Den japanska yenen steg i den asiatiska handeln på måndagen i början av den sista handelsveckan 2025 mot en korg av globala valutor och rörde sig in i positivt territorium gentemot den amerikanska dollarn. Uppgångarna kom efter att sammanfattningen av yttranden från Bank of Japans senaste penningpolitiska möte visade att beslutsfattarna var överens om behovet av att fortsätta höja räntorna.

Vissa ledamöter varnade för att centralbanken kunde hamna på efterkälken i normaliseringen av penningpolitiken och noterade att det skulle kunna utgöra en "betydande risk" att vänta på ytterligare ett möte, med tanke på att realräntorna i Japan fortfarande är bland de lägsta globalt.

Prisöversikt

Japansk yenkurs idag: dollarn föll med 0,3 % mot yenen till 156,06, från en öppningsnivå på 156,50, efter att ha noterat en handelshögsta på 156,53.

Yenen avslutade fredagens handelssession med en nedgång på 0,35 % mot dollarn, vilket var den första förlusten på fyra handelssessioner, efter att den japanska regeringen föreslagit rekordhöga utgifter för nästa räkenskapsår.

Förra veckan steg yenen med cirka 0,8 % mot dollarn, den första veckovisa uppgången på tre veckor, understödd av köp av räntor från lägre nivåer och upprepade varningar från japanska regeringstjänstemän om möjligheten till interventioner för att stödja den lokala valutan.

Sammanfattning av Bank of Japans åsikter

Tidigare på måndagen i Tokyo släppte Bank of Japan en sammanfattning av sina åsikter från sitt senaste penningpolitiska möte, som hölls den 18–19 december, vilket resulterade i en räntehöjning till 0,75 %, den högsta nivån sedan 1995.

Sammanfattningen visade en tydlig förskjutning mot en mer hökaktig hållning bland de flesta styrelseledamöterna, där flera pekade på behovet av ytterligare räntehöjningar i framtiden. Ledamöterna var överens om att gradvis höjning av räntorna och nedtrappning av penningpolitiska stimulanser är nödvändigt för att säkerställa långsiktig prisstabilitet.

Vissa beslutsfattare varnade för att banken riskerar att halka efter i normaliseringsprocessen och betonade att det kan vara riskabelt att skjuta upp åtgärder till ett annat möte, eftersom Japans realräntor fortfarande är de lägsta bland de större ekonomierna.

Flera ledamöter noterade också att Japans extremt låga räntor i förhållande till andra centralbanker bidrar till yenens svaghet, vilket i sin tur ökar inflationstrycket genom högre importkostnader.

Kazuo Ueda, chef för Bank of Japan, sade förra veckan att den underliggande inflationen i landet stadigt accelererar och närmar sig centralbankens mål på 2 %, vilket bekräftar bankens beredskap att fortsätta höja räntorna.

Japanska räntor

Marknadsprissättningen för en räntehöjning med en kvarts procentenhet från Bank of Japan vid dess januarimöte ligger kvar på cirka 20 %.

Investerare väntar på ytterligare data om inflation, arbetslöshet och lönetillväxt i Japan för att omvärdera dessa förväntningar.

De viktigaste Wall Street-indexen låg nära rekordnivåer i lätt handel på fredagen efter julhelgen, då investerare satsade på att ytterligare räntesänkningar och starka företagsvinster kommer att driva marknaderna till nya toppar nästa år.

Referensindexet S&P 500 nådde en rekordhög nivå inom dagen och närmade sig 7 000-punktersgränsen, medan Dow Jones Industrial Average låg bara 0,3 % under rekordet från den 12 december.

Denna utveckling följde en nyligen genomförd uppgång i amerikanska aktier efter månader av ostadig försäljning, under vilken aktier relaterade till artificiell intelligens kom under press på grund av oro över höga värderingar och stigande kapitalutgifter som tyngde vinsterna.

Tecken på motståndskraft i den amerikanska ekonomin, utsikterna till en mer expansiv penningpolitik med utnämningen av en ny ordförande för Federal Reserve nästa år, och förnyad aptit för AI-aktier har dock bidragit till en återhämtning på marknaden. Detta har satt S&P 500, Dow Jones och Nasdaq på rätt spår för tredje året i rad med uppgångar.

Brian Jacobsen, chefekonom på Annex Wealth Management, sa att 2026 sannolikt kommer att bli ett prövande år för marknaderna och noterade att företag kommer att behöva leverera konkreta vinster i produktivitet och vinstmarginaler från artificiell intelligens och andra investeringar.

Enligt data som sammanställts av LSEG förväntar sig analytiker att S&P 500-vinsterna kommer att öka med 15,5 % under 2026, jämfört med en prognostiserad tillväxt på 13,2 % under 2025.

S&P 500 har stigit med mer än 17 % sedan början av 2025, drivet under större delen av året av mega-cap-teknikaktier, även om uppgången nyligen har breddats till att omfatta cykliska sektorer som finans och råvaror.

Handlare följer också med för att se om den så kallade "Santa Claus-rallyt" materialiseras i år. Detta säsongsbetonade mönster innebär vanligtvis vinster i S&P 500 under årets fem sista handelsdagar och de två första handelsdagarna i januari, enligt Stock Trader's Almanac. Perioden började på onsdagen och löper till och med den 5 januari.

Klockan 9:39 Eastern Time steg Dow Jones Industrial Average med 10,77 poäng, eller 0,02 %, till 48 741,93. S&P 500 steg med 9,97 poäng, eller 0,14 %, till 6 942,02, medan Nasdaq Composite steg med 42,38 poäng, eller 0,17 %, till 23 655,69.

Sex av de elva S&P 500-sektorerna steg, ledda av informationsteknologi, medan allmännyttiga sektorer och industrisektorer hade de svagaste utvecklingarna.

Nvidias aktier steg med 1,5 % efter att AI-chipdesignern gick med på att licensiera chipteknik från startupen Groq och utse dess VD.

Däremot föll Biohaven-aktierna med 1,4 % efter att deras experimentella depressionsläkemedel misslyckades med att uppnå det primära effektmåttet i en studie i mellanstadiet, vilket bidrog till en rad motgångar som företaget har mött i år.

Coupangs aktier steg med 8,6 % efter att e-handelsföretaget meddelade att all kunddata som läckt från dess sydkoreanska verksamhet hade raderats av den misstänkte gärningsmannen.

Även börsnoterade ädelmetallgruvor, inklusive First Majestic, Coeur Mining och Endeavour Silver, steg mellan 1,8 % och 3,3 %, då guld- och silverpriserna nådde nya rekordnivåer.

Stigande aktier översteg nedgångarna på New York-börsen med förhållandet 1,11:1, medan nedgångsemissioner ledde uppgångarna på Nasdaq med förhållandet 1,34:1.

S&P 500 noterade 13 nya 52-veckorstoppar och inga nya bottennoteringar, medan Nasdaq Composite noterade 18 nya toppnoteringar och 52 nya bottennoteringar under samma period.

Världens ledande reservvaluta ser ut att komma att redovisa sin svagaste årliga utveckling på över ett decennium. US Dollar Index (DXY), som mäter dollarn mot en korg av större valutor, föll med cirka 10 procent i slutet av september, med ännu större förluster mot flera enskilda valutor.

Under samma period minskade dollarn med 13,5 procent mot euron, 13,9 procent mot den schweiziska francen, 6,4 procent mot den japanska yenen och med 5,6 procent mot en korg av större tillväxtmarknadsvalutor.

Vad drev dollarutförsäljningen 2025?

Nedgången återspeglade en kombination av långvariga strukturella påfrestningar och nya sårbarheter som blev mer uttalade under 2025.

Ihållande oro inkluderade stigande amerikanska skuldbördor, vilka förvärrades av antagandet av den så kallade "Big Beautiful Act", tillsammans med en gradvis urholkning av den amerikanska tillväxtfördelen, särskilt på grund av osäkerhet kring tullar.

Samtidigt uppstod nya risker. Globala investerare började öka sina säkringar mot sin exponering mot amerikanska tillgångar, vilket vände år av minskad säkring när förtroendet för så kallad "amerikansk exceptionalism" var som mest högt. Politisk osäkerhet tyngde också stämningen, allt från frågor om Federal Reserves oberoende till ökad marknadskänslighet för tullrelaterade rubriker.

Tillsammans skapade dessa krafter en av de mest anmärkningsvärda episoderna av dollarsvaghet på senare tid.

Tre viktiga frågor inför 2026

1. Är dollarn inne i en strukturell nedåtgående trend?

Trots den senaste tidens kraftiga nedgång pekar inte bevisen på ett fullständigt strukturellt sammanbrott av dollarn. Merparten av svagheten återspeglar konjunkturella och politiskt drivna faktorer: avtagande tillväxt i USA, minskande ränteskillnader, ihållande budgetunderskott och förhöjd inflation. Förändringar i globala kapitalflöden, förnyad säkring av dollartillgångar och minskande förtroende för amerikansk ekonomisk politik ökade pressen ytterligare.

Med det sagt förblir viktiga strukturella pelare intakta. Dollarn fortsätter att dominera som världens primära reserv- och avvecklingsvaluta och behåller sin attraktivitet som en säker tillflyktsort under perioder av stress.

Som ett resultat verkar dollarn mer sannolikt vara på väg in i en längre fas av konjunktursvaghet snarare än en långsiktig strukturell nedgång.

2. Har nedgången 2025 gjort dollarn attraktiv igen?

Även om den kraftiga utförsäljningen har förbättrat värderingarna jämfört med tidigare i år, tyder ett längre historiskt perspektiv på att dollarn fortfarande är relativt dyr. Bland 34 stora utvecklade och tillväxtmarknadsvalutor anses endast nio vara mer övervärderade än dollarn. Detta innebär att dollarn har blivit relativt billigare, men inte genuint billig.

3. Hur bör investerare positionera sina portföljer?

För USA-baserade investerare erbjuder denna miljö en möjlighet att öka exponeringen mot icke-amerikanska marknader, inte bara för att många ger bättre riskjusterad avkastning, utan också för att valutaexponering nu erbjuder större uppåtpotential i förhållande till dollarn.

För investerare utanför USA är dollarexponeringen ofta redan hög på grund av den tunga viktningen av amerikanska aktier i globala index. I detta fall blir det avgörande att balansera kostnaderna och fördelarna med valutasäkring.

Kostnader och avkastning för säkringsinstrument varierar kraftigt. De är nära noll för investerare i Storbritannien, når cirka 4 procent årligen i Japan eller Schweiz på grund av stora ränteskillnader och kan till och med generera positiv avkastning för investerare på högavkastande marknader som Sydafrika.

Vad skulle kunna ersätta dollarn?

På lång sikt, även med fortsatt svag dollar, är det fortfarande svårt att identifiera ett tydligt alternativ. Guld har vunnit popularitet som en säker hamn, men avsaknaden av kassaflöden komplicerar värderingen, medan dess höga volatilitet begränsar tillförlitligheten.

Den japanska yenen verkar attraktiv ur värderingssynpunkt, men att ersätta exponering mot amerikanska aktier med japanska aktier enbart av valutaskäl är opraktiskt med tanke på de amerikanska marknadernas dominans. Att helt säkra sin exponering mot en tredje valuta ökar också komplexiteten och kostnaden.

Därför förefaller en gradvis och flexibel strategi för valutasäkring vara mest lämplig, med hänsyn till skillnader i inflation och räntor mellan länder.

Handelskrigsdynamiken och en pausad Fed dominerar 2025

Dollarn väntas avsluta 2025 i negativt territorium, vilket raderar ut föregående års vinster och återgår till nivåer som senast sågs 2022, trots att Federal Reserve i stort sett förblir oförändrad under större delen av året.

Donald Trumps återkomst till Vita huset och lanseringen av "Handelskrig 2.0" tyngde stämningen, då investerare befarade att tullar skulle vara mer skadliga för den amerikanska ekonomin. Det efterföljande slutförandet av handelsavtal på relativt mer gynnsamma villkor för USA bidrog dock till att stödja en blygsam återhämtning av dollarn under sommaren.

I takt med att oron för recession avtog steg inflationsförväntningarna på grund av oro kring tullarnas prispåverkan, vilket fick Fed att inta en försiktig hållning och signalera en vilja att se vidare från tillfälliga prishöjningar så länge sekundära inflationseffekter inte uppstod.

Arbetsmarknad och inflation: dilemmat 2026

I takt med att arbetsmarknaden svalnar riskerar Federal Reserve stagflation, ett scenario som kan fortsätta in i början av 2026. Trots Jerome Powells försök att dämpa marknadens förväntningar på räntesänkningar prisar investerare in ytterligare lättnader, särskilt med tanke på möjligheten att utse en mer duvaktig Fed-ordförande.

Dessa sänkningar kan dock ske mot bakgrund av en svagare ekonomi snarare än en låginflationsmiljö, vilket gör dollarn sårbar för ytterligare press, särskilt under första halvåret 2026.

Yenen

En återupptagande av Fed-lättnader vid en tidpunkt då andra centralbanker har pausat räntesänkningarna gör att dollarn exponeras för ytterligare försvagning, åtminstone under första kvartalet 2026.

Mot yenen är 140-nivån fortfarande ett kritiskt test, med risk för att japanska myndigheter ingriper om valutan försvagas bortom 158–160 per dollar.

Samtidigt kan Bank of Japan bli mer självsäker i att höja räntorna senare, särskilt om löneökningarna fortsätter och inflationen förblir över 2 procent.

Euron och pundet: skilda vägar

För euron kommer utvecklingen under 2026 att bero på hur motståndskraftig den europeiska tillväxten är i förhållande till takten i de amerikanska räntesänkningarna. Euro-dollarparet skulle kunna röra sig tillbaka mot 1,20 i ett positivt scenario, eller falla till intervallet 1,13–1,10 om Europa gör en besvikelse.

Utsikterna för pundet verkar mer utmanande. En avtagande tillväxt och en minskning av inflationen mot 2 procentenheter leder till ytterligare räntesänkningar från Bank of England, vilket innebär ytterligare press på pundet.

I en diskussion med Matt Cunningham, ekonom på FocusEconomics, undersöktes de viktigaste krafterna som format olje- och gasmarknaderna under 2025 och utsikterna för 2026. Samtalet utforskade hur ekonomiska fundamentala faktorer, politiska beslut och geopolitisk utveckling påverkade prisrörelserna på råolja och naturgas, och belyste de olika utvecklingsvägarna för de två råvarorna. Diskussionen blickade också framåt mot nästa år och behandlade förväntningar på utbud och efterfrågan, LNG-kapacitet och de geopolitiska risker som kommer att fortsätta att definiera de globala energimarknaderna.

Vilka var de viktigaste ekonomiska, grundläggande eller geopolitiska faktorerna som formade olje- och gaspriserna under 2025, och vilka kommer sannolikt att dominera under 2026?

Cunningham sa att Brent-råoljans prisdiagram i år kan ses som en visuell sammanfattning av de avgörande marknadshändelserna under 2025.

Under hela året fortsatte priserna den nedåtgående trenden som började i april föregående år, då OPEC+ fortsatte med produktionsökningar medan den kinesiska ekonomin kämpade under tyngden av en svag fastighetssektor, dämpat konsumentförtroende, hög lokal skuldsättning och avtagande extern efterfrågan.

Dessutom pressade de tullar som infördes under ”Befrielsedagen” och som infördes av USA:s president Donald Trump upp priserna till nivåer från vilka de aldrig helt återhämtade sig, bortsett från en tillfällig ökning i juni driven av det 12 dagar långa kriget mellan Iran och Israel.

Sedan dess har Brentpriserna fortsatt att sjunka efter att OPEC+ överraskat marknaden med aggressiva produktionsökningar i syfte att återta marknadsandelar från icke-OPEC-producenter.

Naturgas följde en annan väg. Medan priserna initialt drabbades av tillkännagivandet om tullar, avvek den bredare utvecklingen för 2025 kraftigt från oljepriset. Priserna rörde sig uppåt, och den amerikanska benchmark-indexet Henry Hub nådde sin högsta nivå på nästan tre år.

Trumps val till USA:s president gav stöd åt de amerikanska gaspriserna, då han snabbt agerade för att påskynda godkännanden för export av flytande naturgas. Detta ledde till en ökning av LNG-leveranser i år till rekordnivåer.

Inför 2026 förväntar sig FocusEconomics att huvudtrenderna från 2025 kommer att bestå:

Genomsnittliga Brent-råoljapriser förväntas falla till den lägsta nivån sedan covid-19-pandemin.

De amerikanska naturgaspriserna förväntas stiga till sitt högsta årsgenomsnitt sedan 2014, exklusive den ökning som uppstod 2022 i samband med kriget mellan Ryssland och Ukraina.

OPEC+ förväntas fortsätta öka produktionen efter ett tillfälligt uppehåll under första kvartalet 2026, medan den globala tillväxten sannolikt kommer att avta i takt med att effekterna av den tidigarelagda exporten inför amerikanska tullar avtar.

Osäkerhet på utbudssidan var ett viktigt tema under 2025. Hur påverkar OPEC+ produktionsbeslut utsikterna för nästa år?

Den globala olje- och gasproduktionen förväntas öka under 2026.

Institutioner som den amerikanska energiinformationsmyndigheten (US Energy Information Administration) och Internationella energiorganet (International Energy Agency) har höjt sina prognoser de senaste månaderna, vilket återspeglar snabbare utbudsökningar inom OPEC+ och en stark tillväxt i efterfrågan på amerikansk LNG.

Den viktigaste frågan är inte om produktionen kommer att öka, utan med hur mycket.

Interna friktioner inom OPEC+ kommer sannolikt att bestå. Ryssland kan föredra lägre produktionsnivåer med tanke på amerikanska sanktioner, medan länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten förväntas driva på för högre produktion, med stöd av ledig kapacitet och en önskan att återta marknadsandelar från producenter utanför alliansen.

Samtidigt fortsätter länder som Kazakstan och Irak att överskrida sina produktionskvoter, medan Angola lämnade gruppen i slutet av 2023 efter tvister om tillåtna produktionsnivåer.

På efterfrågesidan, ser ni att den globala konsumtionstillväxten närmar sig en platå, eller underskattar marknaden fortfarande den asiatiska efterfrågestyrkan under 2026?

Den globala efterfrågan på olja och gas kommer sannolikt att öka nästa år.

FocusEconomics förväntar sig att den globala oljeproduktionen kommer att växa med 1,1 procent år 2026, drivet av högre produktion i länder utanför OPEC+ som Guyana och USA.

Efterfrågan på naturgas förväntas också öka. Internationella energiorganet uppskattar en tillväxt på cirka 2 procent, vilket kommer att höja förbrukningen till rekordnivåer, med stöd av ökande efterfrågan från industri och kraftproduktion.

Asien är fortfarande starkt beroende av LNG. Myndigheten förutspår att den regionala gasefterfrågan kommer att öka med mer än 4 procent år 2026, med en LNG-import som ökar med cirka 10 procent.

Dessa prognoser kan komma att förändras snabbt om den globala ekonomin eller energisektorn står inför nya chocker, vilket är anledningen till att kontinuerlig övervakning av uppdaterade prognoser är fortsatt avgörande.

Flera stora LNG-projekt har tagits i bruk eller går framåt. Hur kommer ny kapacitet, särskilt från USA och Qatar, att påverka de globala gaspriserna år 2026?

Storskaliga projekt i Qatar och USA förväntas bidra till en konvergens av de globala gaspriserna. Prognoser tyder på att den relativa skillnaden mellan amerikanska gaspriser, som vanligtvis är lägre på grund av rikligt inhemskt utbud, och priserna i Asien och Europa kommer att minska till sin lägsta nivå sedan 2020, då efterfrågan kollapsade under pandemin.

Kort sagt förväntas rekordhöga LNG-leveranser till amerikanska länder höja de inhemska priserna samtidigt som de sätter press nedåt på priserna utomlands.

Till skillnad från olja uppvisar gasmarknaderna mycket större regionala prisskillnader på grund av transportbegränsningar. Olja kan fraktas direkt, medan gas måste kondenseras innan den transporteras över haven. Utökad LNG-kapacitet bör bidra till att minska dessa regionala prisskillnader.

Geopolitiskt sett präglades 2025 av volatilitet kopplad till Mellanöstern, Ryssland och Västafrika. Vilka regioner representerar den största risken eller möjligheten för utbudsstabilitet under 2026?

Fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina kommer att vara en avgörande faktor att följa. Donald Trump har drivit på för ett fredsavtal utan framgång och har upprepade gånger hotat med att dra tillbaka stödet till Ukraina.

Om sådana hot verkställdes skulle Europa och Ukraina få svårt att stå emot Ryssland på egen hand, vilket potentiellt skulle kunna leda till ett fredsavtal som gynnar Moskva. Detta skulle i sin tur kunna leda till att sanktionerna mot Rysslands oljesektor hävs, vilket skulle öka det globala utbudet och utöva ett nedåtriktat tryck på oljepriserna.