Palladiumpriserna sjönk under tisdagens handel mitt i en uppgång av den amerikanska dollarn mot de flesta större valutor, men palladium närmar sig en viktig tröskel på grund av oro för störningar i utbudet.
USA:s president Donald Trump satte igår en ny tidsfrist på 10 till 12 dagar för Ryssland att nå ett fredsavtal med Ukraina för att avsluta det pågående kriget mellan de två grannländerna sedan början av 2022.
Detta kommer som en förkortning av Trumps tidigare beviljade tidsfrist till Ryssland, som hade sträckt sig över 50 dagar – och slutade i början av september – för att avsluta kriget med Ukraina, annars riskera att drabbas av 100% tullar på länder som importerar varor från Ryssland.
På söndagen tillkännagavs ett handelsavtal mellan USA och Europeiska unionen som föreskriver införandet av en tull på 15 % på de flesta europeiska varor, istället för 30 %. USA:s president Donald Trump antydde också att avtalet inkluderar ett åtagande från Europeiska unionen att köpa amerikanska energiprodukter till ett värde av 750 miljarder dollar under de kommande åren.
Samtidigt ska högt uppsatta tjänstemän från USA och Kina mötas i Stockholm idag, måndag, i ett försök att förlänga handelsvapenvilan före deadline den 12 augusti.
Även Federal Reserve håller sitt möte, som börjar idag och fortsätter till onsdag, med förväntningar om att hålla räntan i intervallet 4,25 % till 4,5 %.
Handlare kommer att fokusera på formuleringen i uttalandet och de tillhörande kommentarerna i jakt på potentiella signaler för senare räntesänkningar i år. En duvaktig ton från Fed skulle kunna ge ytterligare stöd åt Bitcoin genom att minska avkastningen på säkra tillgångar med låg ränta.
Å andra sidan steg dollarindexet med 0,4 % till 99,01 poäng klockan 16:24 GMT, med en högsta notering på 99,1 poäng och en lägsta notering på 98,5 poäng.
När det gäller handeln föll palladiumterminer för leverans i september med 1,3 % till 1 275 dollar per uns klockan 16:24 GMT.
Bitcoin har förblivit relativt stabil under de senaste 24 timmarna och fortsatte att handlas över 118 000 dollar trots rapporter om en större utförsäljning av Galaxy Digital.
Bitcoin lugnar ner sig nära 119 000 dollar
Kryptovalutan föll kraftigt på torsdag och fredag efter en massiv försäljning av 80 000 BTC ledd av Galaxy Digital på uppdrag av en tredje part, vilket pressade Bitcoin till en tvåveckorslägsta på 114 500 dollar.
Efter att utförsäljningen var avslutad återfick Bitcoin snabbt momentum och steg tillbaka till sitt vanliga intervall nära 117 000 dollar under helgen. Vinsterna fortsatte in på måndagsmorgonen, med priser som närmade sig 120 000 dollar innan de mötte motstånd och backade till 117 500 dollar, för att senare stabiliseras nära 119 000 dollar – vilket resulterade i en daglig förändring på nästan 0 %.
Analytiker förväntar sig ytterligare volatilitet under de kommande två dagarna i väntan på Federal Reserves beslut om huruvida räntorna ska sänkas eller bibehållas.
Med Bitcoin som stadigt närmar sig tröskeln på 120 000 dollar ökar optimismen på kryptomarknaden, särskilt i takt med att institutionella investeringar och storskaliga köp av statsobligationer växer.
Bitcoins momentum återuppväcker intresset för altcoins
Bitcoin handlas för närvarande till 118 888,16 dollar, en ökning med 0,69 % under dagen, med ett börsvärde som överstiger 2,36 biljoner dollar. Den dagliga handelsvolymen ökade med 33,22 % till över 61,39 miljarder dollar.
Denna aktivitet har väckt ett förnyat intresse för att identifiera de bästa kryptovalutorna att investera i, särskilt bland digitala statsobligationer som söker alternativ till Bitcoin och Ethereum. Det finns ett växande fokus på projekt som erbjuder låga gasavgifter, decentraliserade finansplattformar (DeFi) och flerkedjeapplikationer.
Framväxande tokens som Remittix (RTX) får uppmärksamhet som lovande alternativ på grund av deras verkliga lösningar inom global finans.
Samtidigt ligger Bitcoins dominans över altcoin-marknaden kvar på över 59 %, med ett stabilt marknadsvärde på 2,365 biljoner dollar, enligt CoinGecko-data.
Hur högt kan Bitcoin nå? Citi-prognoser pekar mot 200 000 dollar
Citi Group-analytikerna Alex Sanders och Nathaniel Robert utfärdade olika prognoser för Bitcoins framtid och satte ett basmål på 135 133 dollar, med ett optimistiskt scenario som når 199 340 dollar vid årets slut.
De noterade att denna syn markerar ett fundamentalt skifte i hur traditionella finansinstitut ser på kryptomarknaden – inte längre som en spekulativ tillgång utan som en integrerad del av den globala finansiella infrastrukturen.
”Kryptotillgångar representerar nu en betydande andel av kapitalet”, tillade de, ”och det totala kryptomarknadsvärdet är i nivå med världens största börsnoterade företag.”
Citis prognos stämmer överens med andra positiva rapporter, inklusive en analys av Bridge Capital av Anthony Scaramucci som förutspår 200 000 dollar, och VanEcks prognos på 180 000 dollar.
ETF-inflöden driver Bitcoins prisuppgång
En viktig punkt i Citis analys är att inflöden till börshandlade fonder (ETF:er) har blivit den främsta drivkraften bakom Bitcoins senaste prisökning. Data visar att 41 % av Bitcoins prisvolatilitet enbart kan förklaras av ETF-aktivitet sedan lanseringen.
Citi noterade att marknaden hittills i år har sett 19 miljarder dollar i inflöden, inklusive 5,5 miljarder dollar de senaste veckorna. De uppskattar att varje miljard dollar i veckovisa ETF-inflöden motsvarar en prisökning på 3,6 % för Bitcoin, vilket understryker en direkt matematisk koppling mellan institutionell efterfrågan och pristillväxt.
Oljepriserna steg på tisdagen, drivet av optimism om att minska handelsspänningarna mellan USA och dess viktigaste handelspartner, medan USA:s president Donald Trump ökade trycket på Ryssland angående dess krig i Ukraina.
Brent-råolja steg med 47 cent, eller 0,7 %, till 70,51 dollar per fat vid 09:24 GMT, efter att ha nått sin högsta nivå sedan 18 juli. Amerikanska West Texas Intermediate (WTI) råolja steg med 53 cent, eller 0,8 %, till 67,24 dollar per fat.
Båda riktmärkena hade avslutat föregående session mer än 2% högre.
Den senaste höjningen följde på tillkännagivandet av ett handelsavtal mellan USA och Europeiska unionen, som införde 15 % tullar på de flesta europeiska varor men undvek ett fullskaligt handelskrig mellan de två största allierade. En sådan konflikt skulle ha påverkat nästan en tredjedel av den globala handeln och försvagat utsikterna för bränsleefterfrågan.
Avtalet inkluderar också ett löfte från EU att köpa amerikansk energi värd 750 miljarder dollar under de kommande tre åren – en siffra som analytiker säger att EU i princip inte har någon chans att uppfylla. Det föreskriver också att europeiska företag ska investera 600 miljarder dollar i USA under Trumps andra mandatperiod.
Samtidigt fortsatte högt uppsatta ekonomiska tjänstemän från USA och Kina sin andra dag av samtal i Stockholm, i syfte att lösa långvariga handelstvister och ta ett steg tillbaka från randen av ett eskalerande handelskrig mellan världens två största ekonomier.
Separat tillkännagav Trump på måndagen en ny tidsfrist på "10 eller 12 dagar" för Ryssland att göra framsteg mot att avsluta kriget i Ukraina, och hotade med sanktioner mot Ryssland och dess exportköpare om inga konkreta framsteg görs.
ING Group skrev i en notis: ”Oljepriserna steg efter president Trumps uttalanden om att förkorta tidsfristen för Ryssland att nå en överenskommelse med Ukraina för att avsluta kriget, vilket väckte oro kring utbudet.”
Samtidigt väntar marknadsaktörerna på resultatet från den amerikanska centralbankens möte för öppna marknadskommittén (FOMC), som är planerat till den 29–30 juli.
Fed förväntas allmänt hålla räntorna oförändrade, men kan signalera en duvformig förändring mot bakgrund av tecken på avtagande inflation, enligt Priyanka Sachdeva, senioranalytiker på mäklarfirman Phillip Nova.
Euron hade svårt att återhämta sig från sina kraftiga förluster på tisdagen, då investerare började inse att villkoren i handelsavtalet mellan USA och Europeiska unionen till stor del gynnade Washington och erbjöd liten förbättring av EU:s ekonomiska utsikter. Samtidigt behöll den amerikanska dollarn sina uppgångar.
Frankrike beskrev på måndagen ramavtalet om handelsavtal som en "mörk dag för Europa" och sa att blocket hade gett vika för president Donald Trump under ett obalanserat avtal som införde 15-procentiga tullar på europeiska varor.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade att den tyska ekonomin skulle drabbas av "betydande" skador till följd av de överenskomna tullarna.
Euron hade fallit med 1,3 % under den föregående sessionen, vilket är den största dagliga nedgången på över två månader, mitt i oro över tillväxten och en nedgång i euroområdets statsobligationsräntor.
Euron misslyckades med att återhämta dessa förluster och handlades nyligen något lägre med 0,02 % till 1,1584 dollar.
Ray Attrill, chef för valutastrategi på National Australia Bank, sa: "Det tog inte lång tid för marknaderna att dra slutsatsen att även om nyheterna verkar relativt positiva, är de i slutändan negativa när det gäller dess kortsiktiga inverkan på tillväxten i euroområdet."
Han tillade: "Affären fördömdes starkt av Frankrike, medan andra – inklusive förbundskansler Merz – talade om de negativa konsekvenserna för exportörer och, i förlängningen, ekonomisk tillväxt."
Eurons nedgång stödde dollarn, som steg med 1 % mot en korg av valutor över natten.
Dollarn förblev stabil på tisdagen, vilket pressade det brittiska pundet till en tvåmånaderslägsta på 1,3338 dollar, medan den japanska yenen steg med 0,2 % till 148,22 yen per dollar. Dollarindexet förblev oförändrat på 98,66.
Thierry Wizman, global valuta- och räntestrateg på Macquarie Group, sa:
"Även om den amerikanska dollarns styrka kan återspegla uppfattningen att det nya handelsavtalet mellan USA och EU lutar till Washingtons fördel, kan det också återspegla en känsla av att USA återupptar samarbetet med EU och dess viktigaste allierade."
Trump sade dock på måndagen att de flesta handelspartner som inte förhandlar om separata avtal snart kommer att ställas inför tullar på mellan 15 % och 20 % på sin export till USA – betydligt högre än den generella tull på 10 % som han införde i april.
På andra valutamarknader steg den australiska dollarn med 0,04 % till 0,6524 dollar, medan den nyzeeländska dollarn var knappt förändrad vid 0,5970 dollar.
Den kinesiska yuanen på den inhemska marknaden nådde en veckas lägsta nivå på 7,1794 per dollar, medan investerare väntade på resultatet av handelssamtalen mellan Washington och Peking.
Högt uppsatta ekonomiska tjänstemän från USA och Kina möttes i Stockholm på måndagen för mer än fem timmars samtal som syftar till att lösa långvariga ekonomiska tvister bakom det pågående handelskriget mellan världens två största ekonomier, i ett försök att förlänga den nuvarande tre månader långa vapenvilan.
Vid sidan av handelsförhandlingarna väntar investerare denna vecka också på räntebeslut från både den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Bank of Japan.
Båda centralbankerna förväntas hålla räntorna oförändrade, men handlare kommer noga att följa deras uttalanden efter mötet för ledtrådar om tidpunkten för framtida penningpolitiska åtgärder.