Euron sjönk på den europeiska marknaden på måndagen i början av veckans handel mot en korg av globala valutor och återupptog därmed förluster som hade pausat i två dagar mot den amerikanska dollarn. Detta beror på investerares riskaversion och fokus på dollarn som den bästa alternativa investeringen.
Detta sker mitt i ökande geopolitiska spänningar i Mellanöstern, särskilt efter att USA genomfört militära attacker mot Irans kärnkraftsanläggningar, där marknaderna väntar på Irans svar på dessa attacker.
Förväntningarna om en räntesänkning från Europeiska centralbanken i juli har minskat i avvaktan på ytterligare bevis för penningpolitikens utveckling i Europa under andra halvåret.
US-dollarindexet steg med 0,4 % på måndagen och nådde en tvåveckors högsta nivå på 99,16 poäng, vilket återspeglar styrkan mot en korg av större och mindre valutor.
Uppgången kommer samtidigt som investerare vänder sig till dollarn som den bästa alternativa investeringen, medan marknaderna väntar på Irans svar på amerikanska flyganfall mot dess kärnkraftsanläggningar, vilka har intensifierat de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern.
Under helgen genomförde USA luft- och missilanfall mot tre viktiga iranska kärnkraftsanläggningar (Fordow, Natanz och Isfahan), med fler än 125 amerikanska militärflygplan, inklusive sju B-2 Spirit stealthbombplan.
Stealth-bombplanen släppte 13 000 kg tunga bunkersprängande bomber på Fordow – Irans mest befästa plats, begravd 80–90 meter under Zagrosbergen. Amerikanska ubåtar avfyrade också 30 Tomahawk-missiler mot Natanz och Isfahan.
De amerikanska attackerna följde på israeliska attacker som inleddes den 13 juni mot kärnkrafts- och militära anläggningar i Iran, vilket utlöste iranska missil- och drönarattacker mot Israel.
President Trump sa att attackerna syftade till att försvaga Teherans kärnkraftsprogram. I ett tal på Truth Social uppmanade han Iran att "sluta fred" och varnade för ytterligare attacker om amerikanska baser eller intressen i Mellanöstern blir måltavlor.
Satellitbilder visade sex stora kratrar vid Fordow-platsen med spridda betongskräp, vilket tyder på allvarliga skador – även om platsen inte förstördes helt.
Vid Natanz, Irans största urananrikningsanläggning – redan skadad av israeliska attacker den 13 juni – riktade USA in sig på underjordiska anrikningshallar, och två nya kratrar syns på satellitbilder.
I Isfahan, som innehåller en anläggning för uranomvandling, slog Tomahawk-missiler ner byggnader ovan mark, och rapporter tyder på att ytterligare sex byggnader förstördes.
Iran fördömde de amerikanska attackerna som ett "brutalt brott mot internationell rätt" och lovade "allvarlig" vedergällning genom utrikesminister Abbas Araghchi. Det iranska parlamentet godkände stängningen av Hormuzsundet. Samtidigt avfyrade IRGC ballistiska missiler mot Israel, bland annat Tel Aviv och Haifa.
För att omvärdera dessa förväntningar väntar investerare på publiceringen av viktig sektordata i Europa idag, inklusive preliminära avläsningar för PMI för tillverkning och tjänster för juni.
Dessa siffror ger viktiga ledtrådar om den ekonomiska utvecklingstakten i Europa under andra kvartalet. Svag data skulle återspegla en avmattning i euroområdets ekonomi och öka sannolikheten för ytterligare räntesänkningar från ECB.
Den japanska yenen sjönk på den asiatiska marknaden på måndagen mot en korg av större och mindre valutor, vilket fördjupade sina förluster mot den amerikanska dollarn för tredje dagen i rad och noterade sin lägsta nivå på sex veckor. Förväntningarna pekar på ytterligare nedgångar mot nivån 148 yen per dollar.
Denna nedgång kommer då investerare fokuserar på att köpa amerikanska dollar som den bästa alternativa investeringen mitt i eskalerande globala geopolitiska spänningar, särskilt efter amerikanska flyganfall mot Irans kärnkraftsanläggningar.
Förra veckans försiktiga möte med Bank of Japan ledde till att förväntningarna på en normalisering av penningpolitiken och en räntehöjning i juli minskade, eftersom marknaderna väntar på mer ekonomisk data om inflation, löner och arbetslöshet i världens tredje största ekonomi.
Under helgen genomförde USA luft- och missilanfall mot tre viktiga iranska kärnkraftsanläggningar (Fordow, Natanz och Isfahan). Operationen involverade mer än 125 amerikanska militärflygplan, inklusive sju B-2 Spirit stealthbombplan.
Stealthbombplanen släppte 13 000 kg tunga bunkersprängande bomber på Fordow-platsen – den mest befästa anläggningen, begravd 80–90 meter djupt under Zagrosbergen. Dessutom avfyrade amerikanska ubåtar 30 Tomahawk-missiler mot mål i Natanz och Isfahan.
De amerikanska attackerna kom bara några dagar efter israeliska attacker mot Iran som började den 13 juni och riktade sig mot kärnkrafts- och militära anläggningar. Dessa attacker provocerade fram iransk vedergällning med missiler och drönare som avfyrades mot Israel.
Den amerikanske presidenten antydde att attackerna syftade till att försvaga Teherans kärnkraftsprogram. I ett tal på plattformen Truth Social uppmanade Trump Iran att "sluta fred" och varnade för ytterligare attacker om amerikanska baser och intressen i Mellanöstern blir måltavlor.
Satellitbilder visade sex stora kratrar från bunkersprängande bomber vid kärnkraftsanläggningen i Fordow, med spridda betongras som tyder på allvarliga skador – även om anläggningen inte förstördes helt.
Vid Natanz – Irans största urananrikningsanläggning – som tidigare skadats av israeliska attacker den 13 juni, riktades de amerikanska attackerna mot underjordiska anrikningshallar. Två nya kratrar syntes på satellitbilder.
I Isfahan, där en anläggning för urankonvertering finns, riktades Tomahawk-missiler mot ovanjordiska byggnader, och ytterligare sex byggnader rapporterades ha förstörts.
Iran fördömde de amerikanska attackerna som ett "brutalt brott mot internationell rätt" och lovade "hårda" vedergällningar genom utrikesminister Abbas Araghchi. Det iranska parlamentet godkände stängningen av Hormuzsundet. Samtidigt avfyrade det iranska revolutionsgardet ballistiska missiler mot Israel, bland annat Tel Aviv och Haifa.
US-dollarindexet steg med 0,4 % på måndagen och nådde en tvåveckors högsta nivå på 99,16 poäng, vilket återspeglar dollarns styrka mot en korg av större och mindre valutor.
Denna uppgång kommer mitt i aggressiva dollarköp som en säker tillflyktsort, medan marknaderna väntar på Irans svar på de amerikanska attackerna mot dess kärnkraftsanläggningar, vilka har intensifierat de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern.
Bitcoinpriserna sjönk under söndagens handel och fördjupade förlusterna för fjärde dagen i rad, då handeln över den psykologiska gränsen på 100 000 dollar var den lägsta nivån på sex veckor mitt i intensiva utförsäljningar som dominerade marknaderna för högrisktillgångar.
De öppna utförsäljningarna kom efter att USA:s president Donald Trump meddelat att amerikanska bombplan och missiler attackerat Irans tre huvudsakliga kärnkraftsanläggningar.
Det totala börsvärdet för kryptovalutor minskade med mer än 55 miljarder dollar på söndagen till totalt 3,232 biljoner dollar, mitt i den nuvarande nedgången i Bitcoin- och Ethereum-priserna.
USA:s president Donald Trump bekräftade genomförandet av militära attacker mot iranska kärnkraftsanläggningar i syfte att försvaga Teherans kärnkraftsprogram. Enligt de första rapporterna riktades operationen mot viktiga platser och orsakade betydande materiella skador.
I ett tal på plattformen Truth Social uppmanade Trump Iran att "sluta fred" och hotade med ytterligare attacker om amerikanska baser och intressen i Mellanöstern attackeras.
Strejkerna utlöste skarpa geopolitiska spänningar, med internationella reaktioner som krävde återhållsamhet. Marknader för riskfyllda tillgångar, inklusive kryptovalutor, föll, medan oljepriserna steg på grund av oro för potentiella störningar i utbudet.
Guldpriserna behöll sin stabilitet på torsdagen då investerare analyserar den eskalerande Iran-Israel-konflikten, medan platinapriserna nådde högsta nivåerna från september 2014.
Spotpriserna på guld låg på 3 369 dollar per uns klockan 09:55 GMT, medan amerikanska guldterminer sjönk med 0,6 % till 3 387 dollar.
Iranska missiler träffade ett israeliskt sjukhus på torsdagen, medan Israel fortsätter att rikta in sig på viktiga platser i Iran, med USA:s president Trump som antyder ett potentiellt inträde i kriget.
Feds policy ökar guld
Federal Reserve behöll räntorna oförändrade men förväntade sig sänkningar på 0,5 % i år trots de utmanande ekonomiska utsikterna.
Fed-ordförande Powell fortsatte att varna för potentiellt högre inflation på grund av tullar.
Guld gynnas av låga räntor och efterfrågas även i tider av instabilitet.
Platina på historiska toppar
Platina sjönk med 2,5 % till 1 288 dollar per uns efter att tidigare ha stigit till toppnoteringar från september 2014.
Platina ökar priset på grund av högre kinesisk import och oro för utbudet samt högre mineralhyror, där investerare också söker billigare guldalternativ.
Högre efterfrågeutsikter, i kombination med ostadiga utbud och stödjande tekniska signaler, fortsätter att höja platinapriserna.
Rädsla för amerikanska tullar ledde också till en ökning av platinaleveranser till USA, vilket ökade kostnaderna för att lagra metallen.
Nuvarande månadshyra för platina har nu stigit med 13,5 % jämfört med föregående år.
Utbudsunderskott
International Platinum Investment Council förväntar sig att marknaden kommer att drabbas av ett utbudsunderskott på en miljon uns i år.
Platina används i laboratorieutrustning och automatiska katalytiska växelriktare, och betraktas också som en investeringstillgång.
Platina har stigit med 32 % hittills i år, vilket överträffar guldets ökning på 26 % under samma period.