank of Japan bör vara försiktig med att höja räntorna på grund av den förväntade effekten av amerikanska tullar på den bräckliga ekonomin.

Japanska räntor

• Efter dessa kommentarer sjönk marknadsprissättningen för en räntehöjning med 25 punkter av Bank of Japan i september från 55 % till 49 %.

• Protokoll från Bank of Japans policymöte i juni visade att vissa styrelseledamöter uppgav att centralbanken skulle överväga att återuppta räntehöjningarna om handelsspänningarna lättade.

• Investerare väntar nu på ytterligare data om inflation, arbetslöshet och lönetillväxt i Japan för att kunna omvärdera förväntningarna på räntehöjningar.

Amerikanska obligationsräntor

Avkastningen på 10-åriga amerikanska statsobligationer steg med 0,4 % på torsdagen, vilket markerar den tredje raka återhämtningen från tremånaderslägsta nivån på 4,186 %, vilket ger stöd åt den amerikanska dollarns styrka.

Denna utveckling på den amerikanska obligationsmarknaden kommer samtidigt som president Donald Trump förbereder sig för att fylla den lediga platsen i Federal Reserves styrelse och välja kandidater till nästa Fed-ordförande.

Trump uppgav på tisdagen att han i slutet av veckan skulle fatta ett beslut om vem som ska ersätta den avgående Fed-chefen Adriana Kugler. Han begränsade också sin lista över potentiella ersättare för Jerome Powell till fyra kandidater.

Den nyzeeländska dollarn stärktes mot de flesta större valutor under onsdagens handel efter att optimistisk sysselsättningsstatistik publicerats.

Regeringens siffror visade att sysselsättningsförändringsindexet i Nya Zeeland minskade med 0,1 % under andra kvartalet, i linje med förväntningarna.

Uppgifterna visade också att arbetslösheten i Nya Zeeland steg till 5,2 % under andra kvartalet, upp från 5,1 % under första kvartalet, medan analytiker hade förutspått en högre ökning till 5,3 %.

I handeln steg den nyzeeländska dollarn med 0,5 % mot den amerikanska dollarn till 0,5933 dollar klockan 21:03 GMT.

australisk dollar

Den australiska dollarn steg också och steg med 0,4 % mot den amerikanska dollarn till 0,6503 dollar klockan 21:03 GMT.

Amerikansk dollar

US-dollarindexet föll med 0,6 % till 98,2 klockan 20:48 GMT, efter att ha nått en högsta nivå på 98,8 och en lägsta nivå på 98,1.

Tidigare idag meddelade Vita huset att USA kommer att införa ytterligare 25 % tull på import från Indien, vilket innebär att de totala tullarna för denna viktiga handelspartner kommer att uppgå till 50 %.

I en exekutiv order uttalade president Donald Trump: ”Jag finner att Indiens regering för närvarande, direkt eller indirekt, importerar olja från Ryska federationen.”

Samtidigt uppgav Schweiz president att handelssamtalen med USA:s utrikesminister var produktiva, även om ingen överenskommelse nåddes.

Guldpriserna var stabila under onsdagens handel, trots en nedgång i den amerikanska dollarn mot de flesta större valutor och förnyad oro över eskalerande handelsspänningar.

Tidigare idag meddelade Vita huset att USA kommer att införa ytterligare 25 % tull på import från Indien, vilket innebär att de totala tullarna för denna viktiga handelspartner kommer att uppgå till 50 %.

I en exekutiv order uttalade president Donald Trump: ”Jag finner att Indiens regering för närvarande, direkt eller indirekt, importerar olja från Ryska federationen.”

Samtidigt sade Schweiz president att handelssamtalen med USA:s utrikesminister var produktiva, även om inget avtal tillkännagavs.

Klockan 20:48 GMT hade US-dollarindexet sjunkit med 0,6 % till 98,2, efter att ha nått en högsta nivå på 98,8 och en lägsta nivå på 98,1.

Inom råvaruhandeln låg spotpriset på guld stabilt på 3 433,8 dollar per uns från och med 20:49 GMT.

När den tidsfrist den 8 augusti som USA:s president Donald Trump satt för Kreml att stoppa striderna i Ukraina närmar sig ökar Washington det ekonomiska trycket på Moskva – och har hittat ett nytt mål: rysk oljeförsäljning till Kina.

Att begränsa volymen av rysk olja som Kina köper in har blivit en oväntad tvistefråga i de pågående handelssamtalen mellan USA och Kina i Stockholm, där båda sidor försöker lösa flera tvister för att undvika höga tullar och nå ett bredare handelsavtal.

Frustrerad över Rysslands president Vladimir Putins avvisande av tidigare medlingsförsök för att avsluta kriget i Ukraina, hoppas Washington kunna få ytterligare inflytande genom att skära ner miljarder dollar i intäkter från Moskva.

”Den amerikanska administrationen har förstått hur avgörande den ryska oljeförsäljningen till Kina är”, sa Dennis Wilder, tidigare seniorrådgivare i Vita husets frågor om Kina under president George W. Bush, i en intervju med Radio Free Europe/Radio Liberty. ”Utan den försäljningen kan man säga att den ryska ekonomin redan hade kollapsat.”

Men att övertala Peking att gå med på USA:s begäran har visat sig svårt. Kinesiska tjänstemän har vägrat att minska landets oljeinköp under pågående samtal. Som svar nämnde USA:s finansminister Scott Bessent möjligheten till 100-procentiga tullar.

I ett uttalande som publicerades förra veckan på plattformen X, svarade Kinas utrikesministerium på hotet om ytterligare tullar: ”Kina kommer alltid att säkerställa sin energiförsörjning på sätt som tjänar dess nationella intressen. Tvång och påtryckningar kommer inte att uppnå någonting. Kina kommer att bestämt försvara sin suveränitet, säkerhet och utvecklingsintressen.”

Tidigare tjänstemän och energianalytiker som talade med RFE/RL sa att även om Kina sannolikt inte kommer att sluta köpa rysk olja helt och hållet, kan landet vara villigt att tillfälligt minska sina inköp som en gest av välvilja – särskilt i takt med att Peking och Washington försöker slutföra ett handelsavtal som kan bana väg för ett potentiellt toppmöte mellan Trump och Kinas president Xi Jinping, troligen i oktober.

”Peking kan besluta att i tysthet minska sin månatliga import av rysk olja”, sa Wilder, ”men jag förväntar mig inte en fullständig minskning eller något officiellt tillkännagivande om det gör det.”

Kommer Kina att sluta köpa rysk olja?

Washingtons framgång med att övertyga Peking att minska sina ryska oljeinköp beror på resultatet av de komplexa handelsförhandlingarna som pågår i Sverige, som har en deadline den 12 augusti för att nå en överenskommelse.

Utöver påtryckningar på rysk olja har Washington också bett Kina att stoppa sin import av iransk olja, som fortfarande är under amerikanska sanktioner. Iran exporterar för närvarande mer än 90 % av sin oljeexport till Kina.

Analytiker uppskattar att Ryssland står för ungefär en femtedel av Kinas totala oljeimport.

Trump har också ökat trycket på Indien, som har varvat med Kina som den största köparen av rysk olja sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

I ett inlägg på Truth Social den 4 augusti sa Trump att han skulle höja tullarna på Indien "avsevärt" för dess inköp av rysk olja, efter att tidigare ha hotat med en tull på 25 % på indiska varor.

Att begränsa kinesisk och indisk import av rysk olja skulle få verkliga ekonomiska konsekvenser för Moskva, men analytiker noterar att Peking också har inflytande över Washington.

Den amerikanska administrationen uppmanar för närvarande Kina att köpa mer amerikanska varor – inklusive avancerad amerikansk teknik. Trump och Bessent har också uppmanat Kina att lätta på villkoren för amerikanska företag som är verksamma i landet och att öka inköpen av amerikansk energi.

Kina har dock också utnyttjat sin kontroll över tillgången på sällsynta jordartsmetaller – en grupp grundämnen som är avgörande för allt från elbilsbatterier till avancerad militär teknik – för att få ut eftergifter från Washington.

Detta var tydligt i juli, då USA lättade på restriktionerna för export av flygmotorer och Nvidias H20 AI-chip i utbyte mot att Peking hävde sina exportbegränsningar av sällsynta jordartsmetaller.

Att sätta alltför stora påtryckningar på oljefrågan skulle kunna undergräva de framsteg som gjorts i handelsförhandlingarna mellan USA och Kina.

”Peking har visat att dess exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller är ett kraftfullt vapen”, sa Maria Shagina, senior fellow vid International Institute for Strategic Studies i London, i en intervju med RFE/RL. ”Den amerikanska administrationen vill inte äventyra denna bräckliga avspänning.”

Vilken makt har Washington mot Kina?

Peking kan också vara ovilligt att vidta några åtgärder som kan skada Rysslands krigsinsats i Ukraina.

Kina är en av Moskvas närmaste allierade. Putin och Xi utlyste ett "partnerskap utan gränser" strax före den fullskaliga invasionen i februari 2022. Medan Peking har avstått från att ge dödligt militärt bistånd, har kinesiska företag levererat de flesta av de varor med dubbla användningsområden som har gjort det möjligt för Moskva att fylla på missiler, drönare och annan ammunition under hela kriget.

I juli berättade Kinas utrikesminister Wang Yi för EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas att Kina inte kunde acceptera ett ryskt nederlag i kriget, eftersom det skulle göra det möjligt för Washington att helt rikta fokus mot Kina. Uttalandet rapporterades först av South China Morning Post och bekräftades senare av RFE/RL.

Analytiker säger att ett tvåpartiförslag i senaten också skulle kunna bli ett påtryckningsmedel i USA:s förhandlingar med Kina.

Den föreslagna lagstiftningen skulle införa tullar på upp till 500 % för länder som stöder Rysslands krigsmaskineri genom att köpa dess olja och gas – med Kina och Indien som primära mål. Att genomdriva sådana åtgärder – om de antas – skulle dock markera en kraftig eskalering av spänningarna.

Under tiden överväger Peking sina alternativ. Samtidigt som man överväger att minska importen av rysk olja försöker man också locka den amerikanska administrationen med löften om att öka investeringarna i USA och importen av amerikansk energi och jordbruksprodukter.

Joe Webster, expert på energirelationerna mellan Kina och Ryssland vid Atlantiska rådet, sa att det är mer troligt att Kina kommer att öka sina inköp av amerikansk energi snarare än att minska sin rysk olja.

”Att öka USA:s energiimport är ett enkelt steg som Kina lätt kan ta”, sa han. ”Att minska den ryska importen är en mycket större utmaning – en som skulle orsaka verklig skada för Ryssland, och Peking vill uppenbarligen inte se Moskva förlora kriget.”

Ändå kan även den åtgärden vara utesluten.

Kinesiska tjänstemän har länge fruktat att USA och dess allierade skulle kunna strypa landets ekonomi genom att skära in tillgången till utländsk olja. Detta har fått Kina att investera hundratals miljarder dollar för att öka den inhemska produktionen och bygga upp världens största elfordonsindustri.

”Peking vill inte vara beroende av någon – inte Ryssland, och definitivt inte USA”, sa Webster. ”Så denna begäran kommer att mötas med tvekan.”