Den japanska yenen sjönk på de asiatiska marknaderna på onsdagen mot en korg av större och mindre valutor, efter att ha backat från en tvåveckors högsta nivå mot den amerikanska dollarn som noterades tidigare under handelssessionen. Detta var den första förlusten på tre dagar mitt i aktiv vinsthemtagning och korrigerande rörelser.

Nedgången följde på tillkännagivandet av ett större handelsavtal mellan Tokyo och Washington, vilket inkluderar amerikanska tullsänkningar på japansk import och ett åtagande från Japan att investera cirka 550 miljarder dollar i USA.

Priset

USD/JPY steg med 0,4 % till ¥147,20, upp från en öppningskurs på ¥146,59, efter att ha nått en börslägsta på ¥146,19 – den svagaste nivån sedan den 11 juli.

På tisdagen steg yenen med 0,55 % mot dollarn, vilket är sin andra dagliga uppgång i rad, mitt i fallande räntor på 10-åriga amerikanska statsobligationer.

Stort handelsavtal

President Donald Trump tillkännagav på tisdagen undertecknandet av ett "massivt" handelsavtal med Japan, inklusive ömsesidiga tullar på 15 % på japansk export till USA och en sänkning av tullarna på japanska bilar till 15 %, ner från nuvarande 25 %.

I ett inlägg på Truth Social beskrev Trump affären som "kanske den största någonsin" och noterade att Japan kommer att investera 550 miljarder dollar i USA, varav USA kommer att stå för 90 % av vinsten.

Trump tillade att avtalet kommer att öppna de japanska marknaderna för amerikanska varor, inklusive bilar, lastbilar, ris och andra jordbruksprodukter, och hävdade att det kommer att skapa "hundratusentals jobb".

Japans premiärminister Shigeru Ishiba uppgav att amerikanska tullar på japanska fordon skulle sänkas från 25 % till 15 % – ett betydande steg med tanke på att bilsektorn utgör ryggraden i den japanska exporten till USA och står för 28,3 % av de totala leveranserna år 2024, enligt tulluppgifter.

Japans bilexport (inklusive bilar, bussar och lastbilar) till USA minskade med 26,7 % i juni, efter en nedgång på 24,7 % i maj.

Den totala japanska exporten till USA – dess näst största handelspartner – uppgick till 10,3 biljoner yen (70,34 miljarder dollar) mellan januari och juni, en minskning med 0,8 % jämfört med föregående år.

Ishibas politiska framtid

Tisdagens tillkännagivande kommer bara några dagar efter att premiärminister Ishibas regerande koalition förlorade sin majoritet i valet till det japanska överhuset, vilket väcker oro över försvagat inflytande i de amerikanska förhandlingarna.

Enligt HSBC skulle ett gynnsamt handelsavtal med USA kunna hjälpa Ishiba att avvärja en misstroendeomröstning eller interna utmaningar inifrån Liberaldemokratiska partiet.

Medan Ishiba förklarade sin avsikt att stanna kvar i premiärministerposten efter valförlusten, rapporterade den japanska mediebolaget Yomiuri tidigt på onsdagen att han skulle besluta om huruvida han skulle stanna kvar i ämbetet baserat på framstegen i tullförhandlingarna.

Japanska räntor

Förra veckans data visade att kärninflationen i Japan avtog mer än väntat i juni, vilket tyder på ett avtagande pristryck på Bank of Japan.

Efter publiceringen sjönk marknadens förväntningar om en höjning av räntan med 25 punkter vid BoJ:s julimöte från 45 % till 35 %.

Investerare väntar nu på mer data om inflation, arbetslöshet och löner för att omvärdera dessa odds.

Stora energiproducenter som Shell har dragit sig ur ett framträdande initiativ som syftar till att etablera en global standard för "nettonollutsläpp", efter att ett utkast till förslag i praktiken krävde att utvecklingen av nya olje- och gasprojekt skulle förbjudas, enligt dokument som granskats av Financial Times.

Bland de avgående företagen finns Shell, BP, norska Aker BP och kanadensiska Enbridge, som alla lämnade en expertrådgivningsgrupp som inrättats av Science Based Targets-initiativet (SBTi). SBTi är ett allmänt ansett klimatstandardiseringsorgan, vars certifiering söks av globala företag som Apple och AstraZeneca.

Denna våg av tillbakadraganden belyser de ökande spänningarna mellan fossilbränsleindustrin och de ständigt föränderliga ramverken för klimatansvar.

Tvist om nya olje- och gasprojekt

Det kontroversiella utkastet beskrev ett förbud mot all ny olje- och gasprojektutveckling av företag som lämnar in klimatplaner till SBTi – antingen omedelbart eller senast 2027, beroende på vilket som inträffar först. Det krävde också en kraftig minskning av produktionen av fossila bränslen, vilket väckte oro inom energisektorn om att de föreslagna standarderna kan innebära en ogenomförbar väg mot nettonollutsläppsmål.

Shell, som hade deltagit intermittent i SBTi-processer sedan 2019, uppgav att de drog sig tillbaka efter att ha fastställt att utkastet ”inte återspeglar branschens perspektiv på något meningsfullt sätt”.

Shell upprepade dock sitt åtagande att nå nettonollutsläpp senast 2050, men betonade att en trovärdig standard måste erbjuda "tillräcklig flexibilitet" och återspegla en "realistisk väg" för samhället.

Aker BP angav begränsad möjlighet att påverka den framväxande standarden som skälet till dess tillbakadragande och insisterade på att den "inte alls hade någon betydelse" för deras klimatambitioner. Enbridge avböjde att kommentera, enligt Financial Times.

SBTi stoppar arbetet med olje- och gasstandard

Efter dessa uppmärksammade avyttringar meddelade SBTi att de "tillfälligt pausat" arbetet med sin olje- och gasstandard med hänvisning till "interna kapacitetsöverväganden".

Gruppen förnekade dock att beslutet påverkades av påtryckningar från branschen och berättade för Financial Times att det inte fanns "någon grund" för sådana påståenden.

Samtidigt framkom rapporter om att SBTi också har försenat och mjukat upp planerade riktlinjer för finansinstitut om finansiering av fossila bränslen.

Enligt informerade källor flyttades tidsfristen för att begränsa finansiering eller försäkring för företag som utvecklar nya olje- och gasprojekt fram från 2025 till 2030, efter att David Kennedy, en tidigare EY-partner, tillträdde SBTis verkställande direktör i mars.

Växande klyfta mellan industri och klimatstandarder

Denna utveckling understryker en allt djupare klyfta mellan klimatmål och branschrealiteter. Medan förbränning av fossila bränslen fortfarande är den främsta orsaken till global uppvärmning – och forskare betonar behovet av att begränsa temperaturökningarna till 1,5 °C för att undvika oåterkallelig katastrof – är olje- och gasindustrin fortfarande försiktig med klimatstandarder som i praktiken kräver ett stopp för prospektering och produktion, med hänvisning till oro över energitrygghet, investerarintressen och den globala förmågan att möta efterfrågan under energiomställningen.

En källa som var inblandad i utarbetandet av standarderna för olje- och gassektorn samt finanssektorn sa: ”Ju längre vi dröjer, desto mer täckning ger vi Big Oil.”

Trots dessa tvister fortsätter Shell och andra företag att offentligt åta sig att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Ändå är de ramverk och standarder som tydligt ska definiera vad "nettonoll" egentligen betyder fortfarande omtvistade.

De flesta amerikanska aktieindex sjönk på tisdagen (förutom Dow Jones), då investerare väntade på fler kvartalsresultat och övervakade utvecklingen i handelsförhandlingarna mellan USA och dess partners, inför de ömsesidiga tullar som ska träda i kraft i början av augusti.

Handelsminister Howard Lutnick bekräftade att den 1 augusti är en fast deadline för att påbörja införandet av tullar, även om han noterade att dialogen med länderna fortfarande kan fortsätta efter det datumet.

Investerare följer noga resultatrapporterna för andra kvartalet. Hittills har 88 företag inom S&P 500 rapporterat sina resultat, varav 82 % överträffar analytikernas förväntningar, enligt data från FactSet.

Senare i veckan kommer flera stora amerikanska teknikföretag att rapportera sina resultat, och både Alphabet och Tesla kommer att tillkännage dem på onsdag.

Klockan 16:22 GMT steg Dow Jones Industrial Average med 0,1 % (42 poäng) till 44 365 poäng. Det bredare S&P 500 sjönk med 0,1 % (8 poäng) till 6 297 poäng, medan Nasdaq Composite sjönk med 0,5 % (102 poäng) till 20 872 poäng.

Kopparpriserna steg på tisdagen under handeln, med stöd av en nedgång i den amerikanska dollarn mot de flesta större valutor, vilket pressade den industriella röda metallen tillbaka mot sina rekordhöga nivåer.

Enligt analytiker från ANZ Bank i en rapport som rapporterats av Reuters förväntas Trumps tillkännagivande om en 50-procentig tull på kopparimport leda till att den amerikanska marknaden i högre grad förlitar sig på inhemska lager på kort sikt, vilket skulle sätta ett nedåtriktat tryck på kopparpriserna på både COMEX- och Londonbörsen.

Data som släpptes på onsdagen visade att kopparlagren vid London Metal Exchange ökade med 10 525 ton till totalt 121 000 ton, då åtta LME-lager i Hongkong officiellt startade sin verksamhet denna vecka.

Samtidigt avslutade demonstranter i Peru – världens tredje största kopparproducent – en blockad av en viktig koppartransportväg som hade varat i mer än två veckor, enligt en protestledare som talade med Reuters sent på tisdagen.

Samtidigt tillkännagav Rio Tinto på onsdagen en ökning med 9 % av sin kvartalsvisa kopparproduktion och förväntade sig att helårsproduktionen skulle nå den övre delen av prognosen. Antofagasta rapporterade också en ökning med 11 % av kopparproduktionen under första halvåret.

I en separat händelse har kopparinflödet till USA avtagit i takt med att handlare förbereder sig för införandet av 50-procentiga tullar, som ska träda i kraft den 1 augusti.

Samtidigt sjönk den amerikanska dollarn med 0,3 % till 97,6 poäng klockan 16:05 GMT, efter att ha registrerat en högsta nivå på 97,9 och en lägsta nivå på 97,5.

I den amerikanska handeln steg kopparterminerna för leverans i september med 0,8 % till 5,68 dollar per pund klockan 16:02 GMT, och närmade sig rekordhögsta 5,70 dollar per pund som sattes den 8 juli.