Euron föll på de europeiska marknaderna på måndagen mot en korg av stora globala valutor, vilket fördjupade sina förluster mot den amerikanska dollarn för fjärde dagen i rad och noterade sin lägsta nivå på tre veckor. Nedgången kommer mitt i hot från Donald Trump om att införa tullar på cirka 30 % på europeiska produkter från och med augusti i år.

Europeiska unionen avvisade Trumps handelshot och beslutade att förlänga sitt upphävande av vedergällningstullar på amerikanska produkter till den 1 augusti, samtidigt som man fortsätter att driva på för en förhandlad lösning.

Med växande osäkerhet kring möjligheten av en europeisk räntesänkning vid Europeiska centralbankens möte denna månad – särskilt efter juni månads viktigaste inflationsdata – väntar investerare på ytterligare viktiga ekonomiska indikatorer från euroområdet.

Priset

• Eurons växelkurs idag: Euron föll mot dollarn med 0,3 % till 1,1654 dollar – den lägsta nivån sedan den 26 juni – från fredagens stängningskurs på 1,1688 dollar. Euron nådde en handelshögsta på 1,1698 dollar.

• På fredagen avslutade euron handelssessionen med en nedgång på 0,1 % mot dollarn, vilket markerar den tredje raka dagliga nedgången mitt i Trumps handelspress på EU.

• Förra veckan tappade euron 0,7 %, den första veckovisa förlusten på tre veckor, som en del av en korrigering och vinsthemtagning från en fyraårshögsta på 1,1830 dollar.

Trumps handelshot

På lördagen tillkännagav USA:s president Donald Trump sina senaste tullåtgärder i två separata brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Mexikos president Claudia Sheinbaum, båda publicerade på hans sociala medieplattform "Truth".

Trump hotade med att införa 30-procentiga tullar på EU och Mexiko – två av USA:s största handelspartner – från och med den 1 augusti.

I ett snabbt svar meddelade Europeiska unionen att den skulle förlänga sitt upphävande av motåtgärderna mot amerikanska tullar till början av augusti och fortsätta att pressa på för en förhandlad lösning.

Amerikansk dollar

Dollarindexet steg på måndagen med 0,25 %, vilket utökade uppgången för tredje handelsdag i rad och nådde en treveckors högsta nivå på 98,10 poäng, vilket återspeglar den amerikanska valutans fortsatta styrka mot både större och mindre valutor.

Carol Kong, valutastrateg på Commonwealth Bank of Australia, sa: ”Finansmarknaderna verkar alltmer likgiltiga inför president Trumps tullhot nu, efter att dessa varningar har upprepats flera gånger de senaste månaderna.”

Utöver rubrikerna om tullar uttalade Trump på söndagen att det skulle vara "utmärkt" om Federal Reserves ordförande Jerome Powell avgick, vilket återigen hotade centralbankens oberoende när han krävde räntesänkningar.

Europeiska räntor

• Enligt Reuterskällor förespråkade en klar majoritet vid Europeiska centralbankens senaste möte att räntorna skulle hållas oförändrade i juli, medan vissa krävde ett längre uppehåll.

• Penningmarknaderna prisar för närvarande in en ungefär 30 % chans att ECB sänker räntan med 25 punkter i juli.

• För att omvärdera dessa förväntningar följer investerare noga kommande ekonomisk data från Europa samt kommentarer från ECB:s beslutsfattare.

Ripples pris steg på fredagen mitt i stark efterfrågan på kryptovalutor och i takt med att Bitcoin nådde nya rekordnivåer.

USA:s president Donald Trump tillkännagav idag en tull på 35 % mot Kanada och hotade med att höja tullarna även mot andra länder.

I ett inlägg på Truth Social igår sa Trump att tullarna mot Kanada var ett svar på landets misslyckande med att stoppa flödet av fentanyl till USA, och varnade för att han skulle höja dem ytterligare om Kanada hämnas.

I en intervju med NBC sa Trump också att han avser att införa breda tullar på mellan 15 % och 20 % för andra länder – högre än den nuvarande 10 %-satsen som investerare har vant sig vid.

Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva sade att han söker en diplomatisk lösning på tulltvisten med USA men lovade att svara med samma mynt om tullarna införs den 1 augusti.

Bitcoin

Världens största kryptovaluta steg över 118 000 dollar för första gången i historien, efter att ha handlats under 80 000 dollar så sent som i april.

Den bredare kryptomarknaden redovisade också starka vinster, där Ethereum (ETH), Solana (SOL) och Dogecoin (DOGE) vardera steg med mer än 7 %.

Detta nya rekord drev upp Bitcoins börsvärde över 2,3 biljoner dollar, vilket överträffade teknikjättar som Google (Alphabet) och Meta, och till och med omslog silver, även om det fortfarande bara är en bråkdel av gulds uppskattade börsvärde på 22 biljoner dollar.

Denna extraordinära uppgång började efter att president Trump utropade "Befrielsedagen" den 2 april, vilket störde traditionella marknader och drev både privatpersoner och institutionella investerare mot alternativa tillgångar som Bitcoin som en säkring mot stor ekonomisk osäkerhet.

Gadi Chait, investeringschef på Xapo Bank, berättade för The Independent: ”Bitcoin krossade alla förväntningar och gick från ett lugnt handelsintervall till en fullständig sprint som kulminerade i ett nytt rekord.”

Han tillade: ”Bakom kulisserna samlar institutioner frenetiskt på sig Bitcoin. Det anmärkningsvärda är att detta institutionella inflöde har fortsatt trots den extrema globala ekonomiska osäkerheten – ett test som många så kallade 'volatila' tillgångar har misslyckats med.”

Den senaste uppgången har gett näring åt en stark positiv stämning. En nyligen genomförd Finder-undersökning med 22 experter visade en genomsnittlig prisprognos för Bitcoin på 145 167 dollar vid årsskiftet 2025.

För att nå den nivån skulle priset behöva stiga ytterligare 27 000 dollar under andra halvåret, efter att ha klättrat till cirka 25 000 dollar under första halvåret.

Kadan Stadelmann, teknisk chef på Komodo och en av deltagarna i undersökningen, sa: ”Vi har fortfarande minst sex månader kvar av denna uppgångscykel. Om de historiska trenderna håller i sig förväntar jag mig toppen under första kvartalet 2026, följt av en nedgångsmarknad.”

Krusning

När det gäller handel steg Ripples pris med 13,9 % till 2,84 dollar kl. 20:58 GMT på CoinMarketCap. Kryptovalutan har stigit med 28,8 % under de senaste sju dagarna, vilket gör dess börsvärde till cirka 168 miljarder dollar, vilket gör den till den tredje största kryptovalutan efter Bitcoin och Ethereum.

Den kanadensiska dollarn föll mot de flesta större valutor på fredagen efter beslut som signalerade en eskalering i handelskriget mellan USA och Kanada.

USA:s president Donald Trump tillkännagav idag införandet av en tull på 35 % på kanadensisk import och hotade med att höja tullarna även för andra länder.

I ett inlägg på Truth Social igår sa Trump att tullarna mot Kanada var ett svar på landets misslyckande med att samarbeta för att stoppa flödet av fentanyl till USA, och varnade för att han skulle höja dem ytterligare om Kanada skulle vidta repressalier.

Regeringsdata som släpptes idag visade att den kanadensiska ekonomin skapade 83,1 tusen jobb i juni, vilket vida översteg analytikernas förväntningar på endast 0,9 tusen. Arbetslösheten sjönk till 6,9 % förra månaden från 7,0 % i maj, medan analytiker hade förväntat sig att den skulle stiga till 7,1 %.

I handeln sjönk den kanadensiska dollarn mot sin amerikanska motsvarighet med 0,2 % till 0,7308 klockan 20:53 GMT.

australisk dollar

Den australiska dollarn sjönk också mot den amerikanska dollarn med 0,2 % till 0,6577 klockan 20:53 GMT.

Amerikansk dollar

Indexet för den amerikanska dollarn steg med 0,2 % till 97,8 poäng klockan 20:29 GMT, efter att ha nått en högsta notering på 97,9 och en lägsta notering på 97,5.

I en intervju med NBC sa Trump att han avser att införa breda tullar på mellan 15 % och 20 % för andra länder – en nivå som är högre än den nuvarande 10 %-nivån som investerare har vant sig vid de senaste månaderna.

Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva sade att han söker en diplomatisk lösning på tulltvisten med USA men lovade att svara med samma mynt om tullarna införs den 1 augusti.

Argentinas massiva skiffergasreserver utgör grunden för att bygga exportkapacitet genom pipelines och LNG-terminaler – en omvandling som skulle kunna positionera den näst största ekonomin i Sydamerika som både ett regionalt och globalt gaskraftverk.

Landet har den nödvändiga resursbasen, särskilt de stora okonventionella reserverna i Vaca Muerta-skifferformationen i Neuquén-provinsen. Landet måste dock utveckla infrastrukturen för att transportera gas från produktionszoner till regionala rörledningar och planerade exportterminaler. Dessutom måste Argentina fortsätta de marknadsreformer som initierats av den företagsvänliga presidenten Javier Milei för att attrahera utländska investeringar och komma förbi årtionden av ekonomisk instabilitet och investerarskepticism.

I sin strävan att bli en LNG-exportör kommer Argentina att möta hård konkurrens från ledande globala LNG-leverantörer som har lägre produktionskostnader.

Enligt den senaste rapporten från Wood Mackenzie om Argentinas gas- och elmarknader kan landets naturgasproduktion nå en topp på 180 miljoner kubikmeter per dag (Mmcd) år 2040 i ett basscenario – potentiellt stigande till 270 Mmcd om alla planerade LNG-exportprojekt förverkligas.

De okonventionella gasfälten i Vaca Muerta är centrala för denna betydande utbudstillväxt.

Javier Toro, forskningschef på Wood Mackenzie, sa: ”Med Bolivias export som förväntas upphöra i slutet av detta decennium är Argentina strategiskt positionerat för att bli regionens ledande leverantör. Samtidigt har landet en verklig möjlighet att etablera sig som en pålitlig global LNG-exportör.”

Vaca Muerta skifferproduktion ökar kraftigt

Olje- och gasproduktionen från Vaca Muerta har ökat kraftigt de senaste månaderna, och Argentina förbereder sig för nästa fas av denna resursboom: export.

Vaca Muerta – spanska för "död ko" – kallas ofta för "Argentinas perm", även om den geologiskt sett mer liknar Eagle Ford-formationen i USA. Bassängen uppskattas innehålla 16 miljarder fat olja och 308 biljoner kubikfot utvinningsbar naturgas, vilket gör den till den näst största skiffergasreserven i världen och den fjärde största för skifferolja.

Under första kvartalet 2025 ökade oljeproduktionen från Vaca Muerta med 26 % jämfört med föregående år, medan gasproduktionen ökade med 16 %, enligt Rystad Energys uppskattningar.

Gasexportutsikter

Argentina är redan anslutet via rörledningar till Chile, Uruguay och Bolivia. Nyligen vändes flödet genom den norra rörledningen, vilket möjliggjorde gasexport till Brasilien via Bolivias befintliga infrastruktur.

Wood Mackenzie ser potential för Argentina att öka exporten via rörledningar genom att förlänga förbindelsen från Uruguaiana till Porto Alegre och länka den till Brasiliens integrerade transportsystem.

Argentina driver också flera LNG-exportinitiativ. Det statliga energibolaget YPF har tecknat avtal med Shell och Eni för att gemensamt utveckla projektet ”Argentina LNG”. Detta inkluderar gasproduktion från Vaca Muerta-block, en 580 kilometer lång rörledning och en bearbetnings- och kondenseringsanläggning i Sierra Grande, Río Negro-provinsen, vid Atlantkusten.

Landet har redan fattat ett slutgiltigt investeringsbeslut (FID) för en flytande kondenseringsenhet med en kapacitet på upp till 2,5 miljoner ton per år. Man överväger också en andra enhet på 3,5 miljoner ton inom ramen för alliansen "Southern Energy", som inkluderar Pan American Energy, Pampa, Harbour Energy, YPF och Golar.

Om alla föreslagna projekt slutförs skulle Argentina kunna exportera 28 miljoner ton LNG per år år 2035, enligt Wood Mackenzie.

Infrastruktur- och kostnadsutmaningar

Trots sina enorma reserver och tidiga åtaganden från globala företag är Argentinas LNG-exportframtid fortfarande osäker. Landet behöver investeringar på flera miljarder dollar i mellanströmsinfrastruktur för att flytta gas från fält till exportterminaler.

Wood Mackenzie noterar: ”För att utveckla LNG-projekt behöver Argentina dedikerade rörledningar till kondenseringsanläggningar och betydande uppströmskapacitet.”

Intresset för Vaca Muerta har ökat kraftigt sedan Javier Milei tillträdde för ett och ett halvt år sedan, men han stoppade också statlig finansiering av infrastruktur som rörledningar, vilket innebär att företag måste förlita sig på privat kapital och incitament som skattelättnader enligt den nya fria marknadsmodellen.

Regeringen uppskattar att marknadsliberaliseringsansträngningarna kommer att öka investeringarna i energisektorn till cirka 15 miljarder dollar år 2025, en ökning med 2,5 miljarder dollar från tidigare prognoser.

Den nyligen antagna RIGI-lagen (Regime of Incentives for Major Investments) har ytterligare dragit investerares uppmärksamhet och erbjuder skattebefrielser och regelförenklingar för storskaliga projekt.

Globala energiföretag utforskar återigen möjligheter till fusioner och förvärv (M&A) i Argentina efter år av tvekan på marknaden.

Kostnadskonkurrenskraft på den globala LNG-marknaden är dock fortfarande en avgörande faktor för att bestämma Argentinas faktiska exportkapacitet.