Låt oss börja med slutsatsen: vågen av nedläggningar som drabbar storskaliga vätgasprojekt är inte en katastrof – det är ett tecken på framsteg. Sektorn mognar snabbt, gör sig av med snygga förslag och aktörer som är ovilliga att anpassa sig, samtidigt som den lämnar utrymme för tysta, effektiva pionjärer.

Hypebubblan har spruckit – och det är bra

Mellan 2021 och 2023 förblev efterfrågan på koldioxidsnål vätgas marginell – under en miljon ton jämfört med den totala globala vätgasefterfrågan på 97 miljoner ton, fortfarande mestadels fossilbaserad. Samtidigt noterade rapporten "Hydrogen Insights 2024" en sjufaldig ökning av den globala elektrolyskapaciteten som godkändes genom slutgiltigt investeringsbeslut (FID) under fyra år, dock fortfarande blygsam runt 20 GW.

I Europa har 3 GW elektrolyskapacitet klarat FID, vilket förväntas leverera cirka 415 000 ton förnybar vätgas årligen. Däremot har över 1,4 miljoner ton per år ställts in i projekt för blå vätgas, där endast ~400 000 ton per år har överlevt till FID. Lärdomen är tydlig: överdimensionerade idéer som misslyckas med grundläggande ekonomi överlever inte.

Denna korrigering är sund. Framtida projekt är mindre, bättre utformade och direkt kopplade till minskade koldioxidutsläpp.

Verklig vätgas: Fokuserade och praktiska projekt

Ta Engies Yuri-projekt i västra Australien: Fas 1 omfattar en elektrolysör på 10 MW som drivs av 18 MW solenergi och stöds av ett 8 MW batteri. Den kommer att leverera ~640 ton förnybar vätgas årligen till Yaras ammoniakproduktion. Inte prålig, men effektiv – efterfrågan är tydlig, produktionen är igång.

I Europa har Engie också gett grönt ljus för sin andel av mosaHYc-vätgasledningen mellan Frankrike och Tyskland, medan H2Med/Barmar-korridoren mellan Barcelona och Marseille siktar på upp till 2 miljoner ton per år fram till 2030. Tysklands ammoniak-till-vätgasterminal i Lubmin siktar på ett slutgiltigt godkännande i slutet av 2025, med ett mål på kostnader nära 3–3,50 dollar/kg fram till 2027 – långt under nuvarande europeiska nivåer på 8–10 dollar/kg.

Det här är inte megaprojekt som jagar rubriker. Det är industriellt förankrade lösningar som passar in i svåråtkomliga sektorer som ammoniak, metanol, raffinering och ståltillverkning.

Varför mindre är smartare

Misslyckade megaprojekt saknade ofta tydlig avsättning, förlitade sig på obeprövad teknik eller strävade efter orealistisk skala. Däremot är dagens överlevande inbäddade i befintlig industriell efterfrågan, med tydlig ekonomi. Blå vätgas kan till exempel produceras i Europa för 3,8–4,4 euro/kg – mycket billigare än de flesta gröna vätgaser.

Denna förändring innebär färre projekt totalt sett, men starkare och mer hållbara projekt – utformade för att leverera verklig industriell minskning av koldioxidutsläpp snarare än spekulativ hype.

Policystöd blir mer riktat

Politiska ramverk mognar också. EU:s vätgasbank styr medel till projekt med verkligt värde för utsläppsminskningar. Tyska KfW finansierar importterminaler snarare än att tvinga fram olönsam inhemsk produktion. Offentliga medel kanaliseras dit vätgas behövs som mest.

En mindre, bättre vätgasekonomi

Vätgasekonomin kommer sannolikt att bli mindre än vad tidiga, överdrivna prognoser antydde. Men det är en styrka, inte en svaghet.

En mer effektiv sektor som ersätter fossilbaserad vätgas, minskar utsläppen inom tung industri och bygger på gedigen ingenjörskonst är långt ifrån att föredra framför en mängd dömda gigaprojekt. Det som spelar roll nu är inte tusentals idéer, utan en handfull utmärkta. Låt de dåliga dö. Låt bruset avta. Det som återstår är verklighet.

Amerikanska aktieindex sjönk i början av onsdagens session då investerare granskade detaljhandelsresultaten och väntade på publiceringen av Federal Reserves mötesprotokoll.

Target-aktierna sjönk med 10,7 % till 94,13 dollar efter att återförsäljaren rapporterade svagare kvartalsförsäljning och tillkännagav utnämningen av en ny VD som tillträder sin roll i februari.

Fed-protokollet kommer att publiceras senare idag, då marknaderna är uppmärksamma på signaler om penningpolitiken mitt i fortsatt press från Trump-administrationen om räntesänkningar.

Klockan 15:08 GMT hade Dow Jones Industrial Average fallit med 0,2 % (75 poäng) till 44 847. Det bredare S&P 500 sjönk med 0,8 % (53 poäng) till 6 359, medan Nasdaq Composite tappade 1,6 % (341 poäng) till 20 966.

Kopparpriserna föll på onsdagen till den lägsta nivån på nästan två veckor då investeringsfonder började sälja, medan konsumenter och producenter förblev försiktiga inför Federal Reserve-ordföranden Jerome Powells mycket efterlängtade tal senare i veckan, enligt metallhandlare.

Råvaru- och finansmarknaderna väntar på signaler från Powells uttalanden på fredagen om huruvida Fed kommer att sänka räntorna med 25 punkter vid sitt möte den 16–17 september, ett drag som kan tynga dollarn. En svagare amerikansk valuta ökar vanligtvis efterfrågan på metaller denominerade i dollar, en dynamisk fondförvaltare utnyttjar i dagliga handelsstrategier som förlitar sig på algoritmiska signaler.

Priset på koppar på London Metal Exchange sjönk med 0,1 % till 9 676 dollar per ton vid 10:23 GMT, efter att tidigare ha nått 9 673,50 dollar, den lägsta nivån sedan 7 augusti. Alistair Munro, senior basmetallstrateg på Marex, noterade att "systematiska flöden dominerar marknaden i avsaknad av bredare deltagande", och tillade att förväntningarna fortfarande är osäkra då marknaden kämpar för att hitta riktning.

Långsiktiga farhågor kring efterfrågan, särskilt från Kina – världens största kopparkonsument – har ökat rabatten mellan spotkoppar och tremånaderskontraktet till cirka 100 dollar per ton, den högsta nivån sedan februari. Svag aptit återspeglas också i Yangshan-kopparpremien, en viktig mätare för Kinas importefterfrågan, som har fallit till 47 dollar per ton jämfört med nivåer över 100 dollar i maj. Tekniskt sett ses ett uppåtgående motstånd runt 9 475 dollar per ton, där 21- och 50-dagars glidande medelvärden konvergerar.

Handlare rapporterade också fondförsäljning i aluminium, vilket kort bröt under sitt 200-dagars glidande medelvärde på 2 565 dollar per ton. Tre månaders aluminiumpris nådde tidigare en tvåveckorslägsta på 2 558 dollar innan det återhämtade sig med 0,2 % till 2 569 dollar.

Bland andra metaller steg zink med 0,2 % till 2 773 dollar, medan bly sjönk med 0,3 % till 1 967 dollar, tenn sjönk med 0,2 % till 33 780 dollar och nickel sjönk med 0,5 % till 14 935 dollar per ton.

Bitcoin utökade sina förluster och nådde en tvåveckorslägsta nivå på onsdagen, då investerare minskade positioner inför Federal Reserves Jackson Hole-symposium och vägde geopolitiska risker kopplade till potentiella samtal mellan Ryssland och Ukraina.

Världens största kryptovaluta föll med 1,1 % till 113 728,5 dollar klockan 02:03 Eastern Time (06:03 GMT). Den var nära en sexveckorslägstanivå efter att ha sjunkit till 112 668 dollar tidigare under handelsdagen.

Bitcoin hade klättrat över rekordnivån 124 000 dollar förra veckan, men föll kraftigt efter att stark ekonomisk data från USA minskat satsningarna på en större räntesänkning nästa månad.

Jackson Hole-symposiet och möjliga samtal mellan Ryssland och Ukraina

Marknaderna är nu fokuserade på Feds årliga Jackson Hole-symposium, där ordförande Jerome Powell ska tala på fredag.

En avgörande hökaktig ton eller vägledning som motsäger förväntningarna om en räntesänkning i september kan sätta ytterligare press på risktillgångar som Bitcoin.

Handlare har redan sänkt förväntningarna om en stor sänkning i september, där terminskontrakt för närvarande endast prissätter en sänkning med 25 baspunkter.

Även den geopolitiska utvecklingen ökade pressen. På måndagen var president Donald Trump värd för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare för att diskutera framtida fredsansträngningar. Trump sa att han arrangerar direkta samtal med både Moskva och Kiev, vilket antyder ett möjligt trilateralt toppmöte.

Även om alla trovärdiga förhandlingsvägar skulle stödja den globala risksentimentet på lång sikt, har den nuvarande osäkerheten tyngt kryptovalutamarknaden.

Fed-tjänstemäns kommentarer om ägande av digitala tillgångar

Michelle Bowman, Feds vice ordförande för tillsyn, sade på tisdagen att centralbankspersonal borde tillåtas äga små "de minimis"-mängder av kryptovalutor och digitala tillgångar.

Hon tillade att en sådan förändring skulle ge tillsynsmyndigheter praktisk erfarenhet och stärka deras förmåga att övervaka nya finansiella teknologier.

Bowman betonade att även om risker är inneboende i dessa tillgångar, måste de balanseras mot potentiella fördelar och inte avfärdas av överdriven försiktighet.

Hennes kommentarer återspeglar en mer engagerad regleringsstrategi gentemot digitala tillgångar under den nuvarande administrationen.

Vad händer efter Bitcoins nedgång?

Bitcoins utsikter ser svagare ut efter en korrigering på ungefär 10 % från de senaste topparna. Kryptovalutan nådde ett nytt rekord på 124 544 dollar den 14 augusti men backade efter ett kort utbrott och noterade en veckolägsta på 112 555 dollar då vinsthemtagningar spred sig över marknaden tillsammans med svaga makroekonomiska signaler.

Tisdagens fall såg Bitcoin bröt sig under det kritiska 50-dagars glidande medelvärde, vilket nu kan fungera som motstånd.

Även om nedgången är en naturlig reaktion på den tidigare uppgången, kan det kommande Fed-mötet påverka Bitcoins pris avsevärt. Kryptomarknaden har varit i ett positivt läge, driven av förväntningar om kraftiga räntesänkningar, men dessa förhoppningar håller på att blekna efter blandade inflationsdata och starka sysselsättningssiffror.

Med den bredare marknaden som går in i en korrigeringsfas mitt i motvind och makroekonomisk osäkerhet, får infrastrukturprojekt på andra nivån allt större uppmärksamhet – inklusive Bitcoins första Layer-2-lösning, Bitcoin Hyper, som förbättrar kryptovalutans användbarhet och skalbarhet.