Euron steg i den europeiska handeln på fredagen mot en korg av globala valutor i ett försök att återhämta sig från en tvåveckorslägsta nivå mot den amerikanska dollarn då fyndjakten uppstod på lägre nivåer. Detta kommer inför viktiga ekonomiska pressmeddelanden i Europa som täcker aktiviteten i viktiga sektorer under november.

Trots uppgången är den gemensamma europeiska valutan fortfarande på väg mot en veckovis förlust, då investerare fortsätter att föredra den amerikanska dollarn som den mest attraktiva tillgången – särskilt efter att sannolikheten för en räntesänkning från Federal Reserve i december minskade.

Prisöversikt

•EUR/USD idag: euron steg med mer än 0,1 % till 1,1542 dollar, upp från öppningsnivån på 1,1528 dollar, efter att ha nått en bottennotering på 1,1521 dollar.

• Euron avslutade torsdagen med en nedgång på 0,1 % mot dollarn – den femte dagliga förlusten i rad – och nådde en tvåveckorslägsta på 1,1502 dollar efter starkare än väntad arbetsmarknadsstatistik från USA.

Veckans prestanda

Hittills i veckan – med dagens uppgörelse som avslutas – har euron fallit med ungefär 0,75 % mot den amerikanska dollarn, vilket är på väg mot sin första veckovisa nedgång på tre veckor.

Amerikansk dollar

Dollarindexet föll med 0,1 % på fredagen, efter att ha backat från en tvåveckors högsta nivå på 100,36 och är på väg mot sin första förlust på sex handelsdagar. Detta återspeglar en paus i den amerikanska valutans senaste uppåtgående momentum mot både större och mindre konkurrenter.

Utöver vinsthemtagningar minskade dollarn då investerare avstod från att bygga ytterligare långa positioner inför viktig amerikansk sektorstatistik och ytterligare kommentarer från tjänstemän från Federal Reserve.

Fler hökaktiga kommentarer från Fed-beslutsfattare, i kombination med starkare än väntade jobbskapande siffror i USA för september, minskade oddsen för en räntesänkning i december.

Enligt CME:s FedWatch-verktyg minskade den marknadsimplicita sannolikheten för en räntesänkning med 25 baspunkter i december denna vecka från 48 % till 30 %, medan sannolikheten för oförändrad förändring ökade från 52 % till 70 %.

Europeiska priser

• Penningmarknadsprissättningen placerar sannolikheten för en sänkning av ECB-räntan med 25 punkter i december på ungefär 25 %.

•För att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på en serie viktiga europeiska sektorsdata som släpps idag, vilka kommer att ge starkare bevis på euroområdets tillväxtmomentum inför fjärde kvartalet.

Euroutsikter

•På Economies.com förväntar vi oss att om inkommande europeiska data inte ger någon besvikelse, kommer sannolikheten för en räntesänkning från ECB i december att öka – vilket sätter ytterligare nedåtpress på euron mot en korg av valutor.

Den japanska yenen steg i den asiatiska handeln på fredagen mot en korg av större och mindre valutor, i ett försök att återhämta sig från sin lägsta nivå på tio månader mot den amerikanska dollarn. Återhämtningen drevs av lågprisköp på lägre nivåer och av data som visade att Japans kärninflation steg i oktober till sin högsta nivå på tre månader.

Siffrorna signalerade att det underliggande inflationstrycket kvarstår för Bank of Japan, vilket håller möjligheten till en räntehöjning i december vid liv.

Yenen fick också stöd från kommentarer från finansminister Satsuki Katayama, som sa att intervention på valutamarknaden fortfarande är ett alternativ som svar på alltför volatila och spekulativa rörelser.

Trots fredagens uppgångar är den japanska valutan fortsatt på väg mot sin andra raka veckovisa nedgång – och den värsta veckan sedan juli – då marknaderna förväntar sig att den nya regeringen, ledd av Sanae Takaichi, ska presentera ett stort stimulanspaket med låg ränta för att stödja Japans svaga ekonomiska aktivitet.

Kort därefter tillkännagav den japanska regeringen ett stort ekonomiskt stimulanspaket värt 135 miljarder dollar som syftar till att hantera stigande priser, stärka den ekonomiska tillväxten och öka försvars- och diplomatiska kapaciteten.

Prisöversikt

•USD/JPY idag: dollarn föll med cirka 0,25 % till 157,08 yen, från öppningsnivån på 157,44 yen, efter att ha nått en högsta nivå på 157,54 yen.

• Yenen avslutade torsdagen med en nedgång på 0,2 % mot dollarn – den femte dagliga förlusten i rad – och nådde en tiomånaderslägsta på 157,89 per dollar, tyngd av Takaichis stimulansplaner.

Kärninflation

Data som släpptes i Tokyo på fredagen visade att Japans kärnkonsumentprisindex steg med 3,0 % i oktober, den snabbaste takten på tre månader och i linje med marknadens förväntningar. Indexet hade stigit med 2,9 % i september.

Siffrorna visar på det ihållande inflationstrycket på BOJ:s beslutsfattare, vilket stärker förväntningarna om en räntehöjning i december.

Finansminister Katayama

Finansminister Satsuki Katayama sade på fredagen att interventioner på valutamarknaden är möjliga för att motverka skarpa och spekulativa rörelser, vilket får handlare att vara uppmärksamma på potentiella yenköpsåtgärder från myndigheterna.

Veckans prestanda

Hittills denna vecka – som avslutas med dagens uppgörelse – har yenen fallit med cirka 1,7 % mot den amerikanska dollarn, vilket är på väg mot sin andra raka veckaförlust och den sämsta veckan sedan juli.

Stort stimulanspaket

Japans kabinett, lett av Sanae Takaichi, godkände på fredagen ett ekonomiskt stimulanspaket värt 21 biljoner yen (135 miljarder dollar) i den nya ledarens första stora politiska initiativ. Takaichi har lovat att vidta expansiva finanspolitiska åtgärder för att stödja landets svaga ekonomi.

Paketet inkluderar 17,7 biljoner yen i offentliga utgifter, vilket vida överstiger förra årets 13,9 biljoner yen och markerar den största stimulansen sedan covid-19-pandemin. Det inkluderar också skattesänkningar på totalt 2,7 biljoner yen.

Regeringen planerar att godkänna en tilläggsbudget för att finansiera den nya stimulansåtgärden den 28 november, med målet att säkra parlamentets godkännande vid årets slut.

Kazuo Ueda

Kazuo Ueda, chef för Bank of Japans centralbank, sade på fredagen till parlamentet att BOJ måste inse att en svag yen kan påverka kärninflationen – en viktig mätare för att tidpunkten för räntehöjningar – genom att höja importkostnaderna och driva upp priserna.

Ueda sa att valutakursförändringars inverkan på inflationen nu kan vara större än tidigare eftersom företag har blivit mer villiga att höja priser och löner.

Han tillade att BOJ höll räntorna oförändrade förra månaden för att ge "mer tid" att bedöma om företagen kommer att fortsätta höja lönerna i nästa års förhandlingar med fackföreningarna.

Den amerikanska dollarn sjönk något mot de flesta större valutor på torsdagen då förväntningarna ökade om att Federal Reserve kommer att hålla räntorna oförändrade.

Åtgärden kom efter publiceringen av septemberrapporten om löneutgifter utanför jordbruket, som visade att den amerikanska ekonomin skapade 119 000 jobb – långt över förväntningarna på 50 000 och jämfört med en förlust på 4 000 jobb i augusti.

Flera tjänstemän vid Federal Reserve uttryckte en försiktig ton angående centralbankens kommande beslut och sa att de ser behovet av att hålla räntorna oförändrade snarare än att sänka dem vid decembermötet.

I handeln föll dollarindexet med mindre än 0,1 % till 100,1 poäng klockan 19:48 GMT, efter att ha nått en högsta nivå på 100,3 och en lägsta nivå på 100,03.

australisk dollar

Den australiska dollarn föll med 0,4 % mot sin amerikanska motsvarighet till 0,6455 klockan 19:59 GMT.

Kanadensisk dollar

Den kanadensiska dollarn sjönk med 0,3 % mot den amerikanska dollarn till 0,7096 klockan 19:59 GMT.

Den artificiella intelligensboomen kan verka ostoppbar, men ett växande antal investerare och observatörer oroar sig alltmer för att denna ökning liknar en bubbla som är på väg att spricka.

Efter att Nasdaq-teknikindexet steg med mer än 50 % från aprilbotten har det fallit med nästan 5 % denna månad. Investerare befarar att det kan ta längre tid än väntat att generera de stora vinster de hoppats på efter att ha investerat biljoner dollar i nästa teknologivåg.

De som bevittnade dotcom-bubblan och dess kollaps i början av 2000-talet säger att delar av dagens entusiasm känns bekant. Optimisterna tror dock att situationen är annorlunda den här gången.

Nvidia, den AI-fokuserade chiptillverkaren, har lett börsuppgången och blivit världens mest värdefulla företag tack vare investerarnas entusiasm kring artificiell intelligens. Företaget, baserat i Santa Clara, producerar avancerade chip som används av teknikföretag för att träna AI-modeller, driva datacenter, robotteknik och mer.

Både optimistiska och baisseartade investerare väntade på att se vad Nvidia skulle avslöja om sin verksamhets tillstånd i onsdagens resultatrapport. Företaget höll optimismen vid liv efter att ha rapporterat kvartalsresultat och prognoser som överträffade analytikernas prognoser. Aktierna steg med mer än 4 % i tidig handel efter stängning.

Nvidias VD, Jensen Huang, sa under ett samtal efter resultaten: ”Det har pratats mycket om en AI-bubbla. Ur vår synvinkel ser vi något helt annat ... och bara för att påminna er, Nvidia är inte som vilken annan accelerator som helst. Vi presterar bättre i varje steg av AI.”

Från sociala medier till självkörande bilar betonade Huang att AI som kan generera innehåll och utföra uppgifter utan mänsklig inblandning kommer att påverka alla branscher.

Nvidias resultat kan bidra till att återuppliva den AI-kopplade marknadsdynamiken. Investerare och analytiker är dock fortfarande oroade över huruvida nuvarande aktievärderingar är motiverade för alla företag som ger sig in i AI-kapplöpningen. Efter dotcom-bubblan försvann många företag, men de som överlevde är nu bland världens största och mest lönsamma företag.

De extremt höga värderingarna av Silicon Valleys teknikjättar och andra stora AI-aktörer har fått investerare att ifrågasätta när och hur deras satsningar på teknikens framtid kommer att löna sig. Teknikföretag har blivit mer sammankopplade i takt med att de investerar hundratals miljarder dollar i varandra, såväl som i datacenter, AI-forskning och generösa ersättningspaket för anställda.

I september meddelade Nvidia att de planerar att investera upp till 100 miljarder dollar i OpenAI – tillverkaren av ChatGPT – för att finansiera omfattande byggnation av datacenter med utrustning som används för att lagra och bearbeta de enorma mängder information som krävs för att köra AI-system. OpenAI har också åtagit sig att köpa minst tio gigawatt av Nvidias AI-chips till sina datacenter.

Enligt en forskningsrapport från New Street Research från oktober kan de kapitalutgifter som behövs för att möta OpenAIs datorbehov uppgå till 130 miljarder dollar år 2027, vilket innebär att OpenAI ensamt skulle kunna spendera 52 miljarder dollar på Nvidia-teknik.

Trots sin massiva värdering på cirka 500 miljarder dollar fortsätter OpenAI att förlora miljarder då de spenderar stora summor på infrastruktur, datorkapacitet och andra utgifter.

OpenAIs vd Sam Altman sa i ett föredrag vid Stanford University förra året: ”Oavsett om vi förlorar 500 miljoner dollar per år eller 5 miljarder eller 50 miljarder, det spelar ingen roll. Jag bryr mig verkligen inte. Det kommer att bli dyrt ... men det är absolut värt det.”

Men i takt med att förlusterna hopar sig har investerarnas oro vuxit.

Omkring 45 % av de globala fondförvaltare som Bank of America tillfrågade sa att det finns en ”AI-bubbla” som skulle kunna påverka ekonomin och marknaderna negativt.

Debatten om huruvida en bubbla verkligen existerar kommer att fortsätta.

Samuel Hammond, chefekonom på American Innovation Foundation, sa att han inte tror att AI-investeringar befinner sig i en bubbla, även om han förväntar sig vinnare och förlorare: ”Företag som får massiva värderingar bara för att de har lagt till ordet 'AI' i sin presentation men misslyckas med att genomföra den kan få se sitt värde kollapsa till noll. Men de flesta aktiemarknadsvinsterna drivs av stora teknikföretag som Nvidia och Google.”

Hammond noterade att teknikföretag finansierar dessa enorma datacenterprojekt med eget kapital snarare än skulder, vilket minskar sannolikheten för en bubbla som är redo att spricka.

Strateger på Goldman Sachs skrev i en forskningsartikel från oktober att även om det finns risker för överinvesteringar, har teknikföretag levererat vinsttillväxt och upprätthållit starka balansräkningar: ”Även om framgången för dominerande teknikföretag är uppenbar, innebär detta inte nödvändigtvis en marknadsbubbla som är på väg att spricka.”

Gary Smith, professor i ekonomi vid Pomona College och författare, varnade dock för en AI-bubbla och pekade på OpenAI:s förluster, cirkulär finansiering bland teknikföretag och begränsningar av AI:s kapacitet.

I en debattartikel för MarketWatch, skriven tillsammans med Jeffrey Funk, skrev han: ”OpenAI befinner sig i en mycket bräcklig position ... och när AI-bubblan spricker kommer det att vara bland de första offren.”

Vissa analytiker har jämfört den nuvarande datacenterboomen med telekomboomen på 1990-talet, då företag investerade 500 miljarder dollar i att lägga fiberoptiska kablar för att möta den snabba tillväxten av internetanvändningen, vilket resulterade i ett massivt överskott av oanvänd "mörk fiber" som stod overksam i åratal.

Googles VD Sundar Pichai berättade för BBC att tekniksektorn har gått igenom perioder av överdrifter: ”Vi kan se tillbaka på internet. Det är uppenbart att det var mycket överinvesteringar ... men ingen tvivlar nu på att internet innebar en djupgående omvandling.”