Euron föll i den europeiska handeln på fredagen mot en korg av globala valutor, och utökade därmed sina förluster för fjärde dagen i rad mot den amerikanska dollarn, efter Europeiska centralbankens penningpolitiska möte, vars resultat i stort sett överensstämde med marknadens förväntningar.

Vid sitt sista möte 2025 lämnade Europeiska centralbanken räntorna oförändrade för fjärde gången i rad, samtidigt som den höjde sina tillväxtprognoser, vilket tyder på att tillväxten kommer att bli starkare än tidigare beräknat, särskilt driven av inhemsk efterfrågan.

Prisöversikt

• Eurons växelkurs idag: Euron sjönk med cirka 0,1 % mot dollarn till 1,715, från öppningsnivån på 1,1723, och noterade en handelshögsta på 1,1729.

• På torsdagen avslutade eurons handling med en nedgång på 0,15 % mot dollarn, vilket är den tredje dagliga nedgången i rad, mitt i pågående korrigerande rörelser och vinsthemtagningar från en tremånaders högsta nivå på 1,1804.

Amerikansk dollar

Dollarindexet steg med 0,1 % på fredagen och bibehöll därmed uppgångarna för tredje handelsdag i rad, vilket återspeglar den fortsatt starka amerikanska valutan mot en korg av större och sekundära valutor.

Förutom att köpa från lägre nivåer gynnas dollarn av att inflationstrycket på vissa globala centralbanker minskar, vilket stöder förväntningarna om fortsatta penningpolitiska lättnader och ytterligare räntesänkningar.

Europeiska centralbanken

I linje med förväntningarna behöll Europeiska centralbanken på torsdagen sina styrräntor oförändrade på 2,15 %, den lägsta nivån sedan oktober 2022, vilket markerar det fjärde mötet i rad utan någon förändring.

ECB upprepade sin databeroende strategi, möte för möte, utan att binda sig till en specifik räntebana, och noterade att nuvarande räntenivåer är lämpliga med tanke på stabil inflation och ekonomisk tillväxt.

Christine Lagarde

ECB:s ordförande Christine Lagarde sade på torsdagen att banken fortfarande är i en "god position" och betonade att det finns enighet inom ECB-rådet om att hålla alla alternativ öppna, inklusive möjligheten att höja räntorna om det behövs.

Lagarde noterade att den europeiska ekonomin visar större motståndskraft än väntat, med tillväxt som stöds av inhemsk efterfrågan. Hon undvek att direkt ta upp möjligheten av räntehöjningar under 2026, men betonade försiktighet med tanke på geopolitiska och handelsmässiga risker.

Europeiska räntor

Penningmarknaderna prissätter för närvarande sannolikheten för en räntesänkning med 25 baspunkter av Europeiska centralbanken i februari 2026 till mindre än 10 %.

Synpunkter och analyser

Analytiker på Barclays, ledda av Mariano Cena, sade i en not till investerare att ECB-mötet inte gav någon ny information som skulle ändra deras syn på den mest sannolika penningpolitikens väg eller riskbalansen kring den.

De tillade att de fortsätter att förvänta sig att ECB kommer att hålla räntorna oförändrade under de kommande två åren, och ser riskerna lutande mot räntesänkningar snarare än höjningar under prognoshorisonten.

Den japanska yenen föll i den asiatiska handeln på fredagen mot en korg av större och sekundära valutor. Efter en kort paus dagen innan återtog den förlusterna mot den amerikanska dollarn och nådde en veckas lägsta nivå, efter att Bank of Japan allmänt förväntat beslutat höja sin styrränta.

Japans penningpolitiska kommitté röstade enhälligt för att höja räntorna med 25 punkter till 0,75 %, den högsta nivån sedan september 1995. Detta markerar den andra räntehöjningen under 2025, efter en tidigare höjning i januari.

Bank of Japan meddelade att realräntorna förväntas förbli låga, vilket får marknaderna att vänta på ytterligare klargöranden senare under dagen från chef Kazuo Ueda om huruvida centralbanken avser att fortsätta höja räntorna nästa år.

Prisöversikt

• Japanska yenen idag: Dollarn steg mot yenen med 0,45 % till 156,18, den högsta nivån sedan den 10 december, från en öppningsnivå på 155,46. Sessionens lägsta notering noterades till 155,45.

• På torsdagen avslutade yenen handlas upp 0,1 % mot dollarn, efter en förlust på 0,6 % dagen innan på grund av korrigerande rörelser och vinsthemtagningar från en tvåveckors högsta nivå nära 154,39.

Japans bank

Vid slutet av sitt sista penningpolitiska möte 2025 höjde Bank of Japan på fredagen sin styrränta med 25 punkter till 0,75 %, den högsta nivån sedan september 1995, i linje med marknadens förväntningar. Detta är den andra åtstramningen från den japanska centralbanken i år.

Beslutet godkändes enhälligt av ledamöterna i penningpolitiska kommittén och återspeglar en fortsättning på Japans gradvisa normalisering av penningpolitiken efter årtionden av nära nollräntor.

Policyuppdateringar

I sitt policyuttalande sade Bank of Japan att det, baserat på aktuell data och undersökningar, är hög sannolikhet att mekanismen med måttlig och synkroniserad löne- och inflationstillväxt kommer att fortsätta.

Centralbanken tillade att med tanke på den extremt låga realräntan kommer den att fortsätta höja räntorna om dess ekonomiska och prismässiga utsikter förverkligas.

Banken noterade också att trots ekonomisk svaghet kommer företagsvinsterna sannolikt att förbli starka, och företagen förväntas fortsätta att höja lönerna fram till 2026.

Den konstaterade vidare att den måttliga löne-priscykeln mycket sannolikt kommer att bestå, och att sannolikheten för att den underliggande inflationen når 2%-målet ökar.

Japanska räntor

• Efter mötet låg marknadsprissättningen för ytterligare en räntehöjning med 25 punkter från Bank of Japans möte i januari kvar under 20 %.

• Investerare kommer att fortsätta att övervaka kommande data om inflation, arbetslöshet och löner i Japan för att omvärdera dessa förväntningar.

Kazuo Ueda

Kazuo Ueda, chef för Bank of Japan, ska tala senare idag om resultatet av policymötet, och hans kommentarer förväntas ge starkare signaler om den framtida vägen mot en normalisering av penningpolitiken och räntehöjningar fram till 2026.

Synpunkter och analyser

• Shigeto Nagai, chef för Japan-ekonomi på Oxford Economics, sa att banken sannolikt kommer att höja sin styrränta igen runt mitten av 2026 och nå en terminalnivå på 1 % efter denna senaste höjning.

• Nagai definierar terminal- eller neutralräntan som den nivå som balanserar inflation och ekonomisk tillväxt, utan att varken överhetta ekonomin eller bromsa den i överdrivet hög grad.

• Han varnade för att ytterligare räntehöjningar från Bank of Japan skulle kunna skapa politiska spänningar om inflationen avtar smidigt mot 2%-målet under första halvåret 2026.

• Norihiro Yamaguchi, chefekonom för Japan på Oxford Economics i Tokyo, sa att även om det är osannolikt att guvernör Ueda kommer att diskutera den neutrala räntan uttryckligen med tanke på bankens inställning hittills, förväntas han betona att ytterligare räntehöjningar kan behövas för att motverka trycket från yenens depreciering. Annars kan yenen försvagas ytterligare och obligationsräntorna sjunka.

Det verkar som att Rysslands president Vladimir Putins besök hos Indiens premiärminister Narendra Modi för drygt en vecka sedan förflöt med förvånansvärt lite uppmärksamhet från många geopolitiska observatörer. Detta är slående, eftersom besöket representerar en av de mest betydande omkalibreringarna av relationerna mellan Indien och Ryssland på flera år, och kombinerar utökat försvarssamarbete, energigarantier och stark diplomatisk symbolik i en tid då globala allianser förändras i en aldrig tidigare skådad takt.

I centrum för besöket stod ratificeringen av avtalet om ömsesidigt utbyte av logistikstöd (RELOS), en överenskommelse som i tysthet utökar det militära samarbetet mellan Indien och Ryssland till att omfatta ryska arktiska hamnar och Nordsjövägen (NSR).

Kolahalvön i denna avlägsna region är hemvist för ungefär hälften av Rysslands flotta av kärnvapenubåtar för ballistiska missiler, inklusive 12 strategiska ubåtar som bär upp till 192 kärnvapenkapabla ballistiska missiler, utöver dussintals andra kärnvapendrivna ubåtar utrustade med kryssningsmissiler och specialkapacitet. I praktiken fungerar Arktis som Rysslands andra kärnvapenkapacitet i händelse av att dess primära kärnvapenstyrkor inom dess territorium förstörs.

Regionen är också en viktig testplats för avancerade vapensystem, inklusive hypersoniska missiler, kärnkraftsdrivna torpeder och kryssningsmissiler. Rysslands statliga kärnkraftsföretag Rosatom driver även kärnkraftsanläggningar i Arktis, vilket ytterligare fördjupar Rysslands kärnkraftsavtryck i regionen.

Utöver kärnkraftstillgångar innehåller den ryska Arktis några av världens största outnyttjade reserver av olja, gas och viktiga mineraler. Uppskattningar tyder på att regionen innehåller mer än 35,7 biljoner kubikmeter naturgas och över 2,3 miljarder ton olja och kondensat, till stor del koncentrerade till Jamal- och Gydanhalvöarna söder om Karahavet. Området innehåller också stora fyndigheter av nickel, kobolt och sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för modern industri.

För Kreml är utnyttjandet av dessa resurser inte bara en ekonomisk nödvändighet utan en strategisk prioritet, eftersom intäkter från arktiska energiprojekt ligger till grund för finansieringen av Rysslands militära modernisering och dess förmåga att motstå västerländska sanktioner.

Enligt RELOS-ramverket får de båda ländernas väpnade styrkor använda varandras baser, hamnar och flygfält för tankning, reparationer, förnödenheter och underhåll. Avtalet omfattar även gemensamma övningar, utbildningsuppdrag, humanitärt bistånd och katastrofhjälp. Dess strategiska konsekvenser sträcker sig dock långt utöver dessa formella bestämmelser.

För Indien innebär avtalet att dess krigsfartyg kan tanka och fylla på förråden i ryska hamnar som Murmansk och Vladivostok, vilket effektivt ger New Delhi ett fotfäste längs Nordsjövägen. Denna korridor skulle kunna minska sjöfartsavstånden mellan Europa och Asien med ungefär 40 %, vilket förbättrar både handelseffektiviteten och den marina räckvidden.

I praktiken gör tillgången till ryska anläggningar det möjligt för indiska styrkor att upprätthålla framtida utplaceringar utan att enbart förlita sig på västerländska partners. Redan före detta avtal deltog indiska styrkor i Rysslandsledda ZAPAD-militärövningar mellan den 12 och 16 september tillsammans med Vitryssland, enligt Rysslands statliga nyhetsbyrå TASS. Dessa övningar inkluderade enligt uppgift simuleringar som involverade användning av taktiska kärnvapen för första gången.

Symboliskt integrerar RELOS-avtalet Indien i Rysslands arktiska projekt, vilket signalerar New Delhis inträde som en aktör i arktisk geopolitik och utvidgar dess inflytande till en region som länge varit central för Moskvas strategiska ambitioner.

Å andra sidan ger ömsesidig tillgång till indiska baser och anläggningar Ryssland en pålitlig närvaro i Indiska oceanen, ett område där Moskva länge har försökt utöka sin marina närvaro men saknat pålitliga partners. Förmågan att tanka och reparera i indiska hamnar stärker Rysslands förmåga att projicera makt över Indo-Stillahavsområdet och delta mer aktivt i gemensamma militära övningar.

Politiskt sett ger Indiens engagemang med Ryssland i Arktis legitimitet åt Moskvas regionala ambitioner och skickar ett bredare budskap om att Kreml inte är isolerat trots eskalerande västerländska sanktioner. Ett närmare samarbete med Indien öppnar också kanaler för marknadsföring av arktiska kolväten och mineraler till asiatiska köpare, samtidigt som det stärker Nordsjövägen som en framtida handelsled för Ryssland.

Ur militär synvinkel fördjupar avtalet den offensiva och defensiva interoperabiliteten mellan de två makterna och integrerar Ryssland i Indiens bredare logistiska stödnätverk, vilket säkerställer större operativ flexibilitet för ryska marina tillgångar. Strategiskt sett hjälper förankringen av banden med Indien Moskva att motverka västerländska ansträngningar att begränsa sitt inflytande och säkrar en viktig asiatisk partner som är villig att institutionalisera försvarssamarbetet i en tid då Rysslands alternativ på andra håll minskar.

På kort sikt kan en av de mest omedelbara fördelarna för Putin vara den implicita försäkran från Modi om att den centrala energirelationen mellan de två länderna förblir intakt trots ökande västerländska påtryckningar.

Sedan krigets utbrott i Ukraina har Indien framstått som en av de största köparna av rysk olja, näst efter Kina. År 2024 levererade Ryssland ungefär 36 % av Indiens totala import av råolja, eller cirka 1,8 miljoner fat per dag, till priser kraftigt rabatterade från globala riktmärken.

Trots att USA infört tullar på upp till 50 % på indiska varor för att pressa New Delhi att minska sina inköp, har Indien fortsatt sitt beroende av rysk energi och hävdat att lågkostnadsleveranser är avgörande för dess snabbt växande ekonomi. Under sitt besök i december lovade Putin oavbrutna bränsleleveranser och beskrev Ryssland som en pålitlig leverantör av olja, gas och kol.

Som svar på detta, och efter att ha skärpt sanktionerna för att avskräcka Indien från användning av rysk olja och gas, har Washington nyligen intensifierat sina egna erbjudanden om att förse Indien med energi. Dessa åtgärder är en del av en bredare satsning på att främja viktiga delar av det "övergripande globala strategiska partnerskapet mellan USA och Indien" som skisserades under möten mellan USA:s president Donald Trump och premiärminister Modi i februari.

Dessa planer, som speglar aspekter av Rysslands inställning gentemot Indien, inkluderar militära komponenter som formaliserats genom ett nytt initiativ mellan USA och Indien, känt som COMPACT, förkortning för Catalyzing Opportunities for Military Partnership, Accelerated Commerce, and Technology for the 21st Century. Initiativet syftar till att utöka försäljning och samproduktion inom försvarsindustrin för att förbättra interoperabilitet och industriellt försvarssamarbete.

På den bredare handelsfronten har båda sidor satt ett nytt mål att mer än fördubbla den bilaterala handeln till 500 miljarder dollar fram till 2030. Att genomföra dessa omfattande och sammanlänkade avtal representerar dock Washingtons nästa stora utmaning i dess ansträngningar att hålla Indien i linje med USA. Indiens djupa militära, politiska, ekonomiska och energimässiga band med Ryssland kan visa sig exceptionellt svåra att bryta.

Globala kopparpriser handlades nära höga nivåer, mitt i fortsatt oro över begränsat utbud och stigande efterfrågan från industri- och energisektorerna, enligt Bloomberg-rapporter.

I den senaste statistiken visade kopparpriserna på London Metal Exchange liten förändring, med den röda metallen som höll sig nära 11 727,50 dollar per ton i morgonhandeln, då priserna stabiliserades jämfört med tidigare sessioner trots bredare marknadsvolatilitet.

Terminsdata på COMEX-börsen visade en minskning av handelsvolymerna och en liten minskning av det öppna intresset, vilket återspeglar minskad marknadsaktivitet jämfört med de senaste handelsdagarna, medan investerare fortsätter att övervaka den globala utbuds- och efterfrågedynamiken.

Priserna ligger kvar nära historiskt höga nivåer och har närmat sig tröskeln på 12 000 dollar per ton under de senaste handelsdagarna, drivet av en starkare global efterfrågan – särskilt från sektorerna för digital transformation och förnybar energi – tillsammans med investerares oro över lageruppbyggnad och ett minskat utbud.

Bloomberg rapporterade också att högre kopparpriser ökar utvecklingen för europeiska gruvataktier, som är på väg mot ett av sina starkaste år sedan 2016, med stöd av uppgången för denna viktiga metall. Koppar fortsätter att dra till sig global marknadsuppmärksamhet som en ledande indikator på ekonomisk hälsa och industriell efterfrågan, med tanke på dess omfattande användning inom el, infrastruktur, elfordon och datacenter, vilket gör dess prisrörelser inflytelserika över råvaru- och metallmarknaderna i bredare utsträckning.