Nickelpriserna föll under onsdagens handel mitt i en stigande amerikansk dollar mot de flesta större valutor, tillsammans med handelsoro och press från USA:s president Donald Trump på Federal Reserve att sänka räntorna och på andra länder att nå ett handelsavtal.

Valutahandlare rörde sig försiktigt i väntan på mer klarhet i denna utveckling, samtidigt som de också förväntade sig publiceringen av amerikansk sysselsättningsstatistik för juni. Dollarn steg något men låg kvar nära sina senaste bottennivåer.

Marknadsaktörerna följer noga Europeiska centralbankens årliga konferens i Sintra, Portugal, där Federal Reserves ordförande Jerome Powell på tisdagen upprepade att banken kommer att ha en "tålmodig" inställning till ytterligare räntesänkningar, men uteslöt inte en sänkning vid denna månads möte och uppgav att beslutet helt skulle bero på inkommande data.

Detta ökar vikten av den månatliga rapporten om löner utanför jordbruket som kommer på torsdag, strax före helgdagen den 4 juli. Data om lediga jobb i USA (JOLTS) som släpptes på tisdagskvällen visade motståndskraft på arbetsmarknaden, vilket hjälpte dollarn att återhämta sig från sina dagliga bottennivåer.

En annan faktor som tynger den amerikanska valutan är det pågående trycket från Trump på Fed-ordföranden Jerome Powell att sänka räntorna, vilket väcker frågor om centralbankens oberoende.

På måndagen skickade Trump ett PM till Powell med en lista över nyckelräntor från globala centralbanker, kommenterade med handskrivna kommentarer. Han noterade att den amerikanska räntan borde ligga mellan 0,5 % (Japan) och 1,75 % (Danmark), och lade till en kommentar om Powells prestation: ”Som vanligt ... alldeles för sent!”

Samtidigt steg dollarindexet med 0,3 % till 97,09 klockan 15:42 GMT, och nådde en högsta nivå på 97,1 och en lägsta nivå på 96,6.

När det gäller handeln sjönk spotpriserna på nickel med 1,7 % till 14 900 dollar per ton klockan 15:53 GMT.

Bitcoin (BTC) handlas för närvarande inom ett snävt intervall efter en stark uppgång förra veckan, då handlare förblir försiktiga inför viktiga kommande makroekonomiska utvecklingar.

Rapporter tyder på att deadline för USA:s president Donald Trumps "One Big Beautiful Bill" infaller på fredag, medan det tillfälliga upphävandet av tullar löper ut i början av juli, vilket potentiellt kan skapa ett nytt lager av osäkerhet på marknaden.

Denna försiktighet återspeglades i data från bitcoin-börshandlade fonder (ETF:er), som såg över 340 miljoner dollar i utflöden på tisdagen, vilket avslutade en 15-dagarssvit av positiva inflöden sedan den 9 juni.

Per 12:29 GMT steg bitcoin med 1,2% till 107 800 dollar på CoinMarketCap.

Handlare minskar risken mitt i osäkerheten kring handeln

En rapport från K33 på tisdagen noterade att bitcoin låg kvar inom ett exceptionellt snävt intervall under hela veckan, med 7-dagars volatilitet som sjönk till 0,79%, den lägsta veckovisa volatiliteten som registrerats sedan 14 oktober 2023, enligt diagrammet som ingår i rapporten.

Förra veckans vapenvila mellan Iran och Israel utlöste en rally som drev bitcoin upp med mer än 7% och stängde över 108 000 dollar. Rallyt stannade dock av och bitcoin sjönk under 106 000 dollar på tisdagen då den politiska diskussionen om Trumps budgetförslag och relaterade tulldebatter återuppstod.

Den amerikanska senaten antog "One Big Beautiful Bill" på tisdagen med knappa röstsiffror på 51-50. Lagförslaget går nu vidare till representanthuset, då Trump försöker slutföra sin budget senast på fredag. Dessutom är det planerat att upphävandet av tullar löper ut den 9 juli. Båda händelserna kan påverka bitcoin beroende på om expansiv finanspolitik eller osäkerhet i handeln råder.

Förutom lagförslaget och tidsfristen för tullar kan låg likviditet på grund av den amerikanska självständighetsdagen den 4 juli ytterligare öka osäkerheten på marknaden, vilket får handlare att minska riskexponeringen.

Viktig ekonomisk statistik från USA förväntas också denna vecka, framför allt rapporten om icke-jordbruksrelaterade sysselsättningar (NFP) på torsdag, vilket återigen kan påverka marknadens förväntningar på räntebanan.

Tidiga tecken på minskad institutionell efterfrågan på Bitcoin

Ny data visar tidiga tecken på en försvagad institutionell efterfrågan på bitcoin. Enligt SoSoValue redovisade amerikanska bitcoin-ETF:er 342,25 miljoner dollar i utflöden på tisdagen, den högsta nivån av uttag sedan den 30 maj. Detta avslutade också en rad positiva inflöden som började den 9 juni. Om de institutionella utflödena fortsätter kan de leda till ytterligare nedgång i bitcoinpriserna.

I en relaterad utveckling återupplivades Arizonas bitcoinreservlag (HB2324) förra månaden. Lagförslaget syftar till att inrätta en fond för digitala tillgångar som konfiskerats i brottmål. Det blev dock inte lag efter att ha lagt in sitt veto av guvernör Katie Hobbs på tisdagen.

Hobbs motiverade sitt beslut med att lagförslaget skulle kunna avskräcka lokala brottsbekämpande myndigheter från att samarbeta med statliga myndigheter om beslag av digitala tillgångar.

Bitwise: Bitcoin når 136 000 dollar i juli av tre skäl

Bitwise Asset Management sa att bitcoin kan stiga till 136 000 dollar i juli av tre skäl.

I en rapport som publicerades på tisdagen uppgav företaget att bitcoin skulle kunna övervinna sin typiska sommarstagnation och redovisa en ökning på 30 % denna månad.

För det första vinner bitcoin historiskt efter geopolitiska spänningar som den senaste konflikten mellan USA, Israel och Iran.

För det andra köper institutioner mer bitcoin än vad gruvarbetare tar ut på marknaden.

För det tredje injicerar globala räntesänkningar likviditet på marknaderna, vilket skapar en stödjande miljö för bitcoin och det bredare kryptoområdet.

Analytikerna Andrei Dragos och Ayush Tripathi från Bitwise skrev: ”Dessa gynnsamma faktorer skapar en konstruktiv bakgrund för bitcoin och digitala tillgångar när vi går in i juli.”

Oljeterminspriserna steg på onsdagen efter att Iran meddelat att de kommer att avbryta samarbetet med Internationella atomenergiorganet (IAEA), medan investerare bedömer förväntningarna om ökat utbud från stora producenter nästa månad mitt i fortsatt svaghet i den amerikanska dollarn.

Brent-råolja steg med 60 cent, eller 0,9 %, till 67,71 dollar per fat klockan 10:17 GMT, medan US West Texas Intermediate steg med 55 cent, eller 0,8 %, till 66 dollar per fat.

Brentoljan handlades mellan en högsta nivå på 69,05 dollar per fat och en lägsta nivå på 66,34 dollar sedan den 25 juni, då oron för leveransstörningar i det oljeproducerande Mellanöstern minskade efter eldupphöravtalet mellan Iran och Israel.

På onsdagen trädde en iransk lag i kraft som kräver att alla framtida inspektioner av dess kärnkraftsanläggningar av IAEA måste få godkännande från det "Högsta nationella säkerhetsrådet" i Teheran. Iran anklagade byrån för att vara partisk gentemot västländer och för att ha rättfärdigat de flyganfall som Israel utfört.

Giovanni Staunovo, råvaruanalytiker på UBS, sa: ”Marknaden prisar in en viss geopolitisk riskpremie till följd av Irans agerande mot IAEA.” Han tillade: ”Men det här handlar om sentiment och rädsla – det finns inga faktiska störningar i oljeförsörjningen hittills.”

Priyanka Sachdeva, senior marknadsanalytiker på Phillip Nova, noterade att de planerade ökningarna av utbudet från Organisationen för oljeexporterande länder (OPEC) och dess allierade, inklusive Ryssland – gemensamt kända som OPEC+ – redan verkar vara inprisade av investerare och sannolikt inte kommer att överraska marknaderna i nuläget.

Fyra OPEC+-källor berättade för Reuters förra veckan att gruppen planerar att öka produktionen med 411 000 fat per dag i augusti, en siffra som liknar de höjningar som överenskommits för maj, juni och juli.

Staunovo sa: ”Alla pratar om att ytterligare leveranser kommer ut på marknaden, men i verkligheten har dessa fat inte anlänt än”, och påpekade att ”detta kan bero på att dessa volymer konsumeras inhemskt i producentländerna.”

Data från Kpler visade att Saudiarabien, de facto ledaren för OPEC+, ökade sin oljeexport i juni med 450 000 fat per dag jämfört med maj, vilket är den högsta takten på över ett år. Staunovo tillade dock att den totala OPEC+-exporten har varit stabil eller minskat något sedan mars, och han förväntar sig att denna trend fortsätter under sommaren i takt med att energiförbrukningen ökar på grund av höga temperaturer.

Samtidigt fortsatte den amerikanska dollarn att falla och nådde sin lägsta nivå mot större valutor på tre och ett halvt år tidigt på onsdagen. En svag dollar anses stödjande för oljepriserna eftersom den ökar attraktionskraften för råolja för köpare som använder andra valutor.

Tony Sycamore, marknadsanalytiker på IG, sade att kommande amerikanska arbetslöshetssiffror utanför jordbruket som väntas på torsdag kommer att spela en nyckelroll i att forma investerarnas förväntningar kring tidpunkten och omfattningen av Federal Reserves räntesänkningar under andra halvåret i år.

Han tillade att räntesänkningar skulle stimulera den ekonomiska aktiviteten, vilket i sin tur skulle kunna öka efterfrågan på olja.

Den amerikanska energimyndigheten (Energy Information Administration) förväntas släppa sina officiella uppgifter om amerikanska råoljelager på onsdag klockan 10:30 Eastern Time.

Data som släpptes sent på tisdagen av American Petroleum Institute visade att de amerikanska råoljelagren ökade med 680 000 fat förra veckan, en period som vanligtvis ser lagerminskningar på grund av sommarens högsta efterfrågan, enligt informerade källor.

Den amerikanska dollarn fortsatte att falla till nära februari 2022 års lägsta nivåer mot en korg av större rivaler, allt eftersom handlare utvärderar effekterna av USA:s president Trumps massiva skatteförslag och deadline för tullar.

Nu väntar även handlare på viktiga amerikanska arbetslöshetsdata för juni, som är planerade till fredag.

Euron föll med 0,3 % idag till 1,1774 dollar, fortfarande nära den högsta nivån från september 2021, medan pundet tappade 0,15 % till 1,3722 dollar, vilket är en av de högsta nivåerna på 3⅕ år.

Dollarn steg med 0,3 % mot den japanska yenen till 143,8, vilket skickade dollarindexet något upp mot 96,744.

Första halvåret 2025 har varit det sämsta för dollarn sedan sjuttiotalet, bland annat på grund av:

Politisk osäkerhet som fick fondförvaltare att säkra sina dollarinnehav

Minskade långsiktiga köppositioner på dollarn

Allt fler satsar på att Fed kommer att börja lätta på penningpolitiken i år.

USA:s president Donald Trumps senaste skattelag väckte oro kring Amerikas finansiella stabilitet, med fortsatt osäkerhet även kring amerikanska handelsavtal.

Investerare satsar nu på en snabbare takt i Fed-räntesänkningarna i år, medan de väntar på viktig amerikansk statistik denna vecka, inklusive lönerapporten på fredag.

Trump fortsatte att pressa Federal Reserve att sänka räntorna och skickade en lista över räntor från globala centralbanker till Fed-ordförande Powell, där han sa att de amerikanska räntorna borde ligga mellan den japanska 0,5 % och den danska 1,75 %.

Amerikanska priser

Investerare tolkade Fed-ordföranden Jerome Powells uttalande i kongressen förra veckan som försiktigt, efter att ha sagt att räntesänkningar är sannolika om inflationen inte stiger i sommar som svar på tullar.

Enligt Fedwatch-verktyget låg oddsen för en räntesänkning på 0,25 % i juli på 20 %.

Oddsen för en sådan sänkning i september låg på betydligt bättre 93 %.